En försöksverksamhet med statligt huvudmannaskap
bör prövas på orter som så önskar och där det är lämpligt.
Göteborgs och Bohus läns vårdskoleförbund är ett
kommunalförbund mellan kommunen och landstinget.
Förbundet är huvudman för såväl vårdgymnasierna som för
vårdhögskolan. Överföring av vårdgymnasierna planeras
till kommunen. Enligt kommunens, landstingets och
förbundets mening talar avgörande skäl för att staten bör
vara huvudman och att vårdhögskolan bör bli en del av
universitetet i Göteborg.
Vårdhögskolan i Göteborg har utvecklats snabbt. Den
grundläggande idén bakom utvecklingen är att de ca 2 000
studenterna vid vårdhögskolans olika utbildningar --
sjuksköterskeutbildning, arbetsterapeututbildning,
sjukgymnastutbildning, laboratorieassistentutbildning
etc. -- skall ha tillgång till en fullständig högskola.
Studentperspektivet är centralt. Det skall finnas en rak väg
för studenterna från grundutbildning till forskarutbildning.
Utvecklingen inom vårdhögskolan i Göteborg har ägt
rum i nära samverkan med universitetet i Göteborg, främst
de medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteterna. Av
vårdhögskolans utbildningar har flertalet en naturlig
anknytning till ämnen och institutioner vid universitetet.
Det gäller t.ex. arbetsterapi och sjukgymnastik (medicinsk
rehabilitering), hörselvård (audiologi), social omsorg
(socialt arbete), tandhygien (odontologi) samt
laboratorieassistentutbildningen.
En professur i klinisk vårdforskning vid universitetet i
Göteborg med verksamheten förlagd till vårdhögskolan är
under tillsättning. Då samarbetet mellan universitetet och
vårdhögskolan blir alltmer omfattande och djupgående
framstår det delade huvudmannaskapet som orationellt,
kostnadskrävande och hämmande för utvecklingen.
Olikheter i regelsystemen motverkar ett samordnat och
effektivt utnyttjande av resurserna samt lägger ytterligare
hinder i vägen för vårdhögskolans lärare och forskare i
deras redan krävande arbete. Så länge huvudmannaskapet
är splittrat kommer konstlade statusgränser att fortleva. Ett
enhetligt huvudmannaskap är därför också en förutsättning
för att högskoleutbildningen skall kunna genomföras i
enlighet med uppsatta jämställdhetsmål.
Under 1990-talet kommer hälso- och sjukvården samt
social omsorg att utgöra prioriterade samhällssektorer.
Inom ramen för denna prioritering måste
vårdutbildningarna knytas till en vårdvetenskaplig
utveckling som ett komplement till den medicinska och
tekniska utvecklingen. En effekt av detta blir en höjd status
för vårdyrkena och därmed kommer personalförsörjningen
inom hälso- och sjukvården och de sociala omsorgerna att
främjas. Ett enhetligt huvudmannaskap för högskolans
vårdutbildningar är betydelsefullt även från denna
synpunkt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
försöksverksamhet med förändrat huvudmannaskap bör
komma till stånd vid vårdhögskolan i Göteborg.
Stockholm den 24 januari 1991
Claes Roxbergh (mp)
Eva Goe s (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)