Forskarutbildningen i företagsekonomi fyller två konkreta behov. Det första avser företags och organisationers behov av kvalificerad personal för bl.a. forskningsnära utredningsarbete. Det andra är universitetens behov av forskare och lärare.
Forskningsorganisationen i företagsekonomi i landet är blygsam samtidigt som företagsekonomi är det dominerande ämnet inom ekonomlinjen och internationella ekonomlinjen, två linjer som tillsammans svarar för 2 715 nybörjarplatser (av totalt 8 357 inom AES-sektorn). Till detta skall läggas att utbudet av fristående kurser i företagsekonomi är mycket omfattande.
En inom universitetet i Linköping genomförd utredning visar att grundutbildningen och forskningen inom ämnet företagsekonomi i landet kommer att möta allt större svårigheter att tillgodose behovet av kompetenta lärare och forskare.
Enligt dessa beräkningar uppgår i dag det totala behovet i landet som helhet av disputerade högskolelektorer i företagsekonomi bara inom grundutbildningen till mellan två och tre hundra. Det skall ställas i relation till det antal personer (cirka 14) som årligen avlägger doktorsexamen i företagsekonomi.
Totalt har inte mer än cirka 280 personer disputerat i ämnet under de senaste 20 åren. I ett nationellt perspektiv bör alltså forskningen och forskarutbildningen i företagsekonomi öka.
I det regionala perspektivet är det av största vikt att högskolelektorer verksamma vid de mindre och medelstora högskolorna får möjlighet att bedriva egen forskning genom ett regelbundet samarbete med universiteten. Mellan universitetet i Linköping och högskolan i Jönköping finns ett samarbete etablerat i ämnet företagsekonomi, vilket också har tagit sig uttryck i att två doktorander med grundutbildning från högskolan i Jönköping är antagna vid universitetet. Forskningssamverkan med andra högskolor är också viktigt.
Utifrån ett lokalt universitetsperspektiv är huvudskälen till att etablera anslagsfinansierad forskning i företagsekonomi dels att en forskningsanknuten grundutbildning är en förutsättning för att kvaliteten i grundutbildningen ska kunna bibehållas, dels att tillgången till kompetenta lärare måste tryggas. Av samtliga universitets ekonomutbildningar är det endast ekonomutbildningen i Linköping som saknar anslagsfinansierade professurer.
Så som forskningen inom Tema, bl.a. genom statsmakternas beslut, kommit att inriktas och dimensioneras har möjligheterna för studerande och lärare i ämnet företagsekonomi att delta i forskningsutbildning och/eller forskning inte underlättats utan snarare begränsats.
Med åren har emellertid en omfattande externfinansierad forskning och forskarutbildning vuxit fram i företagsekonomi, baserad på ett fortlöpande inflöde av externa forskningsmedel. Den på detta sätt bedrivna forskningen har haft sin tyngdpunkt på problemställningar inom strategiområdet.
Strategiinriktningen innebär en fokusering på hur externa och interna betingelser samverkar när det gäller företags uveckling. Inriktningen leder till en kunskapsutveckling avseende den anpassning, förnyelse och omorientering som alla företag och offentliga förvaltningar måste genomgå för att möta ständigt nya omvärldskrav.
Strategiområdet är en av de internationellt snabbast växande subdisciplinerna inom företagsekonomiområdet och finns företrätt som egna avdelningar med en eller flera professurer vid samtliga större ''business schools'' i USA och England. I Sverige saknas professurer i företagsekonomi med denna inriktning.
En professur i företagsekonomi med inriktning mot företagsstrategi skulle komplettera de vid tekniska högskolan i Linköping redan befintliga forskningsinriktningarna Industriell organisation, Industriell marknadsföring och Transportsystem/Materialadministration på ett kraftfullt sätt.
I sin anslagsframställning 1990/91--1991/92 hemställde UHÄ att en professur i företagsekonomi bör inrättas vid universitetet i Linköping. Detta var den enda professuren inom de samhällsvetenskapliga fakulteterna som UHÄ prioriterade. Vi delar UHÄ:s uppfattning om att en professur i företagsekonomi med inriktning mot företagsstrategi inrättas.
Det finns i och för sig goda forskningspolitiska skäl för att professorstjänster har relativt ospecificerade benämningar. För att ett kvalificerat stöd till den forskning som redan vuxit fram i Linköping skall erhållas bör dock inte denna professur anges utan inskränkning, utan få en inriktning mot det ovan angivna området företagsstrategi.
Härigenom säkerställs också att denna för både företagens och den offentliga förvaltningens förnyelse så väsentliga forskning får en fast bas i Sverige. I sammanhanget kan nämnas att flertalet av de nya professurer som föreslås inrättade inom de samhällsvetenskapliga fakulteterna i proposition 1989/90:90 har angivits med speciella inriktningar, varför en specialiserad ämnesbenämning för den nu aktuella professuren väl harmoniserar med den i propositionen i övrigt tillämpade forskningspolitiken i detta avseende.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en professur i företagsekonomi med inriktning mot företagsstrategi vid universitetet i Linköping.
Stockholm den 24 januari 1991 Inge Carlsson (s) Viola Furubjelke (s) Maj-Inger Klingvall (s)