Jönköpings län är en region med stora
utvecklingsmöjligheter. Det goda geografiska läget och den
starka företagartraditionen är tillgångar inför framtiden.
Men detta räcker inte. Länet har vissa brister i sin
infrastruktur. Avgörande för Jönköpings läns långsiktiga
utveckling är att länet förmår att komplettera sina i många
avseenden goda förutsättningar för utveckling genom
strategisk utbyggnad inom vissa bristområden. Störst är
bristen inom området utbildning och forskning.
I en studie av Jönköpings län som utförts på uppdrag av
Länsstyrelsen konstateras att länet ligger under
riksgenomsnittet när det gäller studiebenägenhet, andelen
högutbildade och antalet utbildningsplatser. Inom
exempelvis sektorerna teknik och AES (administrativ,
ekonomisk och social sektor) på högskolenivå ligger
utbudet i länet på mindre än en tredjedel av genomsnittet
för samtliga län.
Anslagsutvecklingen
Under 1980-talet har anslagsutvecklingen för
Jönköpings högskola varit mindre gynnsam sett i
perspektivet av den totala ökningen av anslag till
högskoleutbildning i landet. I fasta priser har anslagen till
högskolan i Jönköping mellan budgetåren 1983/84--1988/89
endast ökat med 5 %.
Motsvarande siffra för samtliga universitet och
högskolor ger en ökning på 21 %.
Jämför man endast med de regionala högskolorna
blir skillnaden ännu större. De har ökat sina anslag med
32% under samma tid.
Jönköpings högskola måste under 1990-talet få en bättre
anslagsutveckling och ges möjligheter till att bredda
utbildningsverksamheten. Detta är möjligt att åstadkomma
redan under nästa budgetår 1991/92.
Ingenjörsutbildning med inriktning mot markanläggning
Som vi tidigare konstaterat är utbildningsområdet teknik
eftersatt i Jönköping. En utbyggnad av denna sektor är
mycket angelägen för att svara mot regionens behov av
välutbildad arbetskraft. Inom bl a byggbranschen ser man
med oro på den brist på personal med goda kunskaper om
drift och underhåll av markanläggningar (vatten/avlopp,
trafik, gatunät m.m) som för närvarande finns.
I vårt land saknas med undantag för civilingenjörs
utbildningen lämplig utbildning för sektorns behov. Det är
därför angeläget att även den nya ingenjörsutbildningen
tillgodoser detta behov genom en särskild utbildning, då
inom byggnadsingenjörsutbildningen.
En sådan utbildningslinje bör alltså i likhet med övrig
ingenjörsutbildning vara tvåårig och ge kunskaper och
färdigheter i:Kommunikationsförsörjning, väg och
trafikfrågor, kollektivtrafik m.m.Tekniska
försörjningssystem, vatten och avlopp, fjärrvärme m.m.
Anläggningar, broar, vattenverk, hamnar m.m.
Utbildningen inom de tre huvudområdena bör behandla
planering, projektering, byggande samt drift med
tyngdpunkten förlagd på underhåll, förbättring och
förnyelse av infrastrukturen.
Vid högskolan i Jönköping finns god kompetens för att
anordna en ingenjörsutbildning med inriktning på
markanläggning. Därför bör en sådan utbildning tillföras
högskolan inom ramen för byggnadsingenjörsutbildningen.
Antalet utbildningsplatser bör därför utökas från 210 till
240.
Ekonomlinjens fördjupningsblock
Vid högskolan i Jönköping drevs till och med 1988/89
fördjupningsblocket av ekonomutbildningen i samverkan
med högskolan i Växjö. Högskolan i Jönköping erhåller
numera egna medel för 30 studerande inom
fördjupningsblocket.
Så gott som samtliga 60 studerande som påbörjar
ekonomlinjen i Jönköping önskar att inhämta fullständig
ekonomutbildning i Jönköping. Ersättning för de andra 30
studerandena inom fördjupningsblocket tillfaller emellertid
fortfarande högskolan i Växjö, trots att ett obetydligt antal
studerande från Jönköping söker sig dit.
Flertalet av de studerande väljer hellre att studera
genom att delta i fristående kurser vid högskolan i
Jönköping än att bege sig till Växjö. Det belastar därmed
det fristående kursanslaget.
Det är dåligt resursutnyttjande att destinera de
ekonomiska resurserna till högskoleenheter som saknar
studerande i det aktuella blocket. Istället bör de överföras
till den högskola där de studerande faktiskt vill bedriva sina
studier. Högskolan i Jönköping ska därför erhålla medel för
ytterligare 30 studerande inom ekonomlinjens
fördjupningsblock.
Anslaget för lokala och individuella linjer samt
fristående kurser
Regeringen har i årets budgetproposition för högskolans
del i Jönköping föreslagit att medel motsvarande 60
årsstudieplatser förs över från LIF-anslaget till dels anslaget
för tekniska yrken, dels anslaget för kultur och
informationsyrken. Detta för att finansiera allmänna
utbildningslinjer vid högskolan.
Förslaget innebär att högskolan i Jönköping endast
kommer att tilldelas 400 årsstudieplatser, vilket är ett
avsevärt mindre antal än vad jämförbara högskoleenheter
kommer att få.
LIF-anslaget är avsett att tillgodose flera
utbildningsbehov. Således skall anslaget tas i anspråk för
såväl grundläggande utbildning som påbyggnadsutbildning
samt fortbildning och vidareutbildning. Med anslaget kan
delar av det viktiga regionala förnyelse- och
utvecklingsarbetet finansieras. Som inledningsvis
konstaterats är detta behov stort i Jönköpings län.
Det kan inte vara rimligt att högskolan i en av landet
större regioner förfogar över förhållandevis mindre medel
för dessa uppgifter än andra högskolor. Högskolan i
Jönköping måste därför åtminstone få behålla de 460
årsstudieplatser man erhållit det gångna budgetåret
1990/91.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anslagsutvecklingen till
Jönköpings högskola,
2. att riksdagen hos regeringen begär inrättandet av en
ingenjörsutbildning med inriktning mot markanläggning
och en utökning av nybörjarplatserna från 210 till 240 vid
Jönköpings högskola,
3. att riksdagen hos regeringen begär att Jönköpings
högskola tillförs ytterligare medel för 30 studerande inom
ekonomlinjens fördjupningsblock,
4. att riksdagen hos regeringen begär att Jönköpings
högskola erhåller medel motsvarande 460 årsstudieplatser
på LIF-anslaget för budgetåret 1991/92.
Stockholm den 25 januari 1991
Rune Backlund (c)
Ulf Melin (m)
Kersti Johansson (c)
Anders Björck (m)