Kvinnors och mäns val av högskoleutbildning är klart
könsbundna. De kvinnodominerade utbildningarna
kännetecknas av låg status och låg lön i samhället, medan
de mansdominerade utbildningarna -- främst inom tekniska
yrken -- kännetecknas av högre status och högre lön.
Se på innehållet!
Den viktigaste åtgärden för att påverka de könsbundna
valen till högskolan är att se på innehållet i de olika
utbildningarna. Vid högskolan i Luleå har t.ex. andelen
kvinnor på vissa tekniska utbildningar ökat genom att
utbildningen har breddats i riktning mot
samhällsvetenskapen.
Lärarutbildningen viktig
Lärare och handledare inom högskolan behöver
kunskap i jämställdhets- och könsrollsfrågor. Det är särskilt
viktigt inom det pedagogiska området, då lärarens attityder
till flickor och pojkar har stor betydelse. Resurserna som
läggs på utbildning i jämställdhet är klart
underdimensionerade i lärarutbildningarna.
Påverka valen -- och värderingarna!
Åtgärder för att påverka de könsbundna och
traditionella valen till högskolan lyser med sin frånvaro i
årets budgetproposition.
Vi kan notera att rödpennan strukit
utbildningsministerns tidigare uttalade ambitioner att
utreda bl.a. hur snedrekryteringen och de traditionella
yrkesvalen kan brytas.
Regeringen tycks uppenbarligen blunda för att det
behövs insatser för att minska de könsbundna valen och att
man i denna strävan främst bör ändra innehållet och
värderingen av de kvinno- resp. mansdominerade
utbildningarna.
Utbildningsinsatser i jämställdhets- och könsrollsfrågor
behövs till både studenter och lärare/handledare samt SYO-
funktionärer för att skapa en större medvetenhet i dessa
frågor.
Kvinnors forskning och kvinnoforskning
De kvinnliga studenterna är i majoritet inom
grundutbildningarna men i minoritet inom forskningen.
Rekryteringen av kvinnor till forskningen måste
uppmärksammmas och särskilda insatser göras för att
stimulera kvinnor att söka forskarutbildning. Den manliga
normen inom vetenskapen måste brytas för att kvinnorna
skall känna sig välkomna inom forskarsamhället.
Utbyggnaden av doktorandtjänster är ett steg i rätt riktning
för att undanröja en del praktiska problem med att
kombinera forskning med familjebildning.
När det gäller den ämnesspecifika kvinnoforskningen är
det positivt att det under budgetperioden inrättas tre
professurer med kvinnovetenskaplig inriktning.
Fora- och centraorganisationerna inom kvinnoforskning
på universitet och högskolor får anslag till sin verksamhet
och Forskningsrådsnämnden får anslag till kvinno- och
jämställdhetsforskning. Allt detta är bra men anslagen är
otillräckliga.
Kvinnoforskningen behöver mer resurser för att inte
vara ett ämne i marginalen. Forskningsråden och
forskningsrådsnämnden bör inom ramen för sina
tillgängliga resurser prioritera kvinnoforskningen i sin
verksamhet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att innehållet i framför allt
pedagogisk sektor och teknisk utbildning bör ses över ur
jämställdhetsaspekt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ökade insatser bör göras vad
gäller utbildning i jämställdhet för såväl elever och lärare
som SYO-funktionärer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att särskilda insatser bör göras
för att stimulera kvinnor att söka forskarutbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den ämnesspecifika
kvinnoforskningen bör ges ökade resurser inom tillgängliga
ramar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kvinnoforskning bör vara ett
prioriterat ämne inom forskningsråden och
forskningsrådsnämnden.
Stockholm den 23 januari 1991
Gullan Lindblad (m)
Barbro Westerholm (fp)
Gunilla André (c)