Pedagogisk forskning pekar på behovet av
undervisningssätt och inlärningssituationer som ger
impulser och engagemang till båda hjärnhalvorna. Dagens
skola har emellertid i sitt arbetssätt en väl ensidig inriktning
mot ett engagemang av den vänstra hjärnhalvan, som är
utpräglat sorterande, analytisk, logisk och språklig.
Lärarna är i alltför hög grad hänvisade till att på egen
hand skapa en undervisningssituation med ett friare
arbetssätt som låter de praktiskt-estetiska-skapande
ämnena på ett naturligt sätt integreras som en pedagogisk
metod inom all undervisning.
Särskilt angeläget förefaller detta vara just nu, när
skolstarten ska göras flexibel, så att alla barn får rätt att
börja skolan det år de fyller sex. Någon har sagt att oron
för att barnen inte är skolmogna vid sex års ålder är mindre
berättigad än oron för att skolan inte är mogen att ta emot
6-åringar. Och säkert är att det med flexibel skolstart
kommer att krävas större kunskaper om barns behov och
större insikter i vilka förutsättningar som är viktiga för
barns utveckling. Kraven kommer också att öka när det
gäller inslag av kreativa uttryckssätt och utrymme för barns
sociala och kulturella behov.
En konsekvens av forskning och erfarenheter på detta
område satta i relation till målen i Lgr 80 innebär att
förändringar måste göras i skolans arbetssätt. Men också att
lärarna i sin utbildning och fortbildning måste få förbättrade
möjligheter att fullfölja målen.
Ett första viktigt steg för att nå målen bör vara att titta
på den undervisning lärarna får vid lärarhögskolan.
Utbildningen måste ge den blivande läraren förutsättningar
för ett skapande och integrerat arbetssätt som i den dagliga
arbetsmiljön erbjuder eleverna inlärningstillfällen och ett
inlärningsklimat som genomsyras av en helhetssyn på
eleverna.
I dag sker uttagning till grundskolans lärarutbildning i
huvudsak enbart utifrån betyg. Vid rekrytering av nya
lärarkandidater med allsidig kompetens kan det visa sig
viktigt att fästa avseende och värdera även andra kunskaper
och erfarenheter än de teoretiska. Det kan därför finnas
anledning att överväga att se över intagningskriterierna till
lärarutbildningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om innehållet i lärarutbildningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av
intagningskriterierna till lärarutbildningen.
Stockholm den 25 januari 1991
Sylvia Pettersson (s)
Ingegerd Sahlström (s)
Ingrid Andersson (s)
Maj Britt Theorin (s)