Behovet av ett nytt universitetStrukturella
förändringar i näringslivet innebär att satsningen på högre
utbildning och forskning måste öka.I Sverige har i
motsats till de flesta jämförbara länder ingen ökning av
antalet högskolestuderande skett under 80-talet.En ökad
satsning på forskarutbildning är nödvändig för att möta
behovet av särskilt kvalificerad personal inom näringslivet
och högskolan.Satsning på nya universitet av begränsad
storlek och med höga krav på kvalitet har visat sig
framgångsrik i andra länder.
De tre högskolornas initiativEtt förslag till ett
framtida universitet har utarbetats och ett samarbete på
institutionsnivå har inletts mellan högskolorna i Kalmar,
Karlskrona/Ronneby och Växjö.
Det regionalpolitiska läget i sydöstra
SverigeSydostlandet är en utsatt del av Sverige med
bl.a. svag infrastruktur, låg utbildningsnivå, ogynnsam
ålderssammansättning och en näringslivsstruktur med stor
andel jord- och skogsbruksbaserad sysselsättning samt en
industri som i stor utsträckning bygger på mogen teknik.
1. Behov av ett nytt universitet
Under 1980-talet har antalet högskolestuderande i
Sverige varit konstant. Detta går stick i stäv mot
samhällsutvecklingen. Näringslivets och samhällsorganens
efterfrågan på högre utbildning och forskning ökar. Under
de senaste två decennierna har antalet sysselsatta i
kunskapsyrken vuxit med ca 4 % per år, medan antalet
sysselsatta i fysiska och manuella yrken har minskat med ca
2 %. Denna strukturförändring av samhället har fått till
följd att antalet kunskapshanterare tillväxer med i
genomsnitt 25 000 årligen. För att möta arbetsmarknadens
behov av personer med högre akademisk utbildning krävs
en väsentlig resursförstärkning och expansion av
högskoleutbildning inom både grundutbildningen och
forskarutbildningen. De flesta länder i vår omvärld har tagit
konsekvenserna av utvecklingen. Där har antalet
högskolestuderande ökat kraftigt under 80-talet.
Ett ökat antal studerande inom grundutbildningen
kräver fler lärare på högskolorna. Dessa lärare måste vara
forskarutbildade. Det aktuella läget är allvarligt.
Universitet och Högskoleämbetet (UHÄ) har i en
utredning visat att vi av olika skäl, pensionsavgångar m.m.
får en minskad andel forskarutbildade i framtiden även om
vi behåller nuvarande kapacitet eller genomför en mindre
ökning. Till detta kommer näringslivets ökade behov av
forskarutbildad personal.
Det är alltså nödvändigt att öka antalet forskarutbildade
både för att möta behovet av fler högskolestuderande och
behovet från samhället av fler forskare. Det har i flera
sammanhang hävdats att vi behöver öka antalet
doktorander från 1 000 till 2 000 för att vända utvecklingen.
En satsning på nya universitet skulle bidra till att lösa
problematiken. I de flesta europeiska länder, i USA och i
Japan har under det senaste decenniet nya universitet
inrättats. I Sverige har vi tidigare expanderat med ett
universitet per decennium; 50-talet -- Göteborg, 60-talet --
Umeå och 70-talet -- Linköping. Därefter har det inte hänt
någonting i detta avseende.
Flera av de nya universiteten som inrättats i vår omvärld
har satsat på konceptet hög kvalitet/begränsad storlek.
Universitetet i Siegen är ett sådant och det rankades som ett
av de bästa i Västtyskland i en utvärdering i Der Spiegel.
Ett annat är University of Warwick, England. Det är i dag i
toppklass inom flera forskningsdiscipliner, bl.a. nr 1 i
Storbritannien i ''Engineering''. Men här har inte bara
gjorts en satsning på teknik utan också på ''kärnämnen'',
dvs. ämnen som utgör fundamentet för
kunskapsuppbyggnaden. Det kan t.ex. vara matematik,
filosofi, allmän språkvetenskap och historia.
Mot denna bakgrund framför de tre högskolorna i
Kalmar, Växjö och Karlskrona/Ronneby ett gemensamt
förslag om ett nytt universitet i sydöstra Sverige. De tre
högskolorna har i dag ca 8 000 studenter och 50-talet
utbildningslinjer. De utgör en bas för det framtida
universitetet.
2. De tre högskolornas initiativ
Ett samarbete mellan de tre högskolorna är etablerat
sedan februari 1989. Detta har resulterat i ett gemensamt
förslag av hur ett framtida universitet skulle kunna byggas
upp (Nätverksuniversitet Sydost -- en ny
universitetsstrategi). Vidare har ett samarbete på
institutionsnivå inletts.
3. Det regionalpolitiska läget i sydöstra Sverige
I dag utmärks sydöstra Sverige av stagnerande
befolkningssiffror, ungdomsutflyttning och svag förnyelse
av närings- och samhällsliv:Svag infrastruktur.
Kommande nationella satsningar i form av flygförbindelser,
telekommunikationer, väg- och järnvägsnät berör inte
sydöstra Sverige t.ex.Utbyggnad av
telekommunikationerna med bredbandsnät (opal kabel)
Stockholm, Göteborg, Lund--MalmöHöghastighetståg;
Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Malmö.
Snabbjärnväg Stockholm--Arlanda och genom Mälardalen
mot Eskilstuna--Västerås.Scandinavian Link.Låg
utbildningsnivå i förhållande till övriga Sverige.
Ogynnsam ålderssammansättning med en hög andel äldre,
vilket ställer stora krav på social service.Hög andel
företag med underleverantörsfunktion och svag
utbildningskapacitet. Låg tekniknivå.Fortsatt
strukturomvandling inom areella näringar, vilket innebär
ytterligare vikande sysselsättningssiffror.
Näringslivet i sydöstra Sverige kännetecknas i alltför stor
omfattning av mogen tillverkningsindustri av jord- och
skogsbruksbaserad sysselsättning. En strukturomvandling
med omställning till mer kunskapshanterande och mer
högteknologiskt näringsliv är nödvändig. Antalet
sysselsatta ökar i Sverige inom dessa områden. För att
kunna behålla en hög sysselsättning och en god
internationell konkurrenskraft är det nödvändigt att
strukturomvandlingen sker relativt snabbt. Tillgången på
kvalificerad arbetskraft är därför avgörande. Detta betyder
att en satsning på högre utbildning, forskning och
forskarutbildning är nödvändig.
Att etablera Nätverksuniversitet Sydost är sannolikt
långsiktigt den insats som ger störst regional utveckling i
förhållande till insatt kapital.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inrättandet av ett s.k.
nätverksuniversitet (Nätverksuniversitetet Sydost) bör
prövas i samband med utarbetandet av 1993 års
forskningspolitiska proposition.
Stockholm den 25 januari 1991
Hans Gustafsson (s)
Christer Skoog (s)
Yvonne Sandberg-Fries (s)
Karl-Gösta Svenson (m)
Jan Björkman (s)
Sven-Olof Petersson (c)
Stig Alemyr (s)
Birger Rosqvist (s)
Lena Öhrsvik (s)
Bertil Danielsson (m)
Agne Hansson (c)
Bengt Kronblad (s)
Ingrid Hasselström Nyvall (fp)
Marianne Jönsson (c)
Kjell Nilsson (s)
Ulla Johansson (s)
Lars Hedfors (s)
Anders G Högmark (m)
Stina Gustavsson (c)
Arne Andersson (s)
i Gamleby
Charlotte Branting (fp)