Utbildningen och forskningen vid högskolan i Karlstad
Ökade möjligheter till fort- och vidareutbildning i
Värmland
Behovet av fort- och vidareutbildning ökar kraftigt
under 1990-talet. Den snabba förändringen i arbetslivet är
en av orsakerna. Genom fort- och vidareutbildning kan
konjunktursvackor överbryggas på ett bättre sätt. I tider av
vikande konjunkturer är det viktigt att förstärka
utvecklingspotentialen genom att ge möjlighet till
utbildning inom bl a högskolan.
Fort- och vidareutbildning genom fristående kurser blir
därvid det medel som i första hand blir aktuellt. Numera
finns väl utvecklade metoder för olika former av
distansutbildning som snabbt kan arrangeras på olika orter
i tider av ökande arbetslöshet och vikande konjunkturer.
En intensifierad fort- och vidareutbildning i de stora
delar av Värmland där arbetslösheten är betydande och
utbildningsbehovet stort, skulle kunna få en tydlig positiv
effekt på både kort och lång sikt. Inga ökade medel för
fristående kurser föreslås emellertid i budgetpropositionen.
Vi anser att riksdagen mot ovanstående bakgrund bör
besluta om en ökning av medel med 1 miljon kronor, för
fort- och vidareutbildning vid högskolan i Karlstad.
Miljöutbildning
Miljöproblemen är besvärande inte bara i
storstadsområdena utan även på mindre orter och i glest
befolkade områden. Hittills har dock framförallt
storstadsproblematiken fokuserats. Det är nu hög tid att
observera problemen i övriga delar av landet. För att kunna
förebygga och bemästra problemen krävs ökad tillgång på
personal som har högskoleutbildning inom aktuella
miljöområden. Högskolan i Karlstad har en stor kompetens
inom såväl naturvetenskap med inriktning mot kemi och
biologi m m som inom berörda samhällsvetenskapliga och
ekonomiska ämnen. Till högskolan i Karlstad är det därför
angeläget att förlägga utbildning på miljö- och
hälsoskyddslinjen och annan linjeutbildning inom
miljöområdet. Regeringen avser att under februari månad
lägga en proposition om miljöpolitiken där även
utbildningens inriktning, dimensionering och lokalisering
behandlas. Vi vill dock redan i denna motion peka på de
fördelar högskolan i Karlstad har för en lokalisering av
linjeutbildning inom miljöområdet.
Civilingenjörsutbildning
Centern har under många år framhållit att det bör
anordnas hela eller delar av linjer för
civilingenjörsutbildning vid högskolan i Karlstad. Den
ökade ingenjörsutbildningen blir en utmärkt bas för
rekrytering av ungdomar i Värmland till
civilingenjörsutbildning. Enligt alla publicerade
undersökningar av antalet högskoleutbildade framgår det
tydligt att Värmland uppvisar bland de lägsta talen i landet
för utbildade civilingenjörer. Detta talar för att Värmland
snabbt borde komma ifråga för sådan utbildning i
samverkan med någon av de tekniska högskolorna i landet.
I Norge har man ett flertal mindre tekniska högskolor som
med framgång bedriver motsvarande utbildning. Det är
även möjligt att etablera civilingenjörsutbildning i Karlstad
i samverkan med distriktshögskola i Norge om bara
högskolan i Karlstad erhåller ekonomiska resurser för
detta. Det finns redan nu etablerade samarbetsavtal mellan
andra utbildningar i Karlstad och distriktshögskola i Norge.
Vi föreslår därför nu att riksdagen beslutar uttala att
högskolan i Karlstad skall få resurser för utvecklande av
civilingenjörsutbildning i samverkan med annan teknisk
högskola i Sverige eller annat nordiskt land.
Forskning
I en partimotion förra året föreslog centerpartiet kraftigt
uppräknade anslag till forskningen under kommande
treårsperiod. Av de högskolor som saknar fasta
forskningsresurser utgör de gamla s k universitetsfilialerna
en grupp som har kommit längre i sin utveckling än övriga
mindre högskolor. Högskolan i Karlstad har genom sin
modell, den s k Karlstadsmodellen med adjungerade
professorer, kommit att bygga upp imponerande
forskningsresurser inom flera viktiga samhällsområden. I en
partimotion om infrastruktur till årets riksdag beskriver
centern de rådande omständigheter som talar för att
Högskolan i Karlstad under 1990-talet kan utvecklas till
universitet. Vi föreslår att Högskolan i Karlstad beviljas 4
miljoner kronor till forskning utöver regeringens förslag för
budgetåret 1991/92. Anslaget bör sedan ökas med
ytterligare 7 miljoner kronor för 1992/93, som är det sista
året i den treåriga planeringsperioden. Högskolan i
Karlstad skulle därmed disponera ca 20 miljoner kronor
budgetåret 1992/93 i statliga anslag för sin
forskningsorganisation.
I forskningspropositionen 1989/90:90 utgick man ifrån
att enheter med fasta forskningsresurser såg det som
närmast självklart att även de mindre och medelstora
högskolorna skulle få del av deras resurser.
Våra inhämtade informationer visar att de flesta
fakultetsnämnder vid universitet och tekniska högskolor
hittills endast i liten omfattning tagit hänsyn till de mindre
och medelstora högskolornas behov vid planering och
medelstilldelning.
Riksdagen bör genom tydliga anvisningar markera att
universitetens och de tekniska högskolornas insatser för de
mindre och medelstora högskolorna nu måste genomföras
och ökas på ett planmässigt sätt i samverkan med de
nämnda högskolorna.
Framtida jordbruksnäring och markanvändning i
Värmland
Jordbruksnäringen i Värmland står inför stora
omstruktureringsproblem under 90-talet med de beslutade
produktionsanpassningarna. Värmland består till största
delarna av skogsbygder med mindre jordbruksföretag som
tyvärr minskar i antal för varje år. I Vänerbäckenet finns
större produktionsenheter för spannmålsodling och
djurhållning. Sammantaget är dock
produktionsförutsättningarna beroende på klimat,
underlägsna de söderut belägna landskapen. Den beslutade
neddragningen av livsmedelsproduktionen innebär att
Värmland med största sannolikhet får stora arealer
beskogade och därmed kommer landskapsbilden helt att
förändras från ett öppet leende landskap.
I Sunne kommun har man visat stort kommunalt intresse
för att initiera forskning om förutsättningarna att odla
industriråvaror på åkermark. Även frågor kring
kvalitetsprodukter inom animalieproduktion har väckts.
Vid Hjärnbruket (Högskolan i Karlstad) bedrivs forskning
på papperstillverkning av strågröda.
Vi anser att Värmland med sina varierande
produktionsförutsättningar i ökad omfattning bör bli
föremål för forskning inom jordbruksnäringen där såväl
möjligheter till kvalitetsprodukter inom
animalieproduktion, industriråvaror som energiproduktion
beaktas. Landskapet Värmland kan därigenom få fram
pilotfall som är användbara på andra delar av Sverige.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar tilldela högskolan i Karlstad 21
944
000 kr. under anslaget D 10, vilket innebär en ökning
med 1 milj. kr. utöver regeringens förslag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av linjeutbildning
inom miljöområdet till högskolan i Karlstad,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av
civilingenjörsutbildning till högskolan i Karlstad,
4. att riksdagen under anslagsposten E
12, Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål,
beslutar anvisa högskolan i Karlstad 7
905
000 kr. för budgetåret 1991/92,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen föreslås om forskning för framtida jordbruk
och markanvändning i Värmland.1]
Stockholm den 22 januari 1991
Jan Hyttring (c)
Kjell Ericsson (c)