med anledning av prop. 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt
Utbyggnad av handelshögskolan vid Göteborgs
universitet
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är av
strategisk betydelse för näringslivets utveckling i hela landet
och särskilt i Västsverige. Nuvarande lokalsituation för
utbildnings- och forskningsverksamheten vid
handelshögskolan vid universitetet är ytterst bristfällig och
försvårar på ett avgörande sätt genomförandet av en
kvalificerad utbildning och forskning. Mot den bakgrunden
har näringslivet i Västsverige ställt sig positivt till en
betydande ekonomisk satsning vad gäller att skaffa bättre
lokaler till handelshögskolans verksamhet. Ett
byggnadsprojekt har påbörjats, vilket utgör en satsning som
bör betraktas som en ytterst angelägen åtgärd inom ramen
för arbetet kring tillväxtpropositionen och annan långsiktig
planering. Projektet kräver därför engagemang och
delfinansiering även från statens sida.
Inom ramen för projektet pågår vid Göteborgs
universitet i samverkan med byggnadsstyrelsen ett intensivt
arbete för att få till stånd en samlad byggnation för de sex
institutioner som tillsammans utgör handelshögskolan vid
Göteborgs universitet och som för närvarande är
lokaliserade till drygt tio olika adresser. Göteborgs
kommun kommer att ställa erforderlig mark till förfogande
för tillbyggnaden och ett förslag till byggnad har godkänts
av byggnadsnämnden i kommunen.
Nuvarande lokalsituation
Handelshögskolans nuvarande byggnad vid Vasagatan
23 i Göteborg invigdes för 40 år sedan och är dimensionerad
för ca 700 studerande. För att kunna rymma dagens drygt 4
000 studerande är verksamheten utspridd på mer än tio
olika adresser. Trots detta är verksamheten trångbodd,
särskilt vad gäller det ekonomiska biblioteket. Delar av
boksamlingen finns av utrymmesskäl ute i korridorer och
grupprum och antalet läsplatser är alltför litet. Studerande
på grundutbildning och forskarutbildning inom ramen för
handelshögskolans verksamhet utnyttjar i mycket hög
utsträckning universitetsbiblioteket i Renströmsparken,
vilket leder till att studerande inom humaniora, för vilka
biblioteket främst är avsett, inte har tillgång till läsplatser i
tillräcklig omfattning.
En om- och tillbyggnad vid Vasagatan 3, tillsammans
med de för samhällsvetenskapliga fakultetens verksamhet
nya lokalerna i angränsande kvarter i stadsdelen Haga,
skulle innebära att det gamla förslaget om ett ekonomiskt
och samhällsvetenskapligt centrum (EC), vilket funnits med
på universitetets prioriteringslista under en följd av år,
skulle kunna förverkligas.
Planerad om- och tillbyggnad
Byggnadsstyrelsen har i samråd med
stadsbyggnadskontoret och Göteborgs universitet
genomfört en arkitekttävling under hösten 1989 för att ge
underlag för en framtida utbyggnad. Tävlingsresultatet
visar att det är möjligt att förena en fullt utbyggd
handelshögskola med en god stadsmiljö i kvarteret Husaren
i stadsdelen Haga. Byggnadsnämnden i Göteborg beslöt
1990-04-17 att det rekommenderade tävlingsförslaget kan
ligga till grund för handelshögskolans utbyggnad.
Den föreslagna utbyggnaden av handelshögskolans
lokaler består av fem nya byggnader, som tillsammans med
den nu befintliga byggnaden vid Vasagatan 3 innesluter en
mindre park. Alla våningsplan är förbundna med varandra
så att en sammanhållen byggnad bildas. Förslaget omfattar
en nybyggnad om ca 21 500 m2 BTA och ombyggnad
av ca 7 000 m2 BTA. Den totala tiden för att
genomföra projektet har uppskattats till ca 4 år, vilket
inkluderar projekteringstid om ca 2 år och därmed byggstart
1992. Enligt planerna skulle det därmed vara möjligt att
flytta in i de nya lokalerna 1994.
Kostnader och finansiering
Kostnaderna för det föreslagna byggnadsprogrammet
har beräknats till ca 390 Mkr i prisläge 1990-01-01, vilket
inkluderar pålägg för verkets arvode men inte inredning och
utrustning. Medelsbehovet för projektering och
anskaffning av ny inredning har uppskattats till 30 Mkr i
samma prisläge och kostnaden för utrustning kan
uppskattas till 15 Mkr.
Stiftelsen Richard C Malmstens minne har utfäst 40 Mkr
för att täcka del av byggnadskostnaden och har därutöver
ställt i utsikt stora belopp. Genom tillmötesgående från
näringslivet i Västsverige har betydande donationer
utlovats för att möjliggöra den planerade utbyggnaden.
Bl.a. har AB Volvo, SKF AB, ESAB, Gotabanken och
Skandinaviska Enskilda Banken ställt sig positiva till att
medverka med donationer. Diskussionen pågår med företag
i Västsverige och näringslivets stöd till nybyggnationen
koordineras av Västsvenska handelskammaren. Ett belopp
i storleksordningen 150 Mkr beräknas tillföras projektet på
detta sätt, vilka medel inte förutsatts vara avdragsgilla
skattemässigt.
Enligt planerna skall medlen doneras till en stiftelse som
kommer att inrättas för att äga viss del av byggnaden.
Denna upplåts enligt ett särskilt avtal till byggnadsstyrelsen
för handelshögskolans verksamhet. Avtalet garanterar
hyresfrihet under 30 år samt reglerar övergång av
äganderätten så att byggnaden övergår vederlagsfritt till
den som efter 30 år svarar för lokalförsörjningen för
handelshögskolans verksamhet.
Återstående medelsbehov för att finansiera om- och
tillbyggnaden utgörs enligt förslaget dels av kapitaliserad
hyra om 100 Mkr, dels av 140 Mkr, som ännu inte har
kunnat finansieras.
Göteborgs kommun kommer enligt förslag i
kommunalfullmäktige att överlåta tomtmarken (9
500m2) utan kostnad till byggnadsstyrelsen under
förutsättning att handelshögskolans utbyggnad kommer till
stånd.
Det är möjligt att staten kan bidraga till att finna en
lösning för hur den återstående delen av byggkostnaden
skall kunna finansieras. Detta är speciellt viktigt nu när så
stor del av finansieringen har kunnat lösas lokalt med hjälp
av näringslivet, banker och donationsfonder.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en statlig medverkan
i finansieringen av handelshögskolans lokaler i Göteborg.
Stockholm den 6 mars 1991
Erling Bager (fp)
Kerstin Ekman (fp)
Ingela Mårtensson (fp)
Rune Thorén (c)