Sammanfattning av förslagen i motionenDe högskolelektorer vid universitetet i Linköping som verkar inom det humanistiska -- respektive matematisk/naturvetenskapliga ämnesområdet, måste i likhet med sina kollegor vid andra universitet kunna komma ifråga för medel till kvalificerad forskning. Studerande, lärare och forskare vid universitetet i Linköping, som hör till det humanistiska ämnesområdet, måste i likhet med kollegor vid andra universitet få samma möjlighet till litteraturförsörjning avsedd för humanistisk forskning.
Filosofisk fakultet vid universitetet i Linköping
Linköping har landets enda filosofiska fakultet. Den är odelad och är gemensam för lärarna inom såväl matematik/naturvetenskap som samhällsvetenskap och humaniora. Medel för högskolelektorers forskning inom den filosofiska fakulteten anvisas under anslaget till de samhällsvetenskapliga fakulteterna. Detta är enbart att betrakta som en bokföringsfråga, eftersom den filosofiska fakulteten är odelad.
Betydelsen av medel för högskolelektorers forskning 1986 infördes en ny tjänsteorganisation för högskolan. Den föreskrev bl.a., att inom ramen för sin tjänst skulle lärare med intresse och kompetens få en bättre möjlighet att bedriva forskning eller delta i forsknings- och utvecklingsprojekt.
Enligt föregående års forskningsproposition 1989/90:90 var det t.o.m. angeläget att högskolelektorer mer än vad som nu är fallet får möjlighet att forska eller medverka i forskning. För att markera att forskning skall betraktas som en av flera arbetsuppgifter föreslås att högskoleförordningen föreskriver en skyldighet för högskolelektorer att bedriva forskning.
Med tanke på dessa starka markeringar är det svårt att förstå varför just högskolelektorerna vid den filosofiska fakulteten i Linköping undantages. Självklart är det av största vikt att alla högskolelärare får likvärda möjligheter. Vi föreslår att den filosofiska fakulteten tilldelas medel i likhet med övriga humanistiska eller matematisk/naturvetenskapliga fakulteter.
Litteraturförsörjning till humanistisk forskning vid universitetet i Linköping
Anslagsfinansierad forskning och forskarutbildning avseende den filosofiska fakulteten bedrivs inom anslagen till temaorienterad forskning och den samhällsvetenskapliga fakulteten (pedagogik). Inom Tema samverkar forskare med bakgrund från såväl matematik/naturvetenskap som samhällsvetenskap och humaniora.
Bland Temas professorer har ungefär var tredje en bakgrund inom det humanistiska området. Inom temana Kommunikation och Barn är humanioras ställning central, inom temana Hälso- och sjukvården i samhället och Teknik och social förändring är balansen mellan samhällsvetenskap och humaniora jämn. Temat Vatten i natur och samhälle har sin tyngdpunkt inom det naturvetenskapliga området. För samtliga teman gäller att det humanistiska perspektivet präglar forskningen och verksamheten i övrigt.
Många vid universitetet är således beroende av en god försörjning av humanistisk litteratur. För disputerade lärare inom det humanistiska området är tillgång till ett välrustat universitetsbibliotek av mycket stor beydelse.
Universitetet i Linköping har nyligen antagit ett handlingsprogram som innebär att inslaget av humaniora skall stärkas inom all utbildning.
Universitetsbibliotekets samlingar har stora brister inom humaniora. Framförallt gäller det äldre litteratur och större handböcker. Arkivinformation i form av mikrokort från Svensk arkivinformation, SVAR, kommer inte att levereras som pliktexemplar. Det innebär att universitetet måste betala kostnaderna för sådana kort. Genom att äldre material saknas på universitetsbiblioteket är man mer beroende än andra av att kunna låna in från övriga universitet.
Dessutom innebär universitetets speciella temainriktning att man har gjort inköp av internationell litteratur, som delvis är av annan karaktär än på övriga universitet. Det leder till en större efterfrågan utifrån och utlåningen innebär dryga portokostnader.
Inte heller när det gäller den humanistiska litteraturförsörjningen finns någon grund för att just universitetet i Linköping skall få en betydligt sämre ställning i jämförelse med andra universitet. Vi föreslår att samma resursförstärkning som tilldelats andra humanistiska fakulteter också kommer universitetsbiblioteket i Linköping tillgodo.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till högskolelektorers forskning vid filosofiska fakulteten i Linköping,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till humanistisk litteraturförsörjning vid universitetet i Linköping.
Stockholm den 24 januari 1991 Lola Björkquist (fp) Roland Larsson (c) Karl-Göran Biörsmark (fp) Hugo Andersson (c)