Tillväxten av kunskapsyrken går mycket snabbt i Sverige. Utbildning, forskning, utvecklingsarbete, formgivning, utredningar, marknadsföring och annan masskommunikation är exempel på väsentliga yrkesområden som är stadda i snabb utveckling i vårt land. ''Kunskapshanterarna'' växer för närvarande till antal med ca. 4 % per år. Så har skett åtminstone under de senaste decennierna. Vid 1980-talets mitt var antalet drygt 800 000 och i början av det nya seklet har antalet stigit kraftigt till väsentligt över 1 miljon sysselsatta i landet som helhet.
Ett nytt produktions- och distributionssystem av varor och tjänster håller på att utvecklas inom hela den industrialiserade världen. De traditionella formerna för industri och näringsliv håller snabbt på att förändras och det är nödvändigt att vårt land håller god takt med vår omgivning, i första hand i Västeuropa. Det traditionella industrisamhället var uppbyggt på en organisation av produktionen baserad på stordrift, enhetlig produktion, hierarkisk ordergivning och kontroll av produktflöde. Den naturliga lösningen innebar på den tiden vertikal integration och hierarki och råvara till produktförädling och konsumtion. De nya produktionsförhållandena bygger på finmaskiga och snabba transport- och kommunikationssystem, flexibilitet och nätverk, allt för att effektivt kunna utnyttja kvalificerad kompetens och kreativa människor.
De nya produktionsmetoderna förutsätter ett bra och effektivt utbildningssystem. Flera utredningar visar nu att vi i Sverige ännu inte bedriver högre utbildning och forskarutbildning i en omfattning som står i paritet med våra konkurrentländers. Däremot visar nyligen presenterade undersökningar att våra högskolor och universitet håller en kvalitet som väl mäter sig med jämförbara institutioner inom OECD-världen.
I konsekvens med den här skisserade utvecklingen har UHÄ i sina senaste anslagsframställningar föreslagit en utbyggnad av högskolans grundutbildning med minst 18 000 platser. Dessutom har flera utredningar inom både näringsliv och offentlig förvaltning gjort gällande att landet behöver en snabbare utbyggnadstakt av högskolan än vad som nu är fallet. I flera fall hävdas behovet av inrättande av ytterligare universitet.
Genom att Sverige genom sin avancerade industri och sin komplexa samhällsbildning gjort sig särskilt beroende av att befinna sig i den industriella frontlinjen blir tillgången på kvalificerad kompetens inom yrkeslivet av särskild betydelse. Detta förhållande accentueras särskilt nu då näringslivets kompetensberoende snabbt ökar, vilket flera studier pekar på.
Mot denna bakgrund blir den regionala balansen vad gäller tillgång till högre utbildning och forskning av avgörande betydelse för samhällsutvecklingen. Högre utbildning och forskning blir en fundamental faktor inom samhällets infrastruktur. I Sverige kan vi konstatera att det fortfarande råder väsentlig obalans i dessa avseenden. I mellersta Norrland finner vi ett av de mindre väl försörjda områdena vad gäller satsning på högre utbildning och forskning. Samtidigt finner vi här en region som är utsatt för strukturomvandlingens effekter i högre utsträckning än riket i genomsnitt.
Strukturomvandlingen i mellersta Norrland företer samma grunder som strukturomvandlingen i vårt industrisamhälle generellt. Näringslivet måste omorganiseras genom att produktionsprocesserna effektiviseras, produkterna förädlas i högre grad och att marknadsföringen effektiviseras och internationaliseras.
Emellertid är strukturomvandlingen i mellersta Norrland snabbare än i de flesta andra områden av landet. Detta är i sin tur beroende av att regionen ansvarat för landets behov av råvarubaserad och energibaserad produktion i högre grad än någon annan del av riket. Därmed ligger mellersta Norrland åtminstone ett par decennier efter de mera progressiva regionerna i sin struktur. Det är därför viktigt att man här gör särskilda insatser så att denna, för den klassiska industrialiseringen i landet viktiga, region även i fortsättningen kan vara en naturlig del i det produktiva och det internationellt aktiva Sverige. En förutsättning för detta är att strukturomvandlingen kan accelereras vilket förutsätter en effektiv tillgång till högre utbildning och forskning. Den högre utbildningen bör ses som motor för nationell och regional utveckling.
Mot denna bakgrund föreslår vi att riksdagen överväger en snabbare satsning på utveckling av högre utbildning och forskning än vad som regeringen föreslår i sin proposition. Kompetensproblemen har ökat snabbt under de senaste året. Den regionala obalansen vad gäller högre utbildning och forskning har därtill blivit mera tydlig under det senaste året. Vi föreslår därför att en universitetssatsning i Mellannorrland genomförs på basis av de redan existerande högskolorna där. En sådan satsning bör göras med syfte att skapa en internationellt konkurrensmässigt gångbar institution. Man bör också sträva efter att bygga en ny typ av universitet anpassat till samhällets behov av samspel mellan forskning och utveckling. Detta kräver att en ny typ av organisation utvecklas för högre utbildning och även att nya former för pedagogik och forskning prövas.
Vid högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund finns intressanta miljöer och erfarenheter för en sådan utveckling. Den av oss föreslagna ansatsen kan också ses som ett intressant försök att förnya vårt universitetsväsende. Det är för samhället av vital betydelse att högskolorna intar en väsentligt mera aktiv roll i samhällsarbetet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om universitet i södra/mellersta Norrland.
Stockholm den 24 januari 1991 Bo Forslund (s) Bo Holmberg (s) Rune Jonsson (s) Sven Lundberg (s) Martin Segerstedt (s) Britta Sundin (s)