Tillväxten av kunskapsyrken går mycket snabbt i
Sverige. Utbildning, forskning, utvecklingsarbete,
formgivning, utredningar, marknadsföring och annan
masskommunikation är exempel på väsentliga
yrkesområden som är stadda i snabb utveckling i vårt land.
''Kunskapshanterarna'' växer för närvarande till antal med
ca. 4 % per år. Så har skett åtminstone under de senaste
decennierna. Vid 1980-talets mitt var antalet drygt 800 000
och i början av det nya seklet har antalet stigit
kraftigt till väsentligt över 1 miljon sysselsatta i landet som
helhet.
Ett nytt produktions- och distributionssystem av varor
och tjänster håller på att utvecklas inom hela den
industrialiserade världen. De traditionella formerna för
industri och näringsliv håller snabbt på att förändras och det
är nödvändigt att vårt land håller god takt med vår
omgivning, i första hand i Västeuropa. Det traditionella
industrisamhället var uppbyggt på en organisation av
produktionen baserad på stordrift, enhetlig produktion,
hierarkisk ordergivning och kontroll av produktflöde. Den
naturliga lösningen innebar på den tiden vertikal
integration och hierarki och råvara till produktförädling och
konsumtion. De nya produktionsförhållandena bygger på
finmaskiga och snabba transport- och
kommunikationssystem, flexibilitet och nätverk, allt för att
effektivt kunna utnyttja kvalificerad kompetens och
kreativa människor.
De nya produktionsmetoderna förutsätter ett bra och
effektivt utbildningssystem. Flera utredningar visar nu att vi
i Sverige ännu inte bedriver högre utbildning och
forskarutbildning i en omfattning som står i paritet med
våra konkurrentländers. Däremot visar nyligen
presenterade undersökningar att våra högskolor och
universitet håller en kvalitet som väl mäter sig med
jämförbara institutioner inom OECD-världen.
I konsekvens med den här skisserade utvecklingen har
UHÄ i sina senaste anslagsframställningar föreslagit en
utbyggnad av högskolans grundutbildning med minst 18 000
platser. Dessutom har flera utredningar inom både
näringsliv och offentlig förvaltning gjort gällande att landet
behöver en snabbare utbyggnadstakt av högskolan än vad
som nu är fallet. I flera fall hävdas behovet av inrättande av
ytterligare universitet.
Genom att Sverige genom sin avancerade industri och
sin komplexa samhällsbildning gjort sig särskilt beroende av
att befinna sig i den industriella frontlinjen blir tillgången på
kvalificerad kompetens inom yrkeslivet av särskild
betydelse. Detta förhållande accentueras särskilt nu då
näringslivets kompetensberoende snabbt ökar, vilket flera
studier pekar på.
Mot denna bakgrund blir den regionala balansen vad
gäller tillgång till högre utbildning och forskning av
avgörande betydelse för samhällsutvecklingen. Högre
utbildning och forskning blir en fundamental faktor inom
samhällets infrastruktur. I Sverige kan vi konstatera att det
fortfarande råder väsentlig obalans i dessa avseenden. I
mellersta Norrland finner vi ett av de mindre väl försörjda
områdena vad gäller satsning på högre utbildning och
forskning. Samtidigt finner vi här en region som är utsatt
för strukturomvandlingens effekter i högre utsträckning än
riket i genomsnitt.
Strukturomvandlingen i mellersta Norrland företer
samma grunder som strukturomvandlingen i vårt
industrisamhälle generellt. Näringslivet måste
omorganiseras genom att produktionsprocesserna
effektiviseras, produkterna förädlas i högre grad och att
marknadsföringen effektiviseras och internationaliseras.
Emellertid är strukturomvandlingen i mellersta
Norrland snabbare än i de flesta andra områden av landet.
Detta är i sin tur beroende av att regionen ansvarat för
landets behov av råvarubaserad och energibaserad
produktion i högre grad än någon annan del av riket.
Därmed ligger mellersta Norrland åtminstone ett par
decennier efter de mera progressiva regionerna i sin
struktur. Det är därför viktigt att man här gör särskilda
insatser så att denna, för den klassiska industrialiseringen i
landet viktiga, region även i fortsättningen kan vara en
naturlig del i det produktiva och det internationellt aktiva
Sverige. En förutsättning för detta är att
strukturomvandlingen kan accelereras vilket förutsätter en
effektiv tillgång till högre utbildning och forskning. Den
högre utbildningen bör ses som motor för nationell och
regional utveckling.
Mot denna bakgrund föreslår vi att riksdagen överväger
en snabbare satsning på utveckling av högre utbildning och
forskning än vad som regeringen föreslår i sin proposition.
Kompetensproblemen har ökat snabbt under de senaste
året. Den regionala obalansen vad gäller högre utbildning
och forskning har därtill blivit mera tydlig under det senaste
året. Vi föreslår därför att en universitetssatsning i
Mellannorrland genomförs på basis av de redan existerande
högskolorna där. En sådan satsning bör göras med syfte att
skapa en internationellt konkurrensmässigt gångbar
institution. Man bör också sträva efter att bygga en ny typ av
universitet anpassat till samhällets behov av samspel mellan
forskning och utveckling. Detta kräver att en ny typ av
organisation utvecklas för högre utbildning och även att nya
former för pedagogik och forskning prövas.
Vid högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund
finns intressanta miljöer och erfarenheter för en sådan
utveckling. Den av oss föreslagna ansatsen kan också ses
som ett intressant försök att förnya vårt
universitetsväsende. Det är för samhället av vital betydelse
att högskolorna intar en väsentligt mera aktiv roll i
samhällsarbetet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om universitet i södra/mellersta
Norrland.
Stockholm den 24 januari 1991
Bo Forslund (s)
Bo Holmberg (s)
Rune Jonsson (s)
Sven Lundberg (s)
Martin Segerstedt (s)
Britta Sundin (s)