Under 25 år har en stabil forskningsverksamhet inom
ämnet miljöpsykologi under ledning av docent Rikard
Küller utvecklats vid sektionen för arkitektur vid Lunds
tekniska högskola. I den svenska universitetsvärlden är det
närmast unikt att en så väletablerad forskning med
internationell ryktbarhet har kunnat pågå så länge utan att
tilldelas en professur. Det är nu hög tid att den
miljöpsykologiska forskningen i Lund befästs med en
professur.
Ämnet miljöpsykologi
ämnet miljöpsykologi förekommer i den högre
utbildningen i ett flertal länder och utvecklades
ursprungligen genom ett samarbetet mellan arkitekter och
psykologer. inom miljöpsykologin studeras hur människan
upplever sin omgivning och påverkas av den. analysen
omfattar fysiska såväl som sociala faktorer med tyngdpunkt
på miljöns totalkaraktär.
Miljöpsykologin omfattar flera delområden; t.ex. ingår
forskning om hur byggnader, stads- och landskapsmiljö
upplevs av människan; vidare ingår studier om boende,
arbete och fritid samt studier av särskilt utsatta grupper,
t.ex. barn och gamla människor. Ganska omfattande
forskning har skett om enskilda miljöfaktorer som
belysning och färgsättning. Det blir efter hand allt vanligare
med mer övergripande strategier, där man arbetar med ett
mångsidigt urval av miljöfaktorer. Miljöpsykologin
studerar också hur arkitekten kan arbeta för att skapa en
vänlig och bra miljö samt hur vanliga människor på olika
sätt kan bidra till utformandet av sin egen miljö. De
miljöpsykologiska forskningsresultaten har bidragit till den
mer nyanserade syn på arbets- och bostadsmiljö som vuxit
fram under 1970- och 1980-talet.
Den miljöpsykologiska forskningen initierades inom
ämnet Formlära av professor Carl-Axel Acking i samarbete
med Rikard Küller i mitten av 1960-talet. 1973 fick
forskningsområdet en mer självständig ställning och 1980
fick ämnet status som självständigt ämne med Küller som
föreståndare.
Den grundläggande utbildningen bedrivs genom interna
och externa föreläsningar samt genom valbara kurser. I
anslutning till pågående forskning handleds
examensarbeten inom institutionerna Arkitektur och
Psykologi.
Forskarutbildningen inom ämnet syftar till att ge
fördjupad insikt i beteendevetenskaplig problematik inom
arkitekturens verksamhetsområde. Den skall vidare ge
förmåga att kritiskt granska och utnyttja metoder inom den
humaninriktade miljöforskningens område.
Den miljöpsykologiska enheten antar dels egna
forskarstuderande, dels handleds forskarstuderande vid
andra institutioner.
Forskningsverksamheten
Forskningsverksamheten är koncentrerad till fem
områden. Ett av dessa avser psykologiska och somatiska
långtidseffekter av belysning och färgsättning. Ett annat
avser arbetsmiljö, särskilt arbete med bildskärmar i relation
till den visuella närmiljöns utformning. Ett tredje
forskningsområde omfattar studier av stadsmiljöns
utformning. I ett projekt studeras hur kunskaper om och
attityder till tätortstrafikens konsekvenser påverkar de
boendes beredskap att själva minska sitt bilåkande. Det
fjärde forskningsområdet avser en utredning av
pensioneringens och åldrandets problematik i ett
miljöpsykologiskt långtidsperspektiv. Bland annat
utvärderas gruppboende för åldersdementa. Det femte
forskningsområdet, slutligen, behandlar barns sociala och
fysiska miljö. I ett pågående doktorandarbete studeras hur
hemmiljön och daghemsmiljön tillsammans tillgodoser
barnets behov av aktivitet och omväxling.
Enheten bedriver en omfattande internationell
kontaktverksamhet och har stått som värd för flera
internationella konferenser. Sedan 1980 har man publicerat
ett 90-tal rapporter och artiklar av olika slag.
Motiv och ämnesbeskrivning för tjänsten
Ämnesområdet miljöpsykologi har som framgår fått en
sådan omfattning att det bör integreras i den långsiktiga
undervisningen och forskningsverksamheten vid
arkitektskolan. Byggforskningsrådets programgrupp för
belysningsfrågor framhåller att det är viktigt att förstärka
och utveckla enhetens resurser för att bibehålla
kontinuiteten och kvaliteten i forskningen. Sektionen för
arkitektur uttalar sitt stöd för att en extra professur i
miljöpsykologi inrättas.
Ämnet miljöpsykologi beskrivs av enheten på följande
sätt:
Det vetenskapliga området omfattar den visuella
närmiljöns psykologiska och psykofysiologiska effekter på
brukaren. Viktiga delar av området omfattar visuell
perception av den byggda miljön; vidare den visuella
närmiljöns aktiverande inverkan på skilda
brukarkategorier; inverkan av närmiljöns visuella
komponenter, såsom belysning och färgsättning; Seasonal
Affective Disorder särskilt avseende arbetsmiljöer där
dagsljus saknas samt attityder avseende olika slags
belysningssystem; utveckling vad avser psykologisk metod,
främst mätning av visuell upplevelse samt fysiologisk
metodik avseende EEG- och hormonanalys i relation till
olika visuella faktorer. Forskningen skall äga
tillämpningsrelevans för närmiljöns utformning i ett
helhetsperspektiv som bl.a. innefattar energibesparande
åtgärder.
En utveckling av miljöpsykologisk kunskap har stor
betydelse för att vi ska förstå miljöns stora betydelse för vårt
välbefinnande i ett komplicerat samhälle.
Hemställan
Med anledning av det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att en extra professur
i miljöpsykologi inrättas vid sektionen för arkitektur vid
Lunds tekniska högskola.
Stockholm den 25 januari 1991
Kjell Dahlström (mp)
Anna Horn af Rantzien (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Anita Stenberg (mp)
Gösta Lyngå (mp)
Eva Goe s (mp)