Regeringen har nyligen fattat beslut om åtgärder som syftar till att mildra effekterna av att de nuvarande stödformerna för textil- och konfektionsindustrin avvecklas. Sålunda anslås medel för olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som bl.a. syftar till att underlätta för anställda inom industrin att övergå till annan verksamhet.
Vissa av de föreslagna åtgärderna visar att regeringen har förståelse för att det finns utrymme för mer långsiktiga åtgärder, som kan stärka den tillverkande industrins konkurrenskraft. Sålunda erhåller högskolan i Borås ett engångsanslag för bl.a. forskning och utveckling.
Teko-branschens utveckling på lång sikt är nära förbundet med utvecklingen på utbildningsområdet. Sannolikt har stöd till textil utbildning mer strategisk betydelse än andra åtgärder.
Inom konfektionsindustrin synes utvecklingen vara den att nästan all sömnad och montering kommer att förläggas utomlands. Samtidigt ger den tekniska utvecklingen möjligheter för industrin att inom vissa nischer bli internationellt framgångsrik.
Även inom textilbranschen ger den tekniska utvecklingen särskilda möjligheter vad gäller nya material (t.ex. kompositer) och metoder (textila varor i nya industriella sammanhang).
En förutsättning för att Sverige skall kunna bibehålla produktion är att det inom landet finns personal som kan hantera denna nya teknik. Detta i sin tur kräver utbildningar av hög kvalitet.
Mycket har otvivelaktigt gjorts för att stärka de textila utbildningarna i landet. Sålunda har stat och kommun medverkat i tillkomsten av Tekocenter, ett nationellt centrum för utbildning, forskning och utvecklingsarbete. de samlade investeringarna utgör ca 100 milj.kr.
De satsningar som har gjorts kan dock inte dölja att Sverige i ett internationellt perspektiv har mycket korta högskoleutbildningar inom området.
De enda rent tekoindustriellt inriktade högskoleutbildningarna i Sverige är textil- och konfektionstekniklinjen respektive textilingenjörslinjen vid högskolan i Borås. Dessa utbildningar omfattar vardera 80 poäng, dvs. två års studier. Motsvarande utbildningar i EG omfattar som regel tre till fyra års studier.
De korta utbildningstiderna för de textila linjerna är allvarliga för branschens utveckling. Högskolan i Borås har därför föreslagit att utbildningstiden skall förlängas med ett år, från två till tre år.
En förklaring till att vare sig UHÄ eller regering velat stödja högskolan kan vara den pågående försöksverksamheten med tvååriga ingenjörslinjer. Statsmakten har inte velat föregripa en utvärdering av dessa genom att förlänga några av de mellanlånga ingenjörsutbildningarna. De textila linjerna tillhör emellertid inte försöksverksamheten och det bör framhållas att ingen annan ingenjörsutbildning har en så strategisk betydelse för en hel bransch, som just de textila utbildningarna vid högskolorna i Borås.
Den problemfyllda utvecklingen i branschen synes väl motivera att riksdagen nu, trots den pågående treårs- budgetperioden för högskolan, uttalar sitt stöd för en förlängning av utbildningstiden.
I Tekocenter finns lokaler och utrustning som möjliggör en förlängning av utbildningstiden. jag vill också notera att högskolans textila utbildningar har väckt ett mycket stort intresse bland de studerande. få andra tekniska utbildningar har så många sökande per plats som just de textila.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förlängning av utbildningen inom textila utbildningar.
Stockhom den 23 januari 1991 Lars Sundin (fp)