med anledning av prop. 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt
Jönköpings län är ett län med stora
utvecklingsmöjligheter. Det goda geografiska läget och den
starka företagartraditionen är tillgångar inför framtiden.
Däremot har länet vissa brister i sin infrastruktur.
Avgörande för Jönköpings läns långsiktiga utveckling är att
länet förmår att komplettera sina i många avseenden goda
förutsättningar för utveckling genom strategisk utbyggnad
inom vissa bristområden. Ett bristområde är den högre
utbildningen och forskningen.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen att
högskolan i Jönköping tilldelas 400 årsstudieplatser för
lokala och individuella linjer samt fristående kurser (LIF-
anslaget), vilket är en minskning med 60 årsstudieplatser
jämfört med budgetåret 1990/91. Det förslaget innebär att
högskolan i Jönköping kommer att erbjuda ett betydligt
färre antal fristående kurser än vad de flesta andra
högskolor kommer att göra. Om vi jämför med länets
invånarantal, landets sjätte i storleksordningen, hamnar
kursutbudets omfattning i ett absolut bottenläge.
I propositionen föreslås satsningar på universiteten, de
tekniska högskolorna och på de mindre och medelstora
högskolor som är lokaliserade i Norrland, Bergslagen och
sydöstra Sverige. Vinner detta förslag gehör i riksdagen
drabbas högskoleutbildningen i Jönköpings län ånyo
negativt, eftersom högskolan i Jönköping dessutom får vara
med och betala satsningen. Än mer förvånande är, att man
i motiveringen i propositionen till nämnda satsningar
skriver att ''utbyggnaden skall framför allt ske inom tillväxt-
och regionalpolitiskt intressanta områden''. Menar
regeringen att Jönköpings län varken är ett tillväxt- eller
regionalpolitiskt intressant område? Ingenting kan vara mer
felaktigt. Jönköpings län är ett föredöme med sin
handlingskraft och företagaranda. Det har bildat skola för
andra län hur man skall bygga upp ett nätverk av
småföretag -- den så kallade Gnosjöandan. Det är vår
uppfattning att vi någon gång måste inse att friskvård är den
bästa medicinen även inom detta område. Skall Jönköpings
län även i framtiden vara ett län med, relativt sett, små
problem måste man få del av de infrastrukturella
investeringar som samhället gör.
LIF-anslaget skall tas i anspråk för olika
utbildningsbehov. Ett viktigt behov som skall tillgodoses
med anslaget är behovet av utbildningsinsatser för regional
utveckling. Det är med hjälp av detta anslag som högskolan
tillsammans med arbetslivet har möjlighet att utveckla nya
utbildningar och tillgodose utbildningsbehov av lokal och
regional natur.
Jönköpings län har en låg andel högskoleutbildade och
ringa forskningsresurser. Det är inte rimligt, enligt vår
mening, att Jönköpings län med sin för landet viktiga
exportindustri ständigt skall stå tillbaka vid fördelningen av
resurser till högskoleutbildningen.
Situationen håller på att bli särskilt allvarlig mot
bakgrund av att den lågteknologiska industrin i länet nu går
in i en strukturomvandling som kräver bättre utbildad
arbetskraft, särskilt inom teknikområdet. Samtidigt har
antalet personer berörda av varsel om uppsägning ökat
kraftigt. (Under perioden augusti 1990 till januari 1991 har
antalet varsel ökat med 1,2 procent av befolkningen 16--64
år. Genomsnittet i riket är under samma period 0,8
procent.)
I Jönköpings län är den ökande relativa arbetslösheten
bland ungdomar i åldern 18--24 år än mer bekymmersam. I
mitten av januari 1991 var 4,7 procent av ungdomarna i
åldern 18--19 år arbetslösa. Motsvarande siffra förra året
var 2,3 procent. För gruppen 20--24 år är 4,8 procent
arbetslösa mot förra årets 2,5 procent. Dessa negativa
siffror kommer dessvärre att stiga under året. Många av de
ungdomar som är arbetslösa skulle med bättre utbildning bli
mer attraktiva på arbetsmarknaden. Det är därför
nödvändigt att i en situation med växande arbetslöshet
utnyttja alla möjligheter till utbildning. Det är speciellt
viktigt för ungdomarna för vilka arbetslöshet är särskilt
allvarlig. För dessa är det passiviserande att inte ha något
meningsfullt att göra, samtidigt som det är förödande för
självkänsla och självförtroende att inte vara efterfrågad, att
ingen behöver en.
Detta är ett viktigt argument för att högskolan i
Jönköping skall få del av de resurser som nu fördelas i
propositionen. Högre utbildning är en ''billig'' investering
för samhället.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att högskolan i Jönköping också
får del av den nu aktuella satsningen på LIF-anslaget,
2. att riksdagen beslutar att högskolan i Jönköping skall
tillföras ytterligare medel för 30 nybörjarplatser på den 2-
åriga ingenjörsutbildningen.
Stockholm den 6 mars 1991
Ulf Melin (m)
Kersti Johansson (c)