Motion till riksdagen
1990/91:Ub576
av Sten Svensson och Ivar Virgin (m)

Högskolan i Skövde


Utbildningens regionalpolitiska betydelse för
Skaraborgs län.
Högskolan i Skövde är en av rikets minsta högskolor.
Utöver de konsekvensförändringar som har redovisats i
budgetpropositionen föreslås inga nya utbildningar vid
högskolan i Skövde. Vi anser emellertid att riksdagens
intentioner vid inrättandet av högskolan i Skövde ännu inte
har uppnåtts. En fortsatt utbyggnad är därför nödvändig.
Vi vill i det följande anknyta till vad länsstyrelsens
styrelse i olika sammanhang, inte minst i länsrapporter, har
anfört om högskolan i Skövde. Länsstyrelsens synpunkter
är i sina huvuddrag följande.
Högskolans kompetensutbyggnad skall ses i ett
långsiktigt perspektiv. Högskolan i Skövde är en av rikets
yngsta högskoleenheter, inrättad först 1983. Det innebär att
högskolans huvudsakliga resurser måste läggas på en
grundläggande intern kompetensuppbyggnad, som ger
resultat i kvalitativt högtstående linjeutbildningar och ett
därtill knutet utbud av fristående kurser och överbryggande
utbildningar.
Det är vidare uppenbart att högskolans kompetensfält, i
ett nationellt perspektiv, är extremt smalt; ingen annan
mindre svensk högskola torde kunna uppvisa ett
utbildningsprogram som så gott som uteslutande är
relaterat till det privata näringslivet och inriktat på modern
teknologi, data- och systemvetenskap samt ekonomi. Detta
innebär bland annat, att högskolan i Skövde i stort sett
endast är attraktiv för gymnasieelever med
naturvetenskaplig-teknisk och ekonomisk utbildning och,
på motsvarande sätt, att endast samhälleliga behov som är
relaterade till dessa områden för närvarande kan tillgodoses
av högskolan. En sådan högskolestruktur är dessutom
synnerligen känslig för befolkningsförändringar i allmänhet
samt för konjunkturberoende sökprofiler hos ungdomar i
synnerhet. Eller annorlunda uttryckt: en högskola som
Skövde kan få betydande rekryteringssvårigheter, om
konjunkturen drastiskt försämras.
Slutsatsen måste bli, såväl ur ett nationellt som regionalt
perspektiv, att det vid sidan av en fortgående och fördjupad
kompetensuppbyggnad inom de befintliga områdena är
nödvändigt att tillföra även några kompetenser, som i dag
inte är representerade inom högskolan.
Nedan behandlas sektors- och anslagsvis länsstyrelsens
synpunkter på högskolans utbildningsplanering.
Högskolans kompetens på befintliga områden måste
förstärkas och kompletteras. Dessutom bör tillkomma två
nya kompetensområden: lärarutbildning samt kultur och
humaniora. Högskolan måste ges möjligheter att utveckla
en struktur och ett utbildningsutbud som förmår attrahera
studerande och tillgodose utbildningsbehov från ett relativt
stort geografiskt område.
Kompetensen inom det tekniska området byggs ut i
anknytning till viktiga branscher och områden (exempelvis
verkstads- och livsmedelsteknik).
På dataområdet bör den kvalitativt högtstående data-
och systemvetenskapliga utbildningen ytterligare
förstärkas.
Ekonomiutbildningen förstärks genom utveckling av
egna påbyggnadsprofiler; kombinationer med språk och
länderkunskap är viktiga. Utbildningar som förenar
ekonomi och teknik utvecklas vidare.
För undervisningssektorn (lärarutbildning) gäller
följande. I ett nationellt perspektiv har under andra hälften
av 1970-talet och i stort sett hela 1980-talet skett en stark
volymminskning i lärarutbildningen. Under 1990-talet
kommer såväl antalet pensioneringar av lärare som
elevkullarna i skolan att öka. Det betyder att vi under de
närmaste åren, samtidigt med att en ny grundskollärarlinje
har etablerats, kraftigt måste öka lärarutbildningens
omfattning. Regionen behöver därför tillföras såväl
grundskollärar- som förskollärarutbildning.
Kompetensen på det humanistiska området måste
förstärkas, bland annat på språkområdet (i första hand
tyska), exempelvis i kombination med teknisk och
ekonomisk utbildning. Ökad utbildning på kulturområdet
och det konstnärliga området (bildkonst) bör kunna komma
till stånd. I anslutning härtill bör på sikt utbildning inom
industriell design och design management etableras.
Med utgångspunkt i länsstyrelsens bedömning föreslår vi
att högskolan i Skövde i första hand tillförs resurser för nya
utbildningar fr.o.m. läsåret 1982/93, enligt följande:
1. grundskollärarlinjen, grenen för utbildning av lärare
för årskurserna 1--7, 90 platser;
2. förskollärarlinjen, 60 platser;
3. systemvetenskapliga linjen, ytterligare 30 platser;
4. förstärkning av anslaget Lokala och individuella linjer
samt fristående kurser för att möjliggöra ytterligare
satsningar inom bland annat områdena livsmedelsteknik,
tyska språket med länderkunskap samt kultur och
humaniora i vid mening.
Detta bör åstadkommas genom en omprioritering inom
ramen för den totala budgetramen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnad av verksamheten vid
högskolan i Skövde.

Stockholm den 18 januari 1991

Sten Svensson (m)

Ivar Virgin (m)