Högskolans betydelse för invånarna i Värmlands län kan
inte överskattas.
Med sina ca 4 000
studenter från Värmland och andra delar av landet --
liksom från Norge -- är högskolan en viktig
utbildningsresurs för länets ungdomar. Högskolan är den
viktigaste regionalpolitiska satsningen för länets del.
Högskolan i Karlstad har en bred verksamhet med
utbildning i teknik, ekonomi och humaniora samt lärar- och
vårdutbildning. Utöver den grundläggande utbildningen
anordnar högskolan vidareutbildning i form av enstaka
kurser samt fortbildning av skolpersonal.
Högskolan har byggt upp en organisation för FoU-
verksamhet, forskningsanknytning m.m. FoU-
verksamheten omfattar främst arbetslivsforskning, regional
forskning, datapedagogik och systemvetenskap, kultur,
skola/barnomsorg, teknisk kemi, energiekonomi, service
management och socialvetenskap.
Den s.k. Karlstadsmodellen innebär att gästprofessorer
vidgar forskningskompetensen och ökar högskolans
möjligheter att upprätthålla en hög vetenskaplig nivå.
Högskolan har viktiga samarbetspartner, t.ex.
Bergslagens tekniska högskola som samordnar och
utvecklar den tekniska utbildning som ges vid högskolorna
inom Bergslagsregionen,Bergsskolan i Filipstad som ger
en tvåårig bergsskoleingenjörsutbildning med två
inriktningar, metallurgisk gren resp. berg- och
mineralteknisk gren,
Rikssågverksskolan i Skoghall som bedriver
yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH), gymnasial
sågverksutbildning och kortare specialkurser samt det s.k.
Hjärnbruket, som drivits sedan år 1984 på initiativ av
högskolan i Karlstad, och som är ett samarbetsprojekt med
länets företag för kunskapsspridning till företag och
högskola.
Positiv utveckling av högskolan
Högskolan har utvecklats positivt och vi kan glädja oss
åt utfallet i årets budgetproposition på flera punkter.
Ingenjörsutbildningen byggs t.ex. ut enligt planen och
grundskollärarutbildningen ges medel för ökning.
Vi har i en följd av år motionerat om en tillbyggnad av
högskolan och kan nu glädja oss åt att ett genomförande
föreslås.
Vissa medel för forskning tillförs men de är för små i
förhållande till högskolans behov. Vi anser därför att en
väsentlig uppräkning bör ske i kommande
budgetproposition.
Ökade möjligheter till fort- och vidareutbildning behövs
Behovet av fort- och vidareutbildning kommer att öka
kraftigt under 1990-talet. Genom fort- och vidareutbildning
kan den snabba förändringen i arbetslivet och svåra
konjunktursvackor i viss mån överbryggas.
Värmland står nu av allt att döma inför en svår
arbetslöshetsperiod. Det är därför viktigt att satsa på
utbildning för länets ungdomar, inte minst utbildning vid
högskolan. Fort- och vidareutbildning genom fristående
kurser är det medel som i första hand är aktuellt. Det finns
idag väl utvecklade metoder för olika former av
distansutbildning, vilket är viktigt i ett län som vårt.
Högskoleutbildning kan snabbt arrangeras på orter som
drabbas av arbetslöshet -- en situation som
värmlänningarna redan konfronterats med på ett hårdhänt
sätt.
Utbildningsbehovet är stort i Värmland och en
intensifierad fort- och vidareutbildning på orter där
arbetslösheten är betydande skulle få en positiv effekt både
på kort och lång sikt.
Det föreslås emellertid inga ökade medel för fristående
kurser i budgetpropositionen. Vi anser att en ökning av
medlen med 1 milj. kronor vore nödvändig med hänsyn till
länets situation. Det handlar om att överbrygga akuta
arbetslöshetsproblem men inte minst att göra Värmlands
ungdom bättre skickad att möta framtiden med adekvat
utbildning.
Miljöutbildning vid högskolan i Karlstad
Hittills har miljöproblemen mest fokuserats till
storstäderna, men miljöproblemen är besvärande även på
mindre orter och på landsbygden.
För att kunna förebygga och bemästra miljöproblemen
krävs ökad tillgång till personal som har högskoleutbildning
inom aktuella miljöområden.
Högskolan i Karlstad har en stor och aktuell kunskap
inom såväl naturvetenskap med inriktning mot bl.a. kemi
och biologi som inom berörda samhällsvetenskapliga och
ekonomiska ämnen. Vi anser det angeläget att förlägga
utbildning på miljö- och hälsoskyddslinjen och annan
linjeutbildning inom miljöområdet till högskolan i Karlstad.
Vi föreslår att riksdagen beaktar detta vid sina beslut om
utbildning inom miljöområdet.
Forskning för en stabilare näringslivs- och
samhällsstruktur
Värmland har ett besvärligt arbetsmarknadsläge, inte
minst med hänsyn till näringslivsstrukturen. Det är viktigt
att tillgodose forskningsbehov som kan främja en stabilare
näringslivs- och samhällsstruktur i framtiden.
Högskolan i Karlstad bedriver sedan ett antal år med
små medel ett systematiskt arbete för att utföra sådan
forskning.
Genom uppbyggnad av en nationellt kvalificerad
basorganisation och samverkan med främst Göteborgs
universitet bygger man upp en kompetens att genomföra
regionalt angelägna forskningsuppgifter. Det är angeläget
att ytterligare stödja den påbörjade utvecklingen.
Enligt vår bedömning behöver högskolan i Karlstad
ytterligare 3 milj. kr för forskning inom detta område. Vi
anser att detta bör beaktas vid utarbetandet av nästa
forskningspolitiska proposition.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att högskolan i Karlstad bör beviljas ytterligare medel för
fort- och vidareutbildning i enlighet med vad i motionen
anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om angelägenheten av att förlägga
utbildning på miljö- och hälsoskyddslinjen och annan
linjeutbildning inom miljöområdet till högskolan i Karlstad,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att högskolan i Karlstad bör beviljas ytterligare medel för
forskning avsedd att främja en stabilare näringslivs- och
samhällsstruktur i Värmland i enlighet med vad som anförts
i motionen.
Stockholm den 22 januari 1991
Gullan Lindblad (m)
Göthe Knutson (m)