Riksdagen fattade 1979 beslut om den kommunala
vårdhögskolans inriktning och innehåll, och de nya
vårdutbildningarna startade 1982.
Den medicinska och tekniska utvecklingen inom hälso-
och sjukvården och inte minst anpassningen till
internationella förhållanden ställer allt större krav på
vårdutbildningarna inom såväl gymnasieskolans som
högskolans ram.
''LUT 74'' diskuterade lärarutbildningarnas mål,
struktur och innehåll och 1981 tillsattes en arbetsgrupp som
skulle se över vårdutbildningarna på alla nivåer.
Arbetsgruppen slutförde sitt arbete 1983 och presenterade
''En förnyad vårdlärarutbildning'' (UHÄ 1983:23). I denna
föreslogs en gemensam utbildning av vårdlärare omfattande
80 poäng både för gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen liksom för den kommunala högskolan.
Nya förutsättningar har lett till att UHÄ i samarbete
med SÖ fortsatt översynsarbetet med hjälp av expertis. I
utredningsarbetet måste tas hänsyn till de förändringar som
skett när det gäller vårdutbildningarnas innehåll och krav
liksom till väntade eller inträffade förändringar i andra
lärarutbildningar.
Hänsyn måste också tas till de krav som kan komma att
ställas p.g.a. det intensifierade europeiska samarbetet.
Dåvarande planeringsberedning Vård inom UHÄ
diskuterade de nya förslagen 1987. Sedan dess har ingenting
hänt!
Lärarkompetensen inom de landstingskommunala
vårdhögskolorna har diskuterats mycket på senare år och
det är nu hög tid att presentera ett förslag till en förändrad
och förbättrad vårdlärarutbildning!
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en förbättrad
vårdlärarutbildning,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
förbättrad vårdlärarutbildning såväl för gymnasieskolan
som högskolan.
Stockholm den 21 januari 1991
Gullan Lindblad (m)
Inger Koch (m)