Sverige har gamla fina forskartraditioner. Trots att
Sverige är ett litet land med förhållandevis ringa befolkning
har vi kunnat tillgodoräkna oss många forskarframgångar,
som har lett till världsledande ''spetsteknik'' och värdefulla
patent av stor betydelse för vår industri.
Under en alltför lång följd av år har tyvärr grunderna för
ett bibehållande av denna höga nivå och möjligheterna för
att kunna fortsätta denna traditionsrika väg underminerats
av alltför hård styrning av forskning men framför allt en
alltför ringa satsning på högre utbildning. Det har inte
heller lönat sig att välja lång utbildning.
Det har t.ex. länge varit brist på välutbildade tekniker.
De största industrierna har visserligen kunnat få sitt
kvantum men för små och många medelstora företag har
bristen varit påtaglig. De har inte haft stora möjligheter att
konkurrera.
De långsiktiga konsekvenserna av urholkningen av
anslagen till grundutbildningen är naturligvis svåra att
överblicka direkt eftersom det tar lång tid innan näringslivet
direkt känner av en försämrad utbildning.
Utvecklingstendensen under 80-talet med minskad
lärarinsats generellt och relativt sett minskad andel av
undervisning, som ges av kvalificerade, behöriga lärare
liksom reducerad tillgång till modern och kvalificerad
utrustning är allvarliga tecken på försämrad kvalitet i
utbildningen.
Nästan 30 procent av dem som påbörjar
civilingenjörsutbildningen avbryter studierna, vilket måste
ses som en oerhörd förlust för samhället och arbetslivet.
Det är givetvis svårt även för de berörda personerna.
Utbildningen måste i metodiskt, organisatoriskt och socialt
avseende förbättras, så att en större andel av de studerande
når fram till fullständig examen. Framför allt måste
grundutbildningen förbättras så att teknologerna blir bättre
förberedda för de krav, som högre utbildning kräver.
Det tar oerhört lång tid att bygga upp en
spetskompetens. Så länge den finns drar den till sig
kvalificerade medarbetare. Många svenska storföretag
flyttar i dag sina forskningsenheter utomlands. En av
orsakerna är underlåtenhet i satsningar på högre utbildning
och forskning i det svenska utbildningsväsendet. Andelen
utbildningsplatser på högskoleoch universitetsnivå som
leder till den konkurrensutsatta sektorn har varit lägre i
Sverige än i våra konkurrentländer. USA och BRD
utexaminerar exempelvis dubbelt så många civilingenjörer
per 1 000 innevånare än Sverige. I svensk industri finns bara
drygt 10 procent högskoleutbildade medan USA har
betydligt mer än 20 procent. Som jämförelse kan påpekas
att det i vårt land finns upp till 2.5 gånger fler akademiker i
offentlig tjänst än i industrin.
Vi har under det år som gått fått höra att Ericsson tänkt
flytta ut viss spetsforskning och ABB flyttar ut Tyristor-
tillverkning/forskning från Västerås och Sverige. För ett
högindustrialiserat län som Västmanland är detta
ödesdigert, men det är även på sikt ödesdigert för Sverige
som är så beroende av exportförsäljning.
Sverige är det enda industriland i världen som nu
utbildar färre akademiker med minst treårig teoretisk
utbildning och färre forskare än i slutet av 60-talet -- detta
enligt Ulf af Trolle -- som på uppdrag av
universitetslärarförbundet studerat krisen inom den högre
forskningen och utbildningen.
Västmanland är ett industrilän. Företag som ABB, FFV-
aerotech, Volvo och många andra svarar för en stor del av
sysselsättningen i länet. Den statliga verksamheten är i
jämförelse med andra län mycket liten. Utvecklingen i länet
står och faller med det privata näringslivet. Moderat politik
är att arbeta för företagens möjligheter att investera och
utvecklas. Ytterligare resurser måste tillföras områden som
forskning och utveckling. Det är med investeringar i nya
metoder och nya produkter som företagens framtida
avsättningsmöjligheter tryggas.
Det erfordras en ny politik som stimulerar till satsningar
på forskning och utveckling inom landet.
Kvalitetsmedvetandet måste bli bättre inom hela
utbildningsområdet. Kunskap måste åter sättas i högsätet.
En EG-anslutning kommer positivt att påverka
satsningarna på forskning och utveckling. Ett skattesystem
som möjliggör att utländska forskare är villiga att etablera
verksamhet i Sverige är även det en nödvändighet. Sverige
måste återskapa en hög forskningskvalitet och höja
kvalitetsnivån inom hela undervisningsområdet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att stärka svensk
grundutbildning, forskning och teknikerutbildning.
Stockholm den 18 januari 1991
Birgit Henriksson (m)
Karin Falkmer (m)