En granskning har skett utifrån olika aspekter av
resursutvecklingen vid Lunds universitet. Det är bland
annat anslagen till forskning och forskningsutveckling --
fakultetsanslagen -- som varit föremål för särskild
uppmärksamhet. Intresset har koncentrerats kring de fem
stora fakulteterna, d v s humanistisk, samhällsvetenskaplig,
medicinsk, matematisk-naturvetenskaplig samt teknisk
fakultet.
Anslagsutvecklingen har utöver vad som gäller för
Lunds universitet studerats för nämnda fakulteter även på
följande universitetsorter:
Stockholm
Stockholms universitet, KI, KTH samt HLS (högskolan för
lärarutbildning i Stockholm)
Uppsala
Uppsala universitet
Göteborg
Göteborgs universitet och CTH.
Den uppföljning som skett tar därmed sikte på de mer
etablerade universitetsorterna. Granskningen av
anslagsutvecklingen för nämnda orter avser budgetåren
1978/79, 1988/89 samt 1991/92, d v s förslagen i
statsbudgeten för budgetåret 1991/92.
Av till motionen fogad bilaga 1 framgår den faktiska
utvecklingen för de enskilda fakultetsanslagen samt därtill
den procentuella förändringen under den granskade
perioden.
Granskningen visar att Lunds universitet i
anslagshänseende uppvisar en mindre positiv utveckling.
För samtliga granskade fakulteter vid Lunds universitet kan
det noteras en anslagsutveckling, som understiger vad som
samlat gäller för landet i övrigt. För tre fakulteter är
förhållandet det att Lund hamnar på en sista placering
bland de etablerade universitetsorterna. Dessa fakulteter är
den samhällsvetenskapliga, medicinska samt den
matematisk-naturvetenskapliga.
Det finns anslagstekniska skäl som medför att en
jämförelse för varje enskild fakultet kan vara något vansklig
att göra. De eventuella differenser som finns bör dock
jämnas ut vid en samlad bedömning av de fem fakulteterna,
varför en sådan bedömning gjorts i det följande.
Den sammanlagda utvecklingen för de fem berörda
fakultetsanslagen över de budgetår som ovan nämnts
framgår av till motionen fogad bilaga 2. Vidare lämnas en
redovisning för hela riket av de totala anslagen för dessa
fakulteter. Om vi ser till de olika universitetsorternas
procentuella andel av de anvisade anslagen för hela riket
uppvisar Stockholm för hela perioden en smärre uppgång.
Uppsala tappar under perioden 0,6, Göteborg 0,4 och Lund
2,6 %.
Lunds universitets andel minskar successivt under
hela perioden. Dessa 2,6 %
innebär av de samlade anslagen ca 85 miljoner
kronor, vilket motsvarar en uppräkning av de
till Lunds universitet för 1991/92 föreslagna anslagen med
15 %.
Tilldelningen
av medel till lokala linjer och fristående
kurser (LIF-anslaget) till Lunds universitet är och har under
en följd av år varit klart lägre än vad som gäller för övriga
universitet (se bilaga 3). Samtidigt som Lunds universitet
(där medicinsk utbildning, lärarutbildning, teknisk
högskola och musikhögskola ingår) tilldelas 13,6 tkr per
årsstudieplats får Göteborgs universitet (inkl. Chalmers)
16,3 tkr (d v s nära 20 procent mer). Motsvarande enheter
vid Stockholms universitet får 16,7 tkr (d v s drygt 22
procent mer), Uppsala universitet 18,9 tkr (d v s nära 39
procent mer) samt Umeå 22,4 tkr (d v s 65 procent mer).
Vid en jämförelse med hela landet får Lunds universitet
endast tre fjärdedelar av tilldelningen per årsstudieplats.
Den låga tilldelningen förstärks av att utnyttjandet av
tillhandahållna platser är högre vid Lunds universitet än vid
övriga universitet, vilket framgår av till motionen fogad
bilaga 4. Totalt sett för hela landet utnyttjades 1988/89 ca 96 %
av tillhandahållna platser. För Lunds universitet var
situationen den att tillgängliga platser rentav
överutnyttjades (utnyttjandegrad 104 procent) och
utnyttjandet har även därefter uppvisat en fortsatt ökning.
Detta motiverar knappast en lägre tilldelning än övriga
universitet i riket.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anslagsutvecklingen för Lunds
universitet.
Stockholm den 22 januari 1991
Bo Nilsson (s)
Maja Bäckström (s)
Anita Jönsson (s)