Inom hälso- och sjukvården har stora förändringar skett
varför vårdutbildningarna, såväl inom gymnasieskolan som
inom den kommunala högskolan under de senaste 10--15
åren i grunden förändrats och utvecklats och kommer under
början av 1990-talet att ytterligare förändras.
Riksdagen fattade 1979 beslut om den kommunala
vårdhögskolans inriktning och innehåll. Den 1 juli 1982
startade sedan de första reformerade vårdutbildningarna.
På grund av de stora förändringar som den kommunala
högskolan och dess personal skulle ställas inför och mot
bakgrund av lärarutbildningsutredningens (LUT 74)
diskussion om lärarutbildningarnas mål, struktur och
innehåll tillsatte UHÄ 1981 en arbetsgrupp som skulle se
över vårdlärarutbildningen både för gymnasieskolan och
den kommunala högskolan.
Arbetsgruppen slutförde hösten 1983 sitt arbete med en
rapport ''En förnyad vårdlärarutbildning'' (UHÄ 1983:23).
I denna föreslogs en gemensam utbildning av vårdlärare
omfattande 80 poäng både för gymnasieskolan och den
kommunala vuxenutbildningen samt för den kommunala
högskolan.
Nya synpunkter och förutsättningar har lett till att UHÄ
har fortsatt översynsarbetet i samarbete med SÖ och med
hjälp av expertis. I det fortsatta utredningsarbetet har
hänsyn tagits dels till förändringar som skett eller väntas ske
på lärarnas arbetsfält, dels till inträffade eller väntade
förändringar i andra lärarutbildningar.
Vårdlärarutbildningen bör utvecklas i överensstämmelse
med de intentioner som gäller andra lärarutbildningar.
Dåvarande planeringsberedning ''Vård inom UHÄ''
diskuterade de nya förslagen 1987.
Sedan dess har inget hänt, även om behovet av en
förändring kvarstår.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vårdlärarutbildningens
reformering påskyndas.
Stockholm den 22 januari 1991
Iréne Vestlund (s)
Ingrid Andersson (s)