med anledning av prop. 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt
I propositionen 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt
föreslås betydelsefulla åtgärder för att omstrukturera och
utveckla svenskt näringsliv. En av dessa är förslaget om en
utbyggnad av ingenjörsutbildningen inom högskolan.
Högskolan i Örebro är vid sidan av universiteten landets
största högskola. Antalet elever är cirka 5 000.
Upptagningsområdet omfattar betydligt mer än länet. Inom
många fält är upptagningsområdet nationellt. Högskolan är
givetvis en stor tillgång för länet och regionen.
Högskolan har emellertid också vissa brister. Vid sidan
av bristen på fasta forskningsresurser är den tekniska
utbildningen alldeles för liten för att motsvara regionens
behov av utbildad arbetskraft.
Örebro och omkringliggande län är ''tunga industrilän''.
Andelen industrisysselsatta ligger högt över genomsnittet.
Teknikerutbildningen vid högskolan är mycket
underdimensionerad i förhållande till näringslivets behov.
En konsekvens av detta är att alltför få av länets ungdomar
söker sig till teknikerutbildning på högskolenivå.
Flertalet av dem som utbildas får sin utbildning på andra
orter och är sedan i begränsad omfattning benägna att flytta
åter. En följd av detta är att länets industri inte kunnat få
högskoleutbildade i tillräcklig omfattning. Det är faktiskt så
illa att länets industri har en av de lägsta andelarna
högskoleutbildade.
Dessutom finns många av länets företag i mogna eller
övermogna branscher. Strukturomvandlingen slår just nu
hårt i länet med stora neddragningar inom Nobel och
Ovako, nedläggningen av Hammars glasbruk (PML).
Arbetslösheten ökar snabbt och då särskilt bland
ungdomarna.
Mot denna bakgrund framstår det som ytterligt
angeläget att förstärka den tekniska utbildningen vid
högskolan. En sådan uppbyggnad har påbörjats. Riksdagen
har tagit positiv ställning till ett ''teknikbygge vid
högskolan'' som ska stå färdigt 1992.
Om man begränsar sig till länet är antalet födda i varje
årskull cirka 3 000. Av dessa genomgår cirka 10 procent
tekniskt gymnasium, dvs 300 stycken. Av dessa beräknas
cirka 60 procent välja en så kallad
mellaningenjörsutbildning. Således är det länsgenererade
elevunderlaget cirka 180 elever per år. Ett antal som länets
näringsliv mer än väl kan rekrytera.
Dessutom har högskolan som tidigare nämnts ett
upptagningsområde som sträcker sig utanför länsgränsen.
Mot denna bakgrund bör elevunderlag finnas för minst sex
utbildningar för varje årskull. Högskolan har för
närvarande påbörjat två utbildningar -- en inom elektronik
och en inom maskin. Det är mycket angeläget att redan i
höst fortsätta denna utbyggnad. Därför bör högskolan
erhålla ytterligare 60 elevplatser vilket motsvarar två
utbildningar.
Högskolan bör även erhålla ytterligare medel ur LIF-
anslaget. Detta kommer i så fall främst att användas till
fristående kurser inom det tekniska området.
Det är angeläget att högskolan i Örebro tilldelas ett antal
nybörjarplatser av de 180 som i propositionen föreslås inom
den tvååriga ingenjörsutbildningen för att bygg-varianten
skall kunna inledas före hösten 1992.
En nyligen genomförd enkät visar dock att mellan 50 och
60 gymnasieelever på bygglinjen är intresserade av
ingenjörsutbildning med start höstterminen 1991 och
Örebro kommun har förklarat sig villig att medverka till
genomförandet av byggingenjörslinjen med start
höstterminen 1991.
Högskolan har möjlighet att lösa lärarfrågan och
avnämarna är angelägna om att linjen startar snarast
möjligt. Detta med tanke på den överhettade marknaden.
Dessutom är det så att regionen går miste om en ökning av
kompetensen inom byggbranschen, om inte de som vill få
utbildning till byggingenjör kan få det i Örebro fr.o.m.
hösten 1991.
Ett annat område av stor betydelse för ökad
sysselsättning är förutsättningen för en process där
innovationer och affärsidéer tas tillvara och omsätts i ett
kommersiellt gångbart system, dvs. effektiv industriell
FoU, produktion och distribution.
Tekniskt kunnande och fantasirikedom under beaktande
av marknadsmässiga och ekonomiska realiteter krävs för ett
framgångsrikt nyföretagande och för att blåsa nytt liv i en
stagnerande bygd. För att kunna bygga upp Bergslagen
måste det tillföras insikter och ekonomiska faktorer så att
kommersialiserbar teknik utvecklas och produceras. Detta
kan åstadkommas genom en integrerad utbildning i
ekonomi och teknik.
I dag finns det teknikutbildningar med betydande inslag
av ekonomi på några ställen i landet. Efterfrågan på
examinerade från dessa utbildningar har visat sig vara
mycket stor. Om en sådan linje förläggs till Örebro görs
utbildningen tillgänglig för personer bosatta i Bergslagen.
Man kommer dessutom att kunna ge en utbildning som är
mer anpassad till de problem som finns i denna landsdel.
Genom samarbetsavtal med Linköpings universitet ges i
dag kurser i Produktionsekonomi. Ett fortsatt samarbete
med Linköping är aktuellt för linjen.
Vidare är det så att näringslivet i regionen behöver t.ex.
i ett EG-perspektiv öka sin juridiska kompetens inom olika
områden och tillägna sig den kunskapen genom ett
främmande språk, främst engelska. Planer finns också på
att kombinera ihop ett antal av de aktuella kurserna till en
rättsvetenskaplig linje på 120 poäng. Ställs medel till
förfogande kan uppbyggnaden av en sådan linje starta
redan i höst.
Detta var exempel på ett annat utbildningsområde som
kan främja näringslivets tillväxt inom regionen. Ett tredje
är internationaliseringen av ekonomutbildningen.
Institutionen för företagsekonomi vid högskolan i
Örebro har satsat på ett internationellt program, där det
erbjuds kurser på engelska, International Business
Programme. Några kurser kommer att ges i höst. Det är
emellertid av största vikt att detta program snabbt kan
utvecklas till att omfatta ett brett utbud inom
företagsekonomi såsom marknadsföring, ekonomistyrning
och organisationsutveckling. Institutionen har sedan många
år en mycket bred kompetens och stor kontaktyta med
omvärlden. Om medel beviljas kan man därför snabbt
bygga ut ett attraktivt internationellt program, där svenska
och utländska studerande läser kurser tillsammans.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ytterligare
förstärkningar av utbildning vid högskolan i Örebro.
Stockholm den 6 mars 1991
Rosa-Lill Wåhlstedt (s)
Sture Ericson (s)
Maud Björnemalm (s)
Håkan Strömberg (s)
Ulla Berg (s)