Högre utbildning och forskning är de viktigaste och mest
verkningsfulla insatserna för att nå en positiv utveckling
inom en landsdel eller en region liksom för att vårt land skall
kunna hävda sig i den internationella konkurrensen.
Mellersta Norrland har under lång tid utvecklats mycket
svagt och blivit något av en svag midja i vårt land. Åtgärder
måste därför sättas in för att vända denna utveckling. Bland
det viktigaste är därvid att satsa på en högskoleutbyggnad
för att tillgodose det stora behovet av kvalificerad
utbildning och forskning i denna del av vårt land. Ett
decentraliserat mittsvenskt universitet med högskolorna i
Sundsvall/Härnösand och Östersund som bas bör därför
utvecklas. Detta universitet bör bli ett
''nätverksuniversitet'' med flera olika högskolor eller till
olika centra regionalt spridda institutioner.
Vi återkommer nu för tredje året i följd med detta krav,
som hittills avvisades senast våren 1990 av alla
riksdagspartier utom centern och miljöpartiet.
Allvarlig befolkningsminskning i mellersta Norrland
Det geografiska Mittsverige, bestående av
Västernorrlands och Jämtlands län, har drabbats av en
allvarlig befolkningsminskning under 80-talet.
Västernorrlands län har t.ex. minskat sin befolkning med
nära 8.000 under detta årtionde och är därigenom det
befolkningsmässigt hårdast drabbade av alla län. Även när
numera alla län ökar något är ökningen mycket svag inom
dessa båda län.
Denna del av landet har alltså haft mycket svårt att
hävda sig trots att vi haft en typisk högkonjunktur. I den nu
begynnande lågkonjunkturen accentueras problemen inom
området. Många företagsnedläggningar och inskränkningar
har skett under senaste tiden med följd att många anställda
varslats om uppsägning.
Anledningarna till tillbakagångarna i denna del av vårt
land är dels bristfällig infrastruktur i form av bl.a.
kommunikationer och högre utbildning och forskning, dels
att strukturomvandlingen i de traditionella basnäringarna
inte kunnat kompenseras av tillräcklig utveckling av främst
företag inom högteknologiska och andra kunskapsintensiva
branscher.
Högre utbildning och forskning kan ge positiv utveckling
Mittsverige har låg andel högskoleutbildade och en låg
andel av ungdomarna i dessa båda län går vidare till
högskolestudier. Högre utbildning och forskning är en
utvecklingskraft som skulle kunna möjliggöra en nödvändig
förnyelse inom näringslivet, så att även denna del av vårt
land åter kan få en positiv utveckling.
Forskning och utbildning har fått allt större betydelse för
att en region eller en landsdel skall kunna utvecklas. Det
visas av olika undersökningar och det framstår mycket
tydligt om man ser på den positiva utveckling som skett
inom de regioner som fått nya universitet eller tekniska
högskolor under de senare årtiondena. Behovet av personer
med hög utbildning och speciell kompetens ökar inom alla
samhällssektorer även om det framträder mest inom
industrin. De under 70-talet tillkomna regionala
högskolorna har inte byggts ut i erforderlig och förväntad
utsträckning. De har fortfarande heller inte någon egen
forskningsorganisation. Eftersom högre utbildning och
forskning är beroende av varandra utgör detta ett stort
problem.
Centerpartiet har därför under flera år krävt en plan för
utbyggnad av fasta forskningsresurser vid de regionala
högskolorna. Tyvärr har riksdagsmajoriteten årligen
avslagit våra krav. För Norrland är det av särskild betydelse
att högskolorna och forskningsresurserna utvecklas snabbt,
eftersom strukturomvandlingen är mer omfattande där än
i andra delar av landet. Det traditionella näringslivet, där
utbildningsbehovet var lågt måste ersättas av företag och
branscher, som i stor utsträckning förutsätter högre
utbildning och som endast kan utvecklas där det finns
tillgång till kvalificerad arbetskraft. För tillräcklig tillgång
på sådan arbetskraft fordras att ungdomarna kan få denna
utbildning inom den egna delen av landet.
Mellersta Norrland riskerar att komma på mellanhand
avseende satsningar på högre utbildning och forskning. Av
landets totala högskoleresurser går endast cirka en procent
till högskolorna i Östersund och Sundsvall/ Härnösand.
Detta är allvarligt eftersom en av de viktigaste
förutsättningarna -- och förmodligen den viktigaste -- för att
även denna del av vårt land skall få en positiv utveckling är
att i högre grad även där satsa på forskning och högre
utbildning. För att få en förnyelse av näringslivet fordras
tillgång till välutbildad arbetskraft. Högskoleanknuten
forskning är dessutom relativt sett viktigare i Norrland än i
övriga landet eftersom näringslivets satsningar på forskning
och utveckling är förhållandevis mindre där.
Detta jämte behovet av förnyelse och utveckling inom
näringslivet för att nå en positiv befolkningsutveckling talar
för att stora insatser behöver göras inom högre utbildning
och forskning.
Utveckla ett mittsvenskt universitet
Eftersom mellersta Norrland -- det geografiska
Mittsverige -- blivit något av en svag midja på vårt land bör
det vara ett nationellt intresse att göra framtidssatsningar i
detta område för att vända utvecklingen. Med sina goda
tillgångar på skog, jord, vattenkraft och industrier är
mellersta Norrland av mycket stor betydelse för vårt land
inte minst när det gäller nettoexport och energiförsörjning.
Det måste ses som en misshushållning med landets resurser
att inte genom satsningar på bl.a. högre utbildning och
forskning ge detta område möjlighet att med sina goda
förutsättningar bidra till vårt lands utveckling och ekonomi.
Det finns följaktligen mycket starka skäl för att låta
nästa universitet bli ett mittsvenskt sådant med högskolorna
i mellersta Norrland som bas.
Ett mittsvenskt universitet skulle genom sin utbildning
och forskning kunna bli en viktig utvecklingskraft för främst
de båda län den skulle omfatta. Mellersta Norrland behöver
bred utbildning och forskning på universitetsnivå. Detta
fordras på de naturvetenskapliga, tekniska och ekotekniska
områdena för att direkt tillgodose behov för en nödvändig
näringslivsutveckling och inom humaniora, som är mycket
eftersatt i Mellannorrland, för att ge ytterligare stadga och
styrka i den långsiktiga regionala och kulturella
utvecklingen.
Det nya universitetet bör bli ett ''nätverksuniversitet''
bestående av flera olika högskolor eller till olika centra
regionalt spridda institutioner. Förebilder för denna typ av
universitet finns i vissa stater i USA med likartade
strukturella förutsättningar som de som vårt nya universitet
skulle få.
Den hittillsvarande högskoleverksamheten i mellersta
Norrland har betytt mycket för utbildning och utveckling i
området. Ett mittsvenskt universitet skulle innebära att de
befintliga verksamheterna får större utvecklingsmöjligheter
och bättre förutsättningar att stödja och komplettera
varandra. Det är väsentligt att universitetet blir så
decentraliserat som möjligt så att det får goda
förutsättningar för att dels ha verksamhet på många orter i
området och därmed positivt påverka utvecklingen inte
bara i och omkring de största orterna, dels bedriva
forskning för vilken det finns speciella förutsättningar och
stort behov av i respektive områden i mellersta Norrland.
Mellersta Norrland är en central och viktig del av
Mittnorden, där ett samarbete på olika områden successivt
utvecklats. Ett kommande mittsvenskt universitet bör
därför även pröva förutsättningarna för samarbetet främst
med högskoleverksamheten i Trondheim.
Vår slutsats är att tillsammans med goda
kommunikationer och en även i övrigt väl utbyggd
infrastruktur skulle detta universitet kunna bli en
avgörande satsning för att långsiktigt vända utvecklingen i
mellersta Norrland.
Tanken på att nästa universitet i vårt land borde
utvecklas i denna del av landet är inte ny. Redan i 1983 års
länsrapport för Västernorrlands län redovisades nämligen
denna tanke. I 1988 års länsrapport erinras om detta och
framhölls att ''om högre utbildning och FoU i Norrland skall
nå samma nivå som landets delar finns behov av ett
mittsvenskt universitet...'' Även i massmedia har förts en
debatt om denna fråga.
Som vi angett inledningvis är inte heller frågan ny i
riksdagen. Under l989 års allmänna motionstid väckte
undertecknad Olsson motionen 1988/89:Ub652 med krav på
allsidig utredning om utvecklande av ett mittsvenskt
universitet. Tyvärr avvisades kravet (1988/89:UbU25)
mycket kortfattat med att ''riksdagen inte under den
pågående treåriga planeringsperioden bör göra något
uttalande som ändrar de tidigare antagna riktlinjerna''.
Eftersom motionen innehöll ett utredningskrav gällande
den långsiktiga utvecklingen och inte krav på förändringar
de allra första åren var avslagsmotiveringen
anmärkningsvärd. Samtidigt visade avslagsmotiveringen
hur nödvändigt det var att återkomma med motsvarande
motion.
Under fjolårets allmänna motionstid väckte vi därför en
ny motion (l989/90:Ub610). Inte heller då fick vårt krav
någon egentlig riksdagsbehandling. Utbildningsutskottet
(l989/90:UbU25) behandlade över huvud taget inte vårt
krav att 'frågan om utvecklande av ett mittsvenskt
universitet utreds allsidigt'' utan avstyrkte vårt motionskrav
tillsammans med ett 20-tal andra yrkanden med att
''utskottet är inte berett att förorda att fasta
forskningsresurser tillförs några av de mindre eller
medelstora högskolorna'' (sid 84).
Reservationer för en positiv behandling av vårt krav
avgavs dels av centerpartiet, som i partimotion krävt att
bl.a. Sundsvall/Härnösands högskola utvecklas till
universitet för sekelskiftet, dels av miljöpartiet.
Sedan riksdagen behandlade frågan har bl.a. en
utredningsrapport om ''ett universitet i Mittnorrland''
utarbetats på uppdrag av Västernorrlands forskningsråd
(FRY). I denna rapport redovisas mycket klart behovet av
ett nytt universitet i denna del av vårt land.
Enligt vår mening bör riksdagen nu begära -- och vi
förutsätter att vårt motionskrav i år verkligen kommer att
behandlas av utbildningsutskottet -- att regeringen tar
initiativ till att tillsammans med berörda länsstyrelser,
högskolor, näringslivet m.fl. intressenter inom mellersta
Norrland allsidigt låta utreda förutsättningar för och
betydelsen av utvecklandet av ett mittsvenskt universitet.
Denna utredning bör ge underlag för ett beslut om
utvecklande av ett universitet under 90-talet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att frågan om
utvecklande av ett mittsvenskt universitet under 1990-talet
utreds allsidigt och förslag framläggs.
Stockholm den 15 januari 1991
Martin Olsson (c)
Stina Eliasson (c)