Högre utbildning och forskning är de viktigaste och mest verkningsfulla insatserna för att nå en positiv utveckling inom en landsdel eller en region liksom för att vårt land skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen.
Mellersta Norrland har under lång tid utvecklats mycket svagt och blivit något av en svag midja i vårt land. Åtgärder måste därför sättas in för att vända denna utveckling. Bland det viktigaste är därvid att satsa på en högskoleutbyggnad för att tillgodose det stora behovet av kvalificerad utbildning och forskning i denna del av vårt land. Ett decentraliserat mittsvenskt universitet med högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund som bas bör därför utvecklas. Detta universitet bör bli ett ''nätverksuniversitet'' med flera olika högskolor eller till olika centra regionalt spridda institutioner.
Vi återkommer nu för tredje året i följd med detta krav, som hittills avvisades senast våren 1990 av alla riksdagspartier utom centern och miljöpartiet.
Allvarlig befolkningsminskning i mellersta Norrland
Det geografiska Mittsverige, bestående av Västernorrlands och Jämtlands län, har drabbats av en allvarlig befolkningsminskning under 80-talet. Västernorrlands län har t.ex. minskat sin befolkning med nära 8.000 under detta årtionde och är därigenom det befolkningsmässigt hårdast drabbade av alla län. Även när numera alla län ökar något är ökningen mycket svag inom dessa båda län.
Denna del av landet har alltså haft mycket svårt att hävda sig trots att vi haft en typisk högkonjunktur. I den nu begynnande lågkonjunkturen accentueras problemen inom området. Många företagsnedläggningar och inskränkningar har skett under senaste tiden med följd att många anställda varslats om uppsägning.
Anledningarna till tillbakagångarna i denna del av vårt land är dels bristfällig infrastruktur i form av bl.a. kommunikationer och högre utbildning och forskning, dels att strukturomvandlingen i de traditionella basnäringarna inte kunnat kompenseras av tillräcklig utveckling av främst företag inom högteknologiska och andra kunskapsintensiva branscher.
Högre utbildning och forskning kan ge positiv utveckling
Mittsverige har låg andel högskoleutbildade och en låg andel av ungdomarna i dessa båda län går vidare till högskolestudier. Högre utbildning och forskning är en utvecklingskraft som skulle kunna möjliggöra en nödvändig förnyelse inom näringslivet, så att även denna del av vårt land åter kan få en positiv utveckling.
Forskning och utbildning har fått allt större betydelse för att en region eller en landsdel skall kunna utvecklas. Det visas av olika undersökningar och det framstår mycket tydligt om man ser på den positiva utveckling som skett inom de regioner som fått nya universitet eller tekniska högskolor under de senare årtiondena. Behovet av personer med hög utbildning och speciell kompetens ökar inom alla samhällssektorer även om det framträder mest inom industrin. De under 70-talet tillkomna regionala högskolorna har inte byggts ut i erforderlig och förväntad utsträckning. De har fortfarande heller inte någon egen forskningsorganisation. Eftersom högre utbildning och forskning är beroende av varandra utgör detta ett stort problem.
Centerpartiet har därför under flera år krävt en plan för utbyggnad av fasta forskningsresurser vid de regionala högskolorna. Tyvärr har riksdagsmajoriteten årligen avslagit våra krav. För Norrland är det av särskild betydelse att högskolorna och forskningsresurserna utvecklas snabbt, eftersom strukturomvandlingen är mer omfattande där än i andra delar av landet. Det traditionella näringslivet, där utbildningsbehovet var lågt måste ersättas av företag och branscher, som i stor utsträckning förutsätter högre utbildning och som endast kan utvecklas där det finns tillgång till kvalificerad arbetskraft. För tillräcklig tillgång på sådan arbetskraft fordras att ungdomarna kan få denna utbildning inom den egna delen av landet.
Mellersta Norrland riskerar att komma på mellanhand avseende satsningar på högre utbildning och forskning. Av landets totala högskoleresurser går endast cirka en procent till högskolorna i Östersund och Sundsvall/ Härnösand.
Detta är allvarligt eftersom en av de viktigaste förutsättningarna -- och förmodligen den viktigaste -- för att även denna del av vårt land skall få en positiv utveckling är att i högre grad även där satsa på forskning och högre utbildning. För att få en förnyelse av näringslivet fordras tillgång till välutbildad arbetskraft. Högskoleanknuten forskning är dessutom relativt sett viktigare i Norrland än i övriga landet eftersom näringslivets satsningar på forskning och utveckling är förhållandevis mindre där.
Detta jämte behovet av förnyelse och utveckling inom näringslivet för att nå en positiv befolkningsutveckling talar för att stora insatser behöver göras inom högre utbildning och forskning.
Utveckla ett mittsvenskt universitet
Eftersom mellersta Norrland -- det geografiska Mittsverige -- blivit något av en svag midja på vårt land bör det vara ett nationellt intresse att göra framtidssatsningar i detta område för att vända utvecklingen. Med sina goda tillgångar på skog, jord, vattenkraft och industrier är mellersta Norrland av mycket stor betydelse för vårt land inte minst när det gäller nettoexport och energiförsörjning. Det måste ses som en misshushållning med landets resurser att inte genom satsningar på bl.a. högre utbildning och forskning ge detta område möjlighet att med sina goda förutsättningar bidra till vårt lands utveckling och ekonomi.
Det finns följaktligen mycket starka skäl för att låta nästa universitet bli ett mittsvenskt sådant med högskolorna i mellersta Norrland som bas.
Ett mittsvenskt universitet skulle genom sin utbildning och forskning kunna bli en viktig utvecklingskraft för främst de båda län den skulle omfatta. Mellersta Norrland behöver bred utbildning och forskning på universitetsnivå. Detta fordras på de naturvetenskapliga, tekniska och ekotekniska områdena för att direkt tillgodose behov för en nödvändig näringslivsutveckling och inom humaniora, som är mycket eftersatt i Mellannorrland, för att ge ytterligare stadga och styrka i den långsiktiga regionala och kulturella utvecklingen.
Det nya universitetet bör bli ett ''nätverksuniversitet'' bestående av flera olika högskolor eller till olika centra regionalt spridda institutioner. Förebilder för denna typ av universitet finns i vissa stater i USA med likartade strukturella förutsättningar som de som vårt nya universitet skulle få.
Den hittillsvarande högskoleverksamheten i mellersta Norrland har betytt mycket för utbildning och utveckling i området. Ett mittsvenskt universitet skulle innebära att de befintliga verksamheterna får större utvecklingsmöjligheter och bättre förutsättningar att stödja och komplettera varandra. Det är väsentligt att universitetet blir så decentraliserat som möjligt så att det får goda förutsättningar för att dels ha verksamhet på många orter i området och därmed positivt påverka utvecklingen inte bara i och omkring de största orterna, dels bedriva forskning för vilken det finns speciella förutsättningar och stort behov av i respektive områden i mellersta Norrland.
Mellersta Norrland är en central och viktig del av Mittnorden, där ett samarbete på olika områden successivt utvecklats. Ett kommande mittsvenskt universitet bör därför även pröva förutsättningarna för samarbetet främst med högskoleverksamheten i Trondheim.
Vår slutsats är att tillsammans med goda kommunikationer och en även i övrigt väl utbyggd infrastruktur skulle detta universitet kunna bli en avgörande satsning för att långsiktigt vända utvecklingen i mellersta Norrland.
Tanken på att nästa universitet i vårt land borde utvecklas i denna del av landet är inte ny. Redan i 1983 års länsrapport för Västernorrlands län redovisades nämligen denna tanke. I 1988 års länsrapport erinras om detta och framhölls att ''om högre utbildning och FoU i Norrland skall nå samma nivå som landets delar finns behov av ett mittsvenskt universitet...'' Även i massmedia har förts en debatt om denna fråga.
Som vi angett inledningvis är inte heller frågan ny i riksdagen. Under l989 års allmänna motionstid väckte undertecknad Olsson motionen 1988/89:Ub652 med krav på allsidig utredning om utvecklande av ett mittsvenskt universitet. Tyvärr avvisades kravet (1988/89:UbU25) mycket kortfattat med att ''riksdagen inte under den pågående treåriga planeringsperioden bör göra något uttalande som ändrar de tidigare antagna riktlinjerna''. Eftersom motionen innehöll ett utredningskrav gällande den långsiktiga utvecklingen och inte krav på förändringar de allra första åren var avslagsmotiveringen anmärkningsvärd. Samtidigt visade avslagsmotiveringen hur nödvändigt det var att återkomma med motsvarande motion.
Under fjolårets allmänna motionstid väckte vi därför en ny motion (l989/90:Ub610). Inte heller då fick vårt krav någon egentlig riksdagsbehandling. Utbildningsutskottet (l989/90:UbU25) behandlade över huvud taget inte vårt krav att 'frågan om utvecklande av ett mittsvenskt universitet utreds allsidigt'' utan avstyrkte vårt motionskrav tillsammans med ett 20-tal andra yrkanden med att ''utskottet är inte berett att förorda att fasta forskningsresurser tillförs några av de mindre eller medelstora högskolorna'' (sid 84).
Reservationer för en positiv behandling av vårt krav avgavs dels av centerpartiet, som i partimotion krävt att bl.a. Sundsvall/Härnösands högskola utvecklas till universitet för sekelskiftet, dels av miljöpartiet.
Sedan riksdagen behandlade frågan har bl.a. en utredningsrapport om ''ett universitet i Mittnorrland'' utarbetats på uppdrag av Västernorrlands forskningsråd (FRY). I denna rapport redovisas mycket klart behovet av ett nytt universitet i denna del av vårt land.
Enligt vår mening bör riksdagen nu begära -- och vi förutsätter att vårt motionskrav i år verkligen kommer att behandlas av utbildningsutskottet -- att regeringen tar initiativ till att tillsammans med berörda länsstyrelser, högskolor, näringslivet m.fl. intressenter inom mellersta Norrland allsidigt låta utreda förutsättningar för och betydelsen av utvecklandet av ett mittsvenskt universitet. Denna utredning bör ge underlag för ett beslut om utvecklande av ett universitet under 90-talet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att frågan om utvecklande av ett mittsvenskt universitet under 1990-talet utreds allsidigt och förslag framläggs.
Stockholm den 15 januari 1991 Martin Olsson (c) Stina Eliasson (c)