Utbildning inom konsumentområdet har under
årtionden starkt efterfrågats. Med kunniga konsumenter
följer en ökad medvetenhet om utbud på marknaden, om
priser och kvalitet och förmågan att hushålla med egna och
samhällets resurser.
Vissa ekonomer menar t.o.m. att man kan beräkna att
så stora värden produceras inom hushållssektorn som ca en
tredjedel av den formella ekonomins produktion.
Hushållen utgör den s.k. vita ekonomin, som i stort sett
ligger utanför penningekonomin och därför brukar förbises
när samhällets tillgångar summeras.
Utbildningen inom konsumentområdet har tyvärr inte
värderats särskilt högt av samhället. Tvärtom har den ofta
ansetts som en kvinnofråga och därför lågprioriterats.
Många skäl talar emellertid för behovet att nu satsa på
kunniga konsumenter genom i första hand en kvalitativ
bred utbildning av dagens skolungdom. Men det behövs
även en fungerande konsumentrådgivning ute i landets
kommuner.
För att genomföra detta behövs välutbildade
hushållslärare. Hushållslärarlinjens dimensionering har
under hela 70- och 80-talet varit relativt konstant. Men 1987
började en radikal försämring som nu fullföljs i och med
årets budgetproposition och som kommer att få förödande
effekter.
I Umeå avvecklas hushållslärarutbildningen enligt
förslaget och därmed kommer intag av elever till
utbildningen enbart att ske i Göteborg.
Hushållslärarutbildningen startade i Umeå 1948 och
man har alltsedan dess utbildat lärare med hög kompetens.
Men i och med att årets elever lämnar skolan efter
genomgången utbildning upphör utbildningen.
''Husliga semis'' är en välkänd institution i Umeå med
gott renommé, som nu partiellt avvecklas. Genom att
utbildningen av hushållslärare funnits i Umeå -- tidigare den
enda norr om Uppsala, nu synes enbart
Göteborgsutbildningen bli kvar -- har rekryteringen till
behöriga tjänster betydligt underlättats.
Ca 2 000 hushållslärare arbetar i grundskolan.
Förmodligen arbetar ca 60 % heltid, dvs. 1 200 tjänster.
Enbart nya avtalet om undervisningsskyldighet från 29
veckotimmar till 24 veckotimmar leder till en differens på
240 hushållslärare. Till detta skall läggas att inom en
tioårsperiod kommer antalet elevplatser i grundskolan att
behöva utökas med 97 000 eller 3 300 klasser på grund av
det ökade barnafödandet och invandringen. Detta ställer
stora krav på lärarutbildningen totalt men även på
hushållslärarutbildningen. Även inom såväl offentlig som
privat marknad efterfrågas hushållslärare med goda
teoretiska och praktiska kunskaper i näringslära och
livsmedels- och matlagningskunskap för kostinformation.
Universitetet i Umeå har också i en skrivelse till UHÄ
framhållit behovet av hushållslärarlinjen. Man trycker
särskilt på behovet av hushållslärare i Norrland.
Sammanfattningsvis anser vi att det behövs en
utbyggnad av hushållslärarutbildningen utöver vad
regeringen föreslår. För det svenska samhället och särskilt
för Norrland måste det anses viktigt att trygga en utbildning
i kost- och konsumentkunskap -- de baskunskaper som i alla
tider varit förutsättningar för de svenska hushållen.
Riksdagen bör därför pröva möjligheten att inrätta
utbildningsplatser i hushållslärarutbildning för
höstterminen 1991 och därmed tilldela Umeå 12
nybörjarplatser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hushållslärarutbildning och att i
första hand tilldela Umeå tolv nybörjarplatser eller
alternativt fördela de tolv i propositionen föreslagna
platserna med sex vardera till Umeå och Göteborg.
Stockholm den 15 januari 1991
Ulla Orring (fp)
Britta Bjelle (fp)