Det finns i Sverige en betydande enighet om att satsning
på högre utbildning är av yttersta vikt för en positiv
utveckling av Sveriges framtid. Den socialdemokratiska
forsknings- och utbildningspolitiken, senast manifesterad i
årets budgetproposition, har också burit tydligt vittnesbörd
om en klart markerad anslutning till denna
grundinställning.
Det finns emellertid starka skäl att ytterligare förstärka
effekten av de föreslagna åtgärderna. Det övergripande
målet för den strategiska högskolepolitiken måste vara att
skapa ett nationellt starkt högskolesystem som på bästa sätt
förmår att förse det svenska samhället med välutbildad
arbetskraft. Därvid är det viktigt att tillgodogöra sig
målgrupper i skilda delar av det svenska samhället samt att
tillgodose arbetskraftsbehov i olika delar av riket. En
högskolepolitik som, genom att alltför ensidigt tillgodose
samhällsbehov genom utbildning etablerad vid de större
enheterna, bevisligen har en tendens att stärka
storstadsregionerna på övriga regioners bekostnad, ger inte
ett optimalt nationellt resultat. För rikets bästa krävs därför
en fortsatt satsning på mindre och medelstora
högskoleenheter.
Under ett antal år har riksdagen genomfört en
målmedveten uppbyggnad av högskolan i Skövde. Trots
detta är högskolan i Skövde -- nästan femton år efter
etableringen -- fortfarande en av rikets minsta
högskoleenheter med resurser för utbildning på allmänna
linjer motsvarande några promille av de samlade nationella
högskoleresurserna för detta ändamål. Detta förhållande är
inte acceptabelt, vare sig av strukturella skäl eller av
regionala. Regionen behöver med sin ytterst svaga
högskoletradition mer än många andra län den stimulans
som en högskola innebär.
Högskolan i Skövde har vidare en mycket ''smal'' och
från vissa synpunkter relativt ''sned'' struktur. De
nuvarande kompetensområdena, teknik, data- och
systemvetenskap samt ekonomi, samtliga relaterade till
näringslivet, behöver kompletteras med annan typ av
utbildning, riktad mot offentlig verksamhet eller mot
kultur/humaniora och med inriktning mot andra viktiga
kompetenser. I dag uppvisar huvudsakligen specialiserade
fackhögskolor en så smal verksamhetsbas. Jämförelsen är
ändå inte adekvat eftersom dessa högskolor inom sina
områden har en bredd och ett djup som högskolan i Skövde
saknar.
Det är vidare viktigt, att högskolan i Skövde ges
möjlighet att erbjuda utbildningar som i viss utsträckning
kan innebära en profilering inom det nationella
högskolesystemet. Risken blir annars att vissa mycket små
högskolor, som exempelvis högskolan i Skövde,
huvudsakligen kan komma att upplevas som
utbildningsanordnare med uppgift att tillgodose enbart
regionala utbildningsmål inom det näringslivsinriktade
området.
Årets budgetproposition innehåller för Skövdes del i
princip endast konsekvenser av tidigare fattade beslut. Vi
anser att detta är olyckligt och att i stället resurser måste
tillföras för en fortsatt utbyggnad.
Vi vill nedan, huvudsakligen i anslutning till förslag i
högskolans anslagsframställning, vilka baseras på
bedömningar som delas av länsstyrelse och andra organ i
regionen, lämna konkreta förslag till fortsatt utbyggnad av
högskolan i Skövde.
Utbyggnad av ekonomutbildningen
Högskolan i Skövde har 60 platser på ekonomlinjen
varav 30 avser endast basblock. Enligt vår mening bör
ekonomutbildningen vid högskolan förstärkas med
ytterligare 30 platser, dvs till sammanlagt 90 platser varav 60
platser endast avser basblock. Orsaken härtill är ett behov
av att möta dels starka näringslivsönskemål, dels ett starkt
studerandetryck på ytterligare platser, inte minst för att
kunna erbjuda flera fördjupningsalternativ, bland annat
med inriktning mot marknadsföring och
småföretagsutveckling.
Från näringslivskommittén framförs således med stor
kraft önskemål om att ekonomutbildningen byggs ut och
förstärks genom ''en inriktning mot marknadsföring med
såväl nationell som internationell räckvidd''. En sådan
satsning bör dels innefatta att utbildning etableras på
området, dels innebära att, med utbildningen som bas, ett i
länets behov kvalificerat utvecklingsarbete inom
marknadsföringsområdet inleds. På sikt är det enligt
näringslivets uppfattning också önskvärt att regelrätt
forskning kan etableras på området.
Enligt näringslivskommitténs uppfattning är det vidare
önskvärt, att den marknadsföringskompetens som etableras
''resulterar i ett så brett utbildningsprogram som möjligt.
Framtiden kommer att ställa så stora krav på näringslivet
och dess anställda, att 'generaliserande' utbildningskoncept
i hög grad är önskvärda. Därtill kommer att mindre företag
måste rekrytera personal med breda kompetenser.''
Vi föreslår att högskolan i Skövde tillförs resurser
motsvarande ytterligare 30 platser på ekonomlinjen (140
poäng).
Grundskollärarutbildning
Det är viktigt att öka antalet studerande inom
grundskollärarutbildningen i riket. Därvid är det
nödvändigt att i viss mån ta hänsyn till regionala
synpunkter, såväl med tanke på regionernas behov av
lärarförsörjning som med tanke på rekrytering av
studerande. En lokalisering av utbildning inom sektorn för
undervisningsyrken till Skövde innebär därigenom en
förstärkning av lärarutbildningen för riket som helhet.
Företrädare för länet skriver i samband med UHÄs AF
för 1990/91 bland annat följande:
Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Skaraborgs läns
landsting, Kommunförbundet Skaraborg samt enskilda
kommuner i länet (däribland Skövde kommun), högskolan
i Skövde samt ett flertal representanter för länets näringsliv
har var för sig, vid flera olika tillfällen, understrukit vikten
av att Skaraborgs län i så stor utsträckning som möjligt har
en infrastruktur, som åtminstone till sin ''basnivå'' inte
alltför mycket avviker från både storstadsområdena och
andra regioner i Sverige. Till infrastrukturen räknas då
bland annat tillgång till högre utbildning, goda
kommunikationer, utbyggd offentlig och privat service samt
ett adekvat kulturutbud. Tvivelsutan är det så, att just
tillgången till högre utbildning är en förutsättning för stora
delar av den andra infrastrukturen, inte minst för en väl
fungerande service i vid mening.
Inte minst från det privata näringslivets sida har
understrukits, att en basal offentlig service, i fråga om
exempelvis tillgång till en kvalitativt högtstående
barnomsorg och grundskola, är en grundförutsättning, för
att näringslivet skall kunna behålla och rekrytera personal
med hög kompetens och därmed i förlängningen för
utvecklingen av näringslivet som sådant. Det är av
avgörande vikt för ett samhälles infrastruktur, att samhället
kan påräkna en regelbunden försörjning med arbetskraft
för bland annat grundskolan.
Det förefaller oss inte rimligt att i ett riksperspektiv
utöka dimensioneringen av en utbildning av detta slag utan
att samtidigt se utbildningens lokalisering som en faktor av
regionalpolitisk art (jfr lokaliseringen av ingenjörs- och
ekonomutbildningar).
Den omständigheten att det för tillfället är svårt att
rekrytera studerande till linjen gör, att en etablering av
denna i Skövde även i ett nationellt perspektiv framstår som
synnerligen intressant. Med utgångspunkt i den kunskap
som samtliga undertecknare efter flera års arbete har byggt
upp om utbildningsmönster i länet, är möjligheterna långt
större att till högskolan i Skövde rekrytera skaraborgare till
grundskollärarlinjen än vad det torde vara att rekrytera
skaraborgska ungdomar till en storstad som Göteborg.
Det förtjänar att påpekas, att högskolan i Skövde i dag
endast rekryterar cirka 30 procent kvinnor och till cirka 60
procent endast elever från gymnasieskolans T- och N-linjer.
Det torde därför finnas en relativt omfattande ''reserv'' av
ungdomar i länet, vilka normalt inte reflekterar över att
påbörja högskolestudier men som vid en ny linjeetablering
i länet sannolikt får ett ökat intresse för högskolestudier.
Detta har bland annat visats genom inrättandet av
ekonomilinjen vid högskolan i Skövde; denna åtgärd har på
ett mycket markant sätt ökat rekryteringen av skaraborgare
till ekonomistudier inom högskolan.
Fr.o.m. hösten 1990 har universitetet i Göteborg
decentraliserat 30 platser inom grundskollärarutbildningen
till Skövde (inom den svårrekryterade varianten matematik
och naturorienterande ämnen). Antalet
förstahandssökande till den berörda utbildningen i riket
som helhet visar att utbildningen endast på fyra orter,
däribland Skövde, kan uppvisa flera anmälningar än antalet
platser. Det är således förhållandevis lätt att rekrytera
studenter till Skövde.
Vi föreslår därför i första hand att grundskollärarlinjen
inrättas vid högskolan i Skövde med 90 platser. I andra hand
är det dock möjligt att linjen vid universitetet i Göteborg
förstärks med motsvarande antal platser och att det av
riksdagsbeslutet framgår att dessa platser skall ligga i
Skövde och att högskolan i Skövde har ett planerings- och
genomförandeansvar för dem.
Förskollärarutbildning
En ökad satsning på förskolan i enlighet med riksdagens
intentioner kräver en fortsatt kraftig utbyggnad av såväl
daghem och familjedaghem som av deltidsförskolan och
den öppna förskolan. Detta medför ett ökat behov av
utbildad personal. Kommunförbundets länsavdelning och
flera kommuner i länet har framfört önskemål om
etablering vid högskolan i Skövde av förskollärarlinjen.
En fullt utbyggd barnomsorg krävs såväl utifrån
samhällets som individens behov. Dagens och
morgondagens arbetsmarknad präglas alltmer av en
förväntad brist på arbetskraft. Stora problemområden är
sannolikt bland annat industrin, vården, den sociala
omsorgen och skolan. Av detta skäl krävs en väl fungerande
barnomsorg som gör det möjligt för så många som möjligt
att delta i arbetslivet. Till saken hör att flera av dem som nu
tvingas vara hemma för vård av barn har en god utbildning
och en värdefull yrkeslivserfarenhet. Såväl näringslivet som
den offentliga sektorn är med andra ord i stort behov av en
utbyggd och väl fungerande barnomsorg.
Regeringens aktionsgrupp anser således att det måste till
fler utbildningsplatser på förskollärarlinjen för att det inte
skall uppstå personalbrist när kommunerna bygger ut
barnomsorgen till full behovstäckning. Behovet av
utbildning i flera steg är därtill stort liksom av
vidareutbildning av olika slag. Sammanfattningsvis anser
aktionsgruppen att ytterligare ansträngningar behöver
göras för att utbilda, rekrytera, behålla och utveckla
personalen inom barnomsorgen.
Det är vidare uppenbart att bristen på platser inom
barnomsorgen medför stora problem för individerna.
Många har skaffat sig en lång utbildning med stora
studieskulder som följd och har dessutom en boendeform
som kräver två familjeförsörjare. Till saken hör dessutom
att den förälder som tvingas vara hemma i normalfallet är
modern, vilket på ett allvarligt sätt motarbetar även relativt
lågt ställda krav på jämställdhetssträvanden i samhället.
Eftersom grunden för en väl fungerande barnomsorg är väl
utbildade förskollärare, krävs från regional synpunkt en
etablering av förskollärarutbildning vid högskolan i Skövde.
Vi menar att det ifråga om förskollärarlinjen i stort
gäller samma argument om en regional basstruktur som
ifråga om grundskollärarlinjen. Samordningsvinster torde
därjämte gå att göra mellan grundskollärarlinjen och
förskollärarlinjen. Om förskollärarlinjen skall få en ökad
dimensionering i riket, bör regionala hänsyn väga tungt
ifråga om lokalisering av utbildningen. Vi föreslår därför att
förskollärarlinjen etableras vid högskolan i Skövde med 60
platser.
Systemvetenskapliga linjen
UHÄ har i sin utbyggnadsplan för de mindre och
medelstora högskolorna föreslagit att systemvetenskapliga
linjen vid högskolan i Skövde förstärks. Vi instämmer i
UHÄs bedömning och menar att en planeringsram om 60
platser normalt är en lämplig bas för en adekvat
utbildningsstruktur. En utökning av systemvetenskaplig
linje stärker dessutom på ett positivt sätt den betydande
datavetenskapliga kompetensen vid högskolan i Skövde och
därmed den nationella kompetensen inom området.
Vi föreslår således att planeringsramen för
systemvetenskapliga linjen ökas från 30 till 60 platser.
Eventuellt kan förstärkningen ske genom successiva
utökningar om 15 platser under två på varandra följande
budgetår.
Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
Kärnan i utbildningsutbudet inom anslaget ''Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser'' vid högskolan i
Skövde är linjer och kurser som ansluter till eller
kompletterar de av riksdagen beslutade
utbildningsprofilerna.
Vi vill understryka, att hittills tilldelade medel för lokala
linjer och fristående kurser har kommit att spela en mycket
stor roll för uppbyggnaden av kompetensen vid högskolan i
Skövde och för den ökade spridningen av
högskoleutbildning i regionen. Över huvud taget måste de
lokala linjerna och fristående kurserna i hög grad sägas vara
ett adekvat sätt att uppnå de av riksdagen uppsatta
utbildningspolitiska målen. Det är enligt vår uppfattning
därför väsentligt att anslaget kraftigt förstärks. Endast
härigenom kan flera av de tankar och idéer som väcks i
anslutning till högskolans kompetensområden realiseras.
Vi anser således att medel bör tilldelas för att göra det
möjligt att i första hand inrätta fyra nya utbildningar, varav
tre ansluter till existerande kompetenser vid högskolan och
en avser uppbyggnad av ny kompetens.
Vi ser det som angeläget att högskolan i Skövde kan
erbjuda en påbyggnadsutbildning inom det
datavetenskapliga området. Påbyggnaden skall i första
hand möjliggöra en fördjupning inom områdena
kunskapssystem och databasteori. Vi förutsätter att en
sådan påbyggnadsutbildning utformas och genomförs i nära
samarbete med en forskande enhet. Medel bör tilldelas för
åtta årsstudieplatser.
Kärnan i den matematisk-naturvetenskapligt inriktade
datautbildningen vid högskolan i Skövde utgörs av
systemprogrammerarlinjen (120 poäng). Högskolestyrelsen
har endast kunnat tilldela linjen en planeringsram om 24
platser. Antalet platser är från en enhetsmässig och också
samhällsekonomisk aspekt alltför litet. Planeringsramen
bör därför höjas från 24 till 30 platser, dvs medel bör
tilldelas som möjliggör utbildning på ytterligare 18
årsstudieplatser.
Vid högskolan i Skövde finns en tradition av utbildning
inom det fackspråkliga området. Vi har förstått att
högskolestyrelsen i sin planering av utbildningen har lyckats
omfördela vissa medel för att erhålla ett block av kurser i
språk och länderkunskap. Denna inriktning måste
emellertid ges erforderliga basresurser. Vi föreslår därför
att medel tilldelas för en tvåårig utbildning i tyska språket
med länderkunskap för kombinationsstudier med ekonomi
och/eller teknik (20 årsstudieplatser).
Högskolan i Skövde har, bland annat genom sitt
kunnande inom datalogi och datorteknik, möjlighet att
erbjuda intressant utbildning i skärningsområdet mellan
avancerad (elektronisk) teknik och modern
medieanvändning och konstskapande. Högskolan har också
de två senaste åren erbjudit viss fortbildning och
vidareutbildning inom ''computer art'', en utbildning som
har tilldragit sig intresse även i ett nationellt perspektiv.
Möjligheten att inrätta en huvudsakligen humanistiskt
inriktad tvåårig mediautbildning, där moderna interaktiva
medier utgör viktiga arbetsredskap, bör tillvaratas.
Härigenom skulle högskolan i Skövde få en utbildning av
renodlat nationellt intresse. Vi föreslår att högskolan
tilldelas resurser för 20 årsstudieplatser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30
platser på ekonomlinjen (140 poäng) vid högskolan i
Skövde,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om i första hand inrättande av
grundskollärarlinjen vid högskolan i Skövde med 90 platser,
i andra hand tilldelning av ytterligare platser till
universitetet i Göteborg för att möjliggöra utlokalisering av
ytterligare platser till Skövde,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av förskollärarlinjen
vid högskolan i Skövde med 60 platser,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30
platser på systemvetenskapliga linjen vid högskolan i
Skövde,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av förstärkning av
anslaget ''Lokala och individuella linjer samt fristående
kurser''.
Stockholm den 11 januari 1991
Sven-Gösta Signell (s)
Jan Fransson (s)
Birgitta Johansson (s)
Kjell Nordström (s)