Motion till riksdagen 1990/91 :Ub5

av Carl Bildt m.fl. (m)	Mot.
med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för	1990/91
skolan	Ub5

Innehåll

1.	Sammanfattning ................................................................................		1
2. Moderata utgångspunkter...............................................................			2
3. Propositionen ....................................................................................			2
4.	Våra förslag........................................................................................		3
	4.1 Målen för skolan ...................................................................		3
	4.2 Betyg ........................................................................................		5
	4.3 Val av skola ............................................................................		5
	4.4	Bidrag till fristående skolor .................................................	6
	4.5 Ett friare ämnesval ...............................................................		6
	4.6	Särskilda stimulansbidrag.....................................................	7
	4.7	Minskad regelstyrning och byråkrati .................................	7
	4.8	Utvärdering av skolan .........................................................	7
	4.9	Ett enhetligt huvudmannaskap för gymnasieskolan..........	8
	4.10 Kommunernas ansvar för vuxenutbildningen ..................		8
	4.11 Lärarutbildning ...................................................................		9
	4.12 Fortbildning .........................................................................		10
	4.13 Tjänstebegrepp och besvärsmöjligheter .........................		11
	4.14 Lektorstjänster ...................................................................		11
	4.15 Rektorer ................................................................................		11
	4.16 Skolans karriärsystem.........................................................		12
	4.17 En statlig utbildningsadministration.................................		12
5. Hemställan ........................................................................................			13

1. Sammanfattning

Moderata samlingspartiet anser att skolans viktigaste uppgift skall vara att ge alla elever goda kunskaper. Ingenting är viktigare. Enligt vår mening skall just detta vara ledstjänan för allt arbete i skolan och för alla dem som på något sätt medverkar till att styra det som där sker.

I motionen upprepar vi vårt krav att de offentliga bidragen till skolan skall följa eleven. När elevernas och föräldrarnas val blir styrande skapas incita ment till förändring och förbättring.

1 Riksdagen 1990191. 3 saml. Nr Ub5

Fristående skolor skall erkännas som fullvärdiga alternativ till skolor som Mot. 1990/91 bedrivs i det allmännas regi. Alla - inte bara de som har råd eller är beredda Ub5

att göra stora ekonomiska uppoffringar - skall ha möjlighet att välja en fri stående skola. Genom de fristående skolorna tillförs vårt skolsystem nya im pulser.

Skolan skall enligt vår mening utvärderas av en från statsmakterna obe roende organisation i stället för - som regeringen föreslår - av det nybildade skolverket.

Vi återkommer med vårt förslag om att parallellt med nuvarande utbild ning för grundskollärare inrätta en ny - på ämnesstudier grundad - lärarut bildning.

Vi avvisar regeringens förslag att i obegränsad omfattning ålägga kommu nerna att svara för utbildning för vuxna. Det är enligt vår uppfattning rimligt att kommunerna medverkar till att vuxenutbildning kommer till stånd. En betydande del av denna verksamhet kan emellertid genomföras i enskild regi.

Vi tillstyrker förslaget att skolöverstyrelsen m.fl. statliga myndigheter inom skolområdet skall avvecklas. Vi föreslår dessutom att universitets- och högskoleämbetet samtidigt läggs ned. I stället bör ett mindre men samman hållet centralt ämbetsverk för all utbildning inrättas.

2. Moderata utgångspunkter

Skolan skall ge alla elever en likvärdig utbildning. Detta innebär enligt vår uppfattning att varje elev skall få en undervisning och stimulans som så full ständigt som möjligt utvecklar en växande människas förutsättningar och re surser.

Skolans styrsystem skall utformas så att det i samverkan med elever och föräldrar bidrar till att målen nås. En likvärdig skola skall inte ha en likfor mig organisation. Den skall i stället anpassas till att ge undervisning och ett adekvat stöd med hänsyn till den enskilde elevens önskemål och behov.

I en målstyrd skola måste således tidsanvändning och gruppsammansätt ning varieras om målen skall nås. Den till varje pris sammanhållna klassen innebär att man låser sig till en princip som leder till att utvecklingen häm mas för vissa elever.

Moderata samlingspartiet vill förverkliga en skola där tillvaratagande av kunskaper och individuella förutsättningar och rika möjligheter att välja skola och innehåll är bärande principer. Endast en sådan skola kan vara en god grund för den enskildes och samhällets utveckling. En sådan skola lär eleverna att kunskap är en källa till glädje och ett rikt liv.

3. Propositionen

Propositionen innebär att socialdemokraterna i flera avseenden anslutit sig till en politik som moderata samlingspartiet sedan många år konsekvent häv dat. Dock kvarstår avgörande skillnader, inte minst rörande skolans kun skapsförmedling och synen på den enskildes rätt att påverka sin egen utbild ning.

2

Regeringen lägger i propositionen förslag om ett decentraliserat ansvar Mot. 1990/91 och ett nytt bidragssystem för skolan. Detta skall enligt regeringen genomfö- Ub5

ras utan att några förutsättningar i övrigt har preciserats. Regeringen plane rar att ånyo forcera fram en förändring på skolans område. Förfaringssättet ger ett falskt intryck av handlingskraft. Vi anser att mål och medel skall vara klara innan besluten tas.

I regeringens förslag återkommer begreppet likvärdighet i en rad skilda betydelser utan precisering. Likvärdighet kan avse kvantitet, men också kva litet. Begreppet kan relateras till mål i absoluta termer eller i utbildnings sammanhang till processer eller elevers utveckling.

När socialdemokraterna talar om likvärdighet och därmed avser 'lika till gång till” är detta ett mal som även vi ställer oss bakom, men för oss finns ytterligare dimensioner utan vilka skolan skulle svika sin uppgift. Likvärdig heten skall, enligt vår mening, avse allas rätt att utvecklas maximalt efter sina förutsättningar.

Regeringen föreslår att de grundläggande målen för skolan skall anges i skollagen. Mål och riktlinjer skall anges i läroplaner som riktar sig till lärare och skolledare. Målen skall vara klara och tydliga. Men längre sträcker sig inte regeringens ambition för dagen. Vad som enligt regeringen skall läras i skolan är ännu oklart.

Sammanfattningsvis konstaterar vi att regeringen åter lägger fram förslag vars konsekvenser kan vara långtgående utan att den redovisar de förutsätt ningar som måste föreligga för att förslagens fulla effekter skall kunna bedö mas.

4. Våra förslag

För att skolan skall kunna fullgöra sin uppgift att ge eleverna en undervisning i enlighet med varje elevs behov krävs att en rad faktorer bringas att sam verka. Det gäller bl.a. skolans mål, möjligheterna för eleverna att välja skola, bidragssystemets utformning och utvärderingen av såväl elevernas prestationer som skolans sätt att fungera.

4.1 Målen för skolan

Erfarenheterna visar att nu gällande läroplan kan tolkas så att skolans hu vuduppgift - att ge alla elever goda kunskaper och färdigheter - inte ses som tillräckligt central. Till detta bidrar de många krav som ställs på skolan från olika håll.

Samhällets utveckling och förändring leder givetvis till att skolan måste ta
in nya moment i undervisningen. Men skolan måste kunna koncentrera sig
på det som är skolans centrala uppgift. Detta innebär i sin tur att moment
och aktiviteter som är mindre viktiga skall tas bort. I dag engageras skolan i
alltför mycket som bör ske på annan tid.
Regeringen redovisar i propositionen vissa principer för utformning av lä-
ro- och kursplaner. Enligt vår mening bör läroplanernas innehåll vara känt
inför en så omfattande decentralisering av ansvar som nu föreslås. Skolmi
nisterns uttalanden rörande vjlka kunskaper och färdigheter skolan skall ge
måste ses i relation till hans uttalanden om vad betygen skall visa. Oklarhe-	3
ten på denna punkt inger farhågor.

Moderata samlingspartiet förordar en långt gående målstyrning och de- Mot. 1990/91 centralisering. Elevernas möjligheter att välja både skola och innehåll ställer Ub5

krav på en god precisering av vilka kunskaper och färdigheter som skall vara gemensamma för alla. Utöver grundläggande färdigheter kommer målen i ett sådant system att vara ett uttryck för väsentliga delar av vår kultursyn och vårt kulturarv.

I debatten hävdas felaktigt att precisering av målen leder till att undervis ningen kommer att begränsas till det som är lätt att beskriva och mäta. Så behöver alls inte vara fallet. Mål kan beskriva fakta eller färdigheter som måste finnas som bas för fortsatt inlärning. Målen kan också ange att elever skall kunna inhämta, sammanställa, dra slutsatser och redovisa fakta ur skilda källor eller formulera hypoteser och pröva deras riktighet.

Med den precisering av målen som vi förordar är det inte givet att antalet undervisningstimmar för olika verksamheter behöver anges centralt. Det är t.ex. ett väl känt faktum att elever kan behöva använda högst olika tid för att behärska en viss mängd matematik. Den överskjutande tid som kan upp stå för en för ämnet begåvad elev kan användas antingen för fördjupade stu dier i matematik eller i annat ämne.

Moderata samlingspartiet anser att läroplanerna bör skrivas så att det för undervisningen finns klara mål som sätter kunskaper och färdigheter i cent rum. Målen skall formuleras så att skolans uppgift blir tydlig och möjlig att genomföra.

I specialmotiveringarna till den föreslagna formuleringen av skollagens andra paragraf anges att texten är normerande och skall tjäna som underlag vid tolkning av övriga regler. Den föreslagna paragrafen har följande ly delse:

Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det of fentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, var helst den anordnas i landet.

Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samar bete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever med särskilda behov.

Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläg gande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall

främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemen samma miljö.

Enligt vår uppfattning bör formuleringen klarare ange att skolans viktigaste uppgift - överordnad andra uppgifter - är att ge alla elever goda kunskaper och färdigheter.

Detta krav på precisering skall också ses i relation till att den centrala reg leringen av lärares allmänna åligganden tas bort. I en kommentar till det av tal som slöts om lärares arbetstider i 1989 års avtalsrörelse står följande: ”Undervisningen, inklusive för- och efterarbete är en huvuduppgift i lära rens arbete. Därutöver innehåller lärararbetet sådant som har nära anknyt ning till lärarrollen och skolans verksamhet enligt läroplanerna.”

Läroplanerna är, enligt vår mening, utomordentligt viktiga styrmedel.

4

Moderata samlingspartiet anser att riksdagen bör ha möjlighet att påverka Mot. 1990/91

deras utformning. Det är nu närmast aktuellt att ta fram en ny läroplan för	Ub5
grundskolan. Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att återkomma med
förslag till ny läroplan för grundskolan.
4.2 Betyg
Länge har socialdemokrater haft som huvudtes att allt ont i skolan har sin
grund i betygsättningen. Moderata samlingspartiet har allt sedan de relativa
betygen infördes krävt ett annat betygssystem. Våra årligen återkommande
krav i denna fråga har regelmässigt avvisats.
Betygens betydelse kan inte förbigås när man diskuterar olika sätt att styra
och utvärdera verksamheten i skolan. Betyg är, i kombination med angivna
mål, väsentliga för både elever och lärare. Betyg ger information och stimu
lans. De kan bättre än enbart samtal förstås och kvitteras. De ger en form
av rättstrygghet.
Regeringens expertgrupp i betygsfrågan har nyligen redovisat att den fin
ner att betyg relaterade till mål är mer ändamålsenliga än de nuvarande. Vi
kan emellertid inte dela expertgruppens syn på att betygens betydelse skall
tonas ned. Vi kan inte heller acceptera att betyg skall mäta egenskaper som
samarbetsförmåga eller kreativitet. Expertgruppens förslag verkar mest
syfta till att bakvägen avskaffa traditionell betygsgivning.
Regeringen har aviserat att en parlamentarisk beredning skall tillsättas för
frågans fortsatta behandling. Vi vill för del framhålla att betygsfrågan är så
väl utredd att riksdagen redan nu kan beluta om principerna för ett nytt be
tygssystem. Beslutet bör innefatta följande:
Betyg bör första gången ges vid utgången av lågstadiet. Betyg skall ange
kunskaper och färdigheter och antalet betygssteg skall vara fler än fem. På
grundskolans högstadium skall betyg ges varje termin. Betyg kan användas
för urval, men även andra kriterier, såsom intagningsprov och anlagstest,
skall kunna förekomma vid antagning till högre studier. Krav på vilka för
kunskaper som skall gälla för olika utbildningar skall klart deklareras. Givna
betyg skall kunna kompletteras.
4.3 Val av skola
Möjligheterna att i dag välja skola är i praktiken mycket begränsade. I Sve
rige finns ett fåtal fristående skolor. Många skulle säkert vilja välja en skola
där man satsar på t.ex. naturstudier, kultur, matematik eller språk. Andra
kan föredra en kristen skola eller en Waldorf- eller Montessoriskola. Även
andra bevekelsegrunder kan finnas. Många skulle tycka det vara praktiskt
att kunna välja en skola som ger barn och föräldrar gemensamma resvägar.
Möjligheterna att välja bör självfallet också gälla val av skola inom det of
fentliga skolsystemet.
Regeringens förslag till nytt bidragssystem är ett steg i rätt riktning, men
det grundläggande systemfelet består i och med att politiska beslut och inte
den enskildes val avgör vilken skola eleverna hänvisas till för sin skolgång.
Moderata samlingspartiet anser att valet av skola bör avgöras av eleverna	5
och deras föräldrar. Det kan ske genom att bidraget följer elevens val av

skola. Ett fritt val av skola skulle i kombination med ett nytt bidragssystem Mot. 1990/91 innebära en stimulans för skolverksamheten som sådan. Det skulle också ta Ub5

bort den känsla av maktlöshet som många föräldrar känner t.ex. när barnen inte trivs i ”sin” skola.

Vi anser att en skola skall godkännas för fullgörande av skolplikt så länge skolan uppfyller de krav som ställs i läroplanerna. Föräldrars önskemål - inte politikers beslut - skall, inom givna ramar, vara styrande för etablering av nya skolor.

I förslaget till ny skollag definieras fristående skolor som något som när mast är ett undantag. Vi anser att den nya skollagen bör ha en formulering som jämställer de fristående skolorna med dem som drivs i offentlig regi. Skollagens tredje paragraf bör i enlighet härmed lyda: ”Parallellt med de skolformer som ..... ”

4.4 Bidrag till fristående skolor

Av propositionen framgår att regeringen avser att återkomma med förslag till höjda statsbidrag för fristående skolor. Regeringens avsikt är att den stat liga skoladministrationen skall besluta om godkännande av fristående skola.

En förutsättning för möjligheten att välja skola är att sådana skolor har samma ekonomiska förutsättningar som de skolor som drivs i offentlig regi. Genom valfriheten blir bra skolor efterfrågade, vilket i sin tur skapar ett tryck att förbättra verksamheten på övriga skolor.

De statliga bidragen bör läggas om så att de följer elevernas val av skola. Denna rätt till bidrag skall gälla oavsett om valet är en fristående skola eller ett val av skola inom det offentliga skolsystemet. Den rörliga delen av de kommunala kostnaderna bör också följa elevens val av skola.

Valfriheten ger i kombination med ett nytt bidragssystem också helt andra förutsättningar för dem som vill driva en fristående skola. Att ”öppna eget” ter sig för många i dag som en främmande tanke. Många lärare bär emeller tid på visioner om hur de skulle vilja driva en skola - visioner de i dagens system inte har någon chans att förverkliga.

4.5 Ett friare ämnesval

Rätten att med egna beslut själv kunna påverka skolsituationen bör också utsträckas till att gälla utbildningens innehåll.

Läroplanen bör utformas så att eleverna - utöver en given baskurs - har stora möjligheter att välja ämnen och innehåll efter eget intresse.

Elevernas förutsättningar att lyckas i sina studier ökar om de kan välja kurser efter eget intresse. Detta är särskilt viktigt på högstadiet. Valmöjlig heterna skall inte begränsas till vissa ämnen utan fördjupning skall kunna förekomma även i ämnen i den ordinarie timplanen. Eleverna kan härige nom, och genom att t.ex. välja inslag av självstudier, forma mer individuella studieprogram.

Skolan bör därutöver, tillsammans med eleven och föräldrarna, fortlö pande upprätta enkla studieplaner för varje elev.

Ökade valmöjligheter på såväl högstadiet som gymnasiet måste kombine ras med rika möjligheter för eleverna att komplettera sin utbildning. Beho vet av komplettering och stöd kommer att variera efter varje elevs behov.

4.6 Särskilda stimulansbidrag

Enligt regeringens förslag ses särskilda stimulansbidrag även i framtiden som ett verksamt medel för att få igång en utveckling som staten prioriterar. Så dana bidrag kan gälla projekt som Kultur i skolan eller avse bidrag till ut veckling av undervisningsmetoder eller innehåll för ett särskilt ämne.

Det är, enligt vår uppfattning, självfallet så att projektpengar av skilda slag leder till att en på så sätt utpekad verksamhet får ökad uppmärksamhet och att annan viktig verksamhet kanske får stå tillbaka. Vidare leder stimu lansbidragen till en fördelningsprocess och även utvärdering som kräver oproportionerligt stora administrativa resurser.

Det bör stå kommunerna fritt att i sin medelsanvändning avsätta pengar för de utvecklingsprojekt man vill stödja. Staten bör i princip avstå från att styra utbildningen med riktade bidrag.

4.7 Minskad regelstyrning och byråkrati

Av kommentaren till specialmotiveringarna till den föreslagna skollagens andra kapitels andra paragraf framgår att arbetsenheten kommer att finnas kvar i den centrala regleringen. Sett i skenet av att det för dagen från rege ringen endast föreligger svepande uttalanden om en minskad framtida regle ring finns, enligt vår mening, skäl att känna en viss oro. Frågor som arbetsen heter rör den inre organisationen och tillhör just sådant som inte behöver vara centralt fastställt.

Propositionens utformning gör att det nu inte finns möjlighet att lägga pre ciserade motförslag. Det bör emellertid slås fast att syftet med den avsedda målstyrningen endast kan nås om den centrala regleringen av skolan minskas radikalt.

Regeringens förslag innebär att ansvaret för skolan förs över till kommu nerna. Den föreslagna decentraliseringen får emellertid inte leda till att en central byråkrati ersätts av en växande lokal administration. Resurserna skall användas för utbildning.

Det är enligt vår mening viktigt att i den centrala uppföljningen noga stu dera den kommunala förvaltningens sätt att fungera på utbildningsområdet. Det är angeläget att några av de nyckeltal som skall konstrueras för uppfölj ningen belyser denna del av verksamheten.

4.8 Utvärdering av skolan

Enligt propositionen skall den statliga skoladministrationen avvecklas och en ny organisation skapas för att bedriva utvecklingsarbete och utvärdering. Detta ligger i linje med vad moderata samlingspartiet föreslagit under många år.

Vi har emellertid samtidigt anfört att det inte är lämpligt att den organisa tion som ger en verksamhet dess förutsättningar också svarar för utvärdering av de resultat som produceras.

Vi har starkt betonat att arbetet bör utföras av en fristående organisation som inte har ansvar för andra delar av verksamheten. Myndighetsutövning och granskning bör vara helt skilda uppgifter.

Mot. 1990/91 Ub5

7

En fristående organisation för utvärdering av skolan bör därför skapas.	Mot. 1990/91
Denna utvärdering bör dels gälla skolarbetets innehåll, dels visa om skolans	Ub5
resurser används på ett rationellt sätt. Som förebild för en sådan organisa
tion bör användas den som i dag finns i Storbritannien.
4.9 Ett enhetligt huvudmannaskap för gymnasieskolan
Omläggningen av bidragssystemet i den del som avser gymnasieskolan inne
bär att primärkommunerna kommer att kunna upphandla gymnasieutbild
ning på det sätt de finner mest fördelaktigt. Det innebär att mångfalden i
utbudet bör kunna öka. Den länge eftersträvade samordningen mellan gym
nasieskola, arbetsmarknadsutbildning och Komvux kan gynnas av den före
slagna ordningen.
Emellertid finns skäl att ifrågasätta om landstingen skall vara engagerade i
gymnasieutbildningen så som nu sker. Enligt vår uppfattning bör all offentlig
gymnasial utbildning överföras till primärkommunerna. En renodling av
landstingens uppgifter skall givetvis leda till att landstingens skatteuttag
minskas i motsvarande utsträckning.
4.10 Kommunernas ansvar för vuxenutbildningen
Det faktum att kommunen uppbär statliga bidrag för vuxenutbildning inne
bär givetvis inte att utbildningen nödvändigtvis skall anordnas av det all
männa. I stället bör bidraget ses som en resurs som kommunen kan dispo
nera på ett sådant sätt att de eftersträvade reultaten uppnås.
Andra arrangörer av utbildning skall, enligt vår mening, ha likvärdiga
möjligheter att svara för den vuxenutbildning som kan förekomma inom
kommunen.
Regeringens förslag utgår, liksom för övriga delar av det nya samlade sek-
torsbidraget för utbildning, från dagens kostnader. Dock är regeringens av
sikt att åstadkomma en omfördelning som gör att kommuner där många har
kort utbildning skall erhålla ökade bidrag. Detta sker genom viktningsva-
riabler som skall fastställas av regeringen.
De praktiska effekterna av förslagen måste emellertid bedömas i relation
till hur regeringen vill definiera kommunernas ansvar för att engagera sig i
vuxenutbildning.
Enligt propositionen innebär den nya skollagens nionde paragraf ett långt
gående åläggande för kommunerna att närmast utan begränsning svara för
vuxenutbildning. Kravet ställs i relation till den enskildes önskemål med for
muleringen: ”Det offentliga skolsystemet skall ge vuxna tillfälle att i enlighet
med individuella önskemål komplettera sin utbildning.” Vidare sägs att ”ut
bildningen inom varje skolform skall vara likvärdig varhelst den anordnas
inom landet”.
Genom att kommunens skyldighet relateras till individuella önskemål
finns ingen övre gräns för kommunens åtagande. I praktiken föreslår rege
ringen här en lagstiftning som kan få samma effekt som socialtjänstlagen,
dvs. definitionen av det kommunala ansvaret kan komma att fastställas av
domstol.
Den nionde paragrafen måste därför, enligt vår mening, formuleras om,	8

så att utgångspunkten blir ett offentligt stöd för vuxenutbildning, men att Mot. 1990/91 kommunen måste vara fri att själv avgöra vilken omfattning den totala verk- Ub5 samheten bör ha.

De variabler som föreslås för framräkning av statsbidraget kan komma att missgynna vissa kommuner där behoven av vuxenutbildning kommer att vara stora. De föreslagna variablerna kan enligt vår mening inte återspegla det fulla behovet av prioriterad utbildning. Som exempel kan nämnas perso ner som ej registrerats som arbetssökande trots att de avser att byta arbete.

Det är svårt att klart ange effekterna av en omfördelning av den vikt som ålagts olika variabler enligt regeringens förslag. Riksdagen bör därför av re geringen begära en redovisning och utvärdering av det föreslagna systemet så snart detta varit i kraft ett år. Den vikt som fästs vid olika variabler skall därvid kunna omprövas.

4.11 Lärarutbildning

Den ojämförligt viktigaste förutsättningen för att kunna bedriva en god ut bildning är kunniga och engagerade lärare.

Vi hävdar att goda ämneskunskaper i kombination med goda insikter i pe dagogik, metodik och utvecklingspsykologi är grunden för en framgångsrik lärargärning. Goda kunskaper i ämnena ger läraren en trygghet som inte kan ersättas av annan kunskap. Läraren måste alltid vara bäst i klassen.

Regeringen anger att lärarutbildningen skall ses som ett medel att garan tera skolors likvärdighet. Vidare sägs i propositionen att lärarutbildningen skall vara likvärdig i fråga om kvalitet och innehåll oavsett var den bedrivs.

Däremot har regeringen inget att säga om hur denna likvärdighet skall upprätthållas. I detta fall måste begreppet likvärdighet avse kvalitets- och kunskapskriterier. De är emellertid inte i dag föremål för någon fortlöpande systematisk central utvärdering eller kontroll.

Den nya lärarutbildningen lockar inte tillräckligt många kvalificerade sö kande. Detta hänger givetvis samman med läraryrkets status och den till fredsställelse som arbetet kan ge. De unga människor som nu skall välja yrke har haft mycket goda möjligheter att bilda sig en realistisk uppfattning om lärarbanans för- och nackdelar under sin egen skoltid.

För närvarande utbildas de första kullarna i en ny grundskollärarutbildning. Moderata samlingspartiet har konsekvent hävdat att denna utbildning borde ha fått en annan utformning. De nya lärarna tvingas spänna över allt för många ämnen och årskurser. Genom en långt driven integration av kur serna riskerar ämnena att förlora sin identitet. Vissa kurser är så korta att de inte kan leda till djupa och varaktiga kunskaper.

Av de uppgifter som nu framkommer bekräftas att vår oro är befogad. Den utbildning som nu är under uppbyggnad kommer inte att ge de blivande lärarna de kunskaper de behöver för att klara arbetet i skolan. Detta kom mer att besannas när de nya lärarna har undervisat i några år, dvs. under senare delen av 1990-talet. Det är enligt vår mening inte möjligt att vänta så länge med en reformering av utbildningen. Det är inte heller en framkomlig väg att nu helt avveckla grundskolläraretbildningen.

Vi upprepar därför vårt förslag att, vid sidan av denna utbildning en ny -

9

på ämnesstudier grundad - utbildning skapas för blivande lärare för årskur serna 4-9. Detta leder till att skolan kan tillföras lärare med mer varierad och gedigen utbildningsbakgrund. Det är vår övertygelse att den utbildning som bäst lyckas förse de blivande lärarna med kunskaper också kommer att bli den mest efterfrågade.

Den nuvarande utbildningen av lärare för årskurserna 4—9 bibehålls med den skillnaden att den minskar i omfattning. Samtidigt måste alla krafter sät tas in för att ge dem som nu genomgår utbildning till grundskollärare sådana ämneskunskaper att de blir rustade att undervisa i framtidens skola.

Moderata samlingspartiet anser att graderade betyg bör ges i lärarutbild ningen. Frågan om examination och prövning av lärares kunskaper och lämplighet behöver ses över. Det är av vikt att bedömning och utvärdering av blivande lärares kunskaper sker i former som garanterar att de nått erfor derliga kunskaper och insikter.

4.12 Fortbildning

Vi har ovan redovisat vår syn på skolans huvuduppgift - att ge alla elever goda kunskaper och färdigheter. Det är för oss därmed självklart att lärarna skall ha aktuella kunskaper i de ämnen som de skall undervisa i. Vi anser därför att den ämnesmässiga fortbildningen skall prioriteras.

Del av det som tidigare var lärares ferier kommer enligt nu gällande avtal att ianspråktas för fortbildning. Enligt avtalet kan även utvärdering och pla nering ske på sådan tid. Vi finner för vår del att det är olyckligt att verksam heten i avtalet omfattar sådant som kan få fortbildningen att reduceras till blott en del av verksamheten.

Vi upprepar vårt tidigare krav på att alla lärare skall erhålla ett erbjudande om att genomgå en ämnesinriktad fortbildning om 20 poäng minst vart tionde år. Genomgången fortbildning bör också få genomslag vid lönesätt ningen. Vi anser det självklart att hög kompetens också skall erkännas i en differentierad lönesättning. Mer kunskap och särskilt ansvar skall ge högre lön.

Ansvaret för fortbildning åvilar i dag kommuner, länsskolnämnder, fortbildningsavdelningar och SÖ. Samtliga står som arrangörer av fortbildning. Fortbildning genomförs i egen regi av dem som i dag har ansvar för någon del, men för viktiga delar anlitas allt från högskolor och universitet till förlag och fristående konsulter.

Enligt regeringens förslag avskaffas fortbildningsnämnderna och uppgif terna övertas av skolverket. Regeringen ser i propositionen fortbildningen som ett instrument för påverkan och förändring av skolan. Det tilltänkta skolverkets uppgifter skall vara utveckling och utvärdering.

Enligt vår uppfattning bör skolverket inte ha som uppgift att organisera fortbildning. Skolverket bör inte heller ha som uppgift att fördela medel för fortbildning av något slag. De statliga bidragen för fortbildning bör gå till kommunerna som också enligt propositionen skall ha ansvar för denna verk samhet.

Moderata samlingspartiet anser att statens insatser för lärares fortbildning huvudsakligen bör avse ämnesutbildning, som i första hand skall anordnas

Mot. 1990/91

Ub5

10

av högskolan. För samordning av fortbildningsinsatser bör, inom eller i di-	Mot. 1990/91
rekt anslutning till högskolan, finnas en enhet med särskild kompetens att	Ub5
handha dessa uppgifter. För detta krävs ingen särskild styrelse.
På fortbildningsnämnden i Uppsala vilar i dag ett ansvar för samordning
av viss fortbildning som sker i samverkan med, eller som bekostas av, institu
tioner i andra länder. Även dessa uppgifter bör i framtiden handhas av en
enhet inom det svenska högskolesystemet.
Den utredning som skall lägga fram förslag om en ny organisation för den
statliga skoladministrationen bör i sina förslag beakta behovet av samord
ningsinsatser för fortbildning av lärare.
4.13 Tjänstebegrepp och besvärsmöjligheter
De centralt reglerade tjänsterna för lärare har fungerat som en garanti för att
skolan förses med kompetent personal. Med regeringens förslag avskaffas
tjänstebegreppet för lärare. Kommunen avgör själv enligt förslaget hur en
lärartjänst skall vara utformad. Detta kan synas ändamålsenligt men skapar
i realiteten utrymme för att godtyckligt inrätta tjänster för andra än dem som
har den bästa kompetensen.
Vi anser att kraven på rättstrygghet och kvalitet i utbildningen kräver att
•behöriga lärare skall kunna söka lediga tjänster i fri konkurrens. Detta kan
ske genom att bestämmelserna i den framtida förordningen om meritvärde
ring relateras till tjänstebegreppet.
Den i propositionen föreslagna ordningen leder till att det inte längre blir
möjligt att anföra besvär över beslut om tillsättning annat än i form av s.k.
kommunbesvär. Det innebär att endast den som bor inom kommunen eller
den som har fast egendom inom den aktuella kommunen har möjlighet att
anföra besvär. Rättstryggheten kräver att möjligheten att anföra besvär över
tillsättningsbeslut kvarstår. Vi anser att regeringen bör återkomma till riks
dagen med förslag till hur besvär skall kunna anföras över beslut om tillsätt
ning av lärartjänst.
4.14 Lektorstjänster
Av propositionen framgår inte hur regeringen ser på frågan om lektorstjäns-
ters fortsatta förekomst i gymnasieskolan. Dessa tjänster får inte försvinna
när det statliga tjänstebegreppet ersätts av kommunalt inrättade tjänster.
Lektorerna tillför utbildningen på gymnasienivå en kunskap och ett sam
band med den högre utbildningen som fungerar som en kvalitetsgaranti för
hela skolsystemet.
Moderata samlingspartiet anser att riksdagen klart skall slå fast att lektors
tjänster i framtiden skall inrättas i samma omfattning som i dag. För närva
rande är 2100 av tjänsterna på gymnasiet lektorat. Antalet tjänster får, en
ligt vår mening, inte ändras så att andelen lektorat minskas i förhållande till
det totala antalet tjänster.
4.15 Rektorer
Som rektor skall enligt propositionen bara få anställas den som genom ut	11
bildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. Vi instämmer i synsättet

att rektor för att fungera väl som skolledare bör ha en stabil pedagogisk Mot. 1990/91

grund att stå på. Detta är enligt vår mening så väsentligt att krav på lärarut-	Ub5
bildning eller annan likvärdig utbildning normalt bör ställas på den som skall
inneha tjänst som rektor.
4.16 Skolans karriärsystem
I dagens skola lockas ofta duktiga lärare så småningom över till tjänster som
projektledare och administratörer, eftersom skolan inte på annat sätt förmår
att tillgodogöra sig deras speciella kompetens. Sällan diskuteras karriärsy
stemets effekter på utbildningsområdet. Den lärare som är en skicklig peda
gog tas som regel raskt bort från uppgiften att undervisa skolelever och in
lemmas i stället i den redan stora skolbyråkratin. Skolan behöver ett system
som värdesätter duktiga pedagoger så att de blir kvar i läraryrket.
4.17 En statlig utbildningsadministration
Den omfattande centrala regleringen och planeringen av skolväsendet mins
kar med regeringens förslag. Systemet med ett sammanhållet sektorsbidrag
kan främja en effektivare resursanvändning. Både studerande och skattebe
talare blir vinnare om utbildning i framtiden kan bjudas ut på en fungerande
'marknad”.
På lokal nivå läggs med våra förslag beslutanderätten över skolan hos ele
ver och föräldrar, vilka som konsumenter ges möjlighet att påverka utbild
ningens organisation och innehåll.
Mångfalden kan öka om kommunerna erbjuder flera anordnare att svara
för olika utbildningar. De fristående skolorna kan erbjuda attraktiva och
kostnadseffektiva alternativ. Småskalighet kan leda till minskade krav på
särskilda stödinsatser. Gymnasieutbildning kan samordnas med, eller upp
handlas inom, arbetsmarknadsutbildningen etc. Samverkan över kommung
ränser kan leda till både besparingar och ökat utbud.
I vissa fall blir det ofrånkomligt att samordningen kommer att kräva sär
skilda insatser. Av regeringens förslag framgår inte vilken kompetens det till
tänkta skolverket skall ha.
Propositionen är ytterst oklar i frågor som rör regional samordning och vi
förutsätter att dessa frågor kommer att belysas av den utredning som skall
ge förslag till en ny statlig skoladministration.
Det finns emellertid skäl att i ett skede när den statliga skoladministratio-
nen är föremål för omdaning se behoven av central administration inom ut
bildningsområdet i ett vidare perspektiv.
Vi har ovan föreslagit att det bör finnas en från skolmyndigheterna helt
fristående organisation för utvärdering av skolan. Fortbildningsansvaret åvi
lar i framtiden kommunerna. Förvaltningsuppgifter som fördelning av stats
bidrag minskar i omfattning. Den centrala myndighetens huvuduppgift blir
att förse regering och riksdag med underlag för beslut.
Vad gäller den högre utbildningen bör enligt vår uppfattning högskolan få
en gentemot staten friare ställning. Fria universitet har en viktig roll för att
utöva en gentemot statsmakterna obunden forskning och kritik. Utbildning	12
ens och forskningens kvalitet garanteras av att verksamheten ständigt blir

föremål för kritisk prövning. Denna fortgående granskning sker i ett interna Mot. 1990/91 tionellt samspel, vilket ytterligare garanterar att kvalitetskraven ställs högt. Ub5

Varje universitet bör ges rätten att besluta om hur givna resurser skall an vändas. Högskolan skulle, enligt vår mening, själv kunna svara för forsk ningens och utbildningens inriktning och organisation. De nu centralt beslu tade planerings- och resursramarna kan avskaffas. Behovet av central admi nistration skulle minska betydligt.

Den centrala administrationen för all utbildning skulle i ett sådant per spektiv kunna samlas i ett ämbetsverk som får en roll liknande koncernsty relsens ■ en decentraliserad företagsorganisation. Huvuduppgiften för ett så dant utbiiJningsverk skall vara att förse regering och riksdag med underlag för de ötetgripande besluten.

Vi anser att den nyligen tillsatta utredningen med uppgift att lägga förslag till organisation av den framtida statliga skoladministrationen bör få i uppgift att analysera möjligheterna att samla de centrala myndighetsuppgifterna i ett ämbetsverk.

Det bör ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.

5. Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om innebörden av begreppet likvärdig utbildning,

2. att riksdagen beslutar att det av skollagen skall framgå att skolans viktigaste uppgift är att ge alla elever goda kunskaper och färdigheter,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny läroplan för grundskolan i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om betyg i grundskola och gymnasieskola,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om föräldrars och elevers rätt att välja skola,

6. att riksdagen beslutar att skollagen skall utformas så att fristå ende skolor jämställs med övriga skolor,

7. att riksdagen beslutar att statsbidragen skall följa valet av skola i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om ökade möjligheter för eleverna att välja innehåll och ämne i skolarbetet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om individuella studieprogram,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om möjligheter till komplettering,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om avskaffande av de särskilda stimulansbidragen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om möjligheterna att motverka framväxten av lokal by

råkrati,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en fristående or-	13

ganisation för utvärdering av skolan i enlighet med vad anförts i mo	Mot. 1990/91
tionen,	Ub5

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om överföring av landstingens gymnasieutbildning till primärkommunerna,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om lika möjligheter för olika arrangörer att svara för vuxenutbildning,

16. att riksdagen beslutar att skollagens 9 § utformas så att kommu nens ansvar för vuxenutbildning preciseras i enlighet med vad i motio nen anförts,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om redovisning, utvärdering och omprövning av va riabler för beräkning av statsbidraget inom vuxenutbildningen,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny lärarutbildning

ienlighet med vad i motionen anförts,

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt system för examination och prövning av lärares kunskaper i enlighet med vad i motionen anförts,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om graderade betyg i lärarutbildningen,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om fortbildningens inriktning,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om omfattningen av lärarnas fortbildning,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om skolverkets ansvar för fortbildning,

24. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur samordnings insatserna vad gäller fortbildning skall utföras i enlighet med vad i mo tionen anförts,

25. att riksdagen hos regeringen begär förslag till besvärsinstitut vad gäller lärartjänster i enlighet med vad i motionen anförts,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om behovet av lektorer i gymnasieskolan,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om kompetens för tjänst som rektor,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om karriärtjänster för lärare,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo tionen anförts om avveckling av universitets- och högskoleämbetet och inrättande av ett sammanhållet ämbetsverk för utbildningsfrågor.

Stockholm den 24 oktober 1990

Carl Bildt (m)

Lars Tobisson (m)

Ingegerd Troedsson (m)

14

Anders Björck (m)	Görel Bohlin (m)	Mot. 1990/91
Rolf Clarkson (m)	Rolf Dahlberg (m)	Ub5
Ann Cathrine Haglund (m)	Gunnar Hökmark (m)
Gullan Lindblad (m)	Bo Lundgren (m)
Arne Andersson (m)	Sonja Rembo (m)
i Ijn"g

15

gotab 97099, Stockholm 1990