med anledning av prop. 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt
Fler platser till högskolan i Trollhättan--Uddevalla
En målmedveten, kraftfull och uthållig satsning på högre
utbildning och forskning är nödvändig om Sverige skall
behålla sin ställning som avancerad industrination och
välfärdsstat. Vi lever i en tid och en värld där den allmänna
kunskapsnivån hos befolkningen är avgörande för
utvecklingskraften inom landet och konkurrenskraften
internationellt. Vårt välstånd är till stor del en följd av ett
samspel mellan hög kvalitet på grundutbildning,
grundforskning och tillämpad forskning.
I ett internationellt perspektiv spelar utbildning och
forskning en framträdande roll. Universitets- och
kultursamarbete ökar i betydelse, inte minst i Europa. I de
flesta länders nationella planering betraktas forskning och
utbildning som viktiga tillväxtfaktorer och industrinationer
omprioriterar idag sina resurser med den utgångspunkten.
Detta bör också Sverige göra. Regeringen klarar tyvärr inte
av detta.
Ett av resultaten av detta är att Sverige i dag ligger långt
efter flera av våra konkurrentländer då det gäller andelen
av befolkningen med högre utbildning. USA, Kanada,
Nederländerna, Tyskland, Frankrike och Danmark är
exempel på länder med en högre andel högskoleutbildade.
I Sverige är 2,3 procent av befolkningen registrerad i
högskoleutbildning, i Kanada och USA dubbelt så många.
Förhållandet är än mer anmärkningsvärt om man betänker
att Sverige har en vidare definition av högskoleutbildning
än andra länder. Detta innebär att vi ligger ännu sämre till
än vad statistiken visar.
Fler platser inom högskolan
Enligt regeringens förslag skall antalet platser på
högskolan nästa budgetår öka med 350 utöver de 1 600 som
regeringen redan tidigare föreslagit. UHÄ har begärt en
ökning med 6 000 platser.
De av regeringen nu föreslagna ökningarna av antalet
utbildningsplatser föreslås finansieras genom
omprioriteringar. Förslaget innebär bl.a. resursminskningar
för tekniska utbildningar, vårdutbildningar och
lärarutbildningar. Förslaget innebär att regeringen tar med
ena handen och ger med den andra. Resultatet blir ingen
resursförstärkning.
Vi föreslår istället att antalet utbildningsplatser inom
högskolan ökas i den omfattning som UHÄ föreslår.
Bakgrunden till vårt förslag är dels det manifesterade
behovet av fler akademiker, dels läget på arbetsmarknaden.
Det bästa sättet att försöka motverka en ökad arbetslöshet
är att satsa på utbildning. Detta bör ske på alla plan, både
inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen och inom det
ordinarie utbildningsväsendet.
Riksdagen bör uppdra åt regeringen att öka antalet
intagningsplatser på högskolan med totalt 6 000 till hösten.
För detta bör ett särskilt anslag på 100 miljoner kronor
ställas till regeringens disposition. Detta kommer att
minska behovet av kommande arbetsmarknadspolitiska
satsningar. Vi förutsätter att dessa medel allsidigt fördelas
mellan olika utbildningar och även kommer de mindre och
medelstora högskolorna till del.
Fyrstadsområdet behöver ett mer mångsidigt näringsliv.
Ett led i utvecklingen av detta är högskoleutbildning, som
säkerställer en högre utbildningsnivå i regionen. Sedan
riksdagen mot regeringens förslag beslutat om inrättandet
av högskolan i Trollhättan--Uddevalla har högskolan nu
påbörjat sitt reguljära arbete. Högskolan har till UHÄ
ansökt om ytterligare utbildningsplatser för att rationellt
kunna rekrytera och fördela lärarkrafterna.
Det är enligt vår uppfattning mycket viktigt för att
tillväxten långsiktigt skall kunna användas som motor också
i Fyrstadsområdet att de förslag högskolan i Trollhättan--
Uddevalla lagt till UHÄ beaktas vid beslut om inrättande
av ytterligare utbildningsplatser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vid inrättandet av fler platser
i högskolan beakta behovet av platser i högskolan
Trollhättan--Uddevalla.
Stockholm den 6 mars 1991
Anders Castberger (fp)
Elver Jonsson (fp)