med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan
-- Skilj skolan från kommunen! säger professor
Jan-Erik Lane i Skolvärlden nr 14, 1990. I en
decentraliserad, självstyrd skola kan man mycket
bättre utnyttja lärarnas kunskaper och kompetens.
Om skolans viktigaste uppgifter -- att undervisa och
att fostra -- sköts i samverkan mellan lärare, elever
och föräldrar utan kommunal inblandning kommer
vi att få en verklig demokratisk skola av god
kvalitet, säger professor Lane.
Ansvaret i skolan
Riktigt så långt har regeringen inte gått i
propositionen om skolans ansvar. Miljöpartiet de
gröna anser att proposition 1990/91:18 präglas av
ett positivt anslag och är ett steg på väg mot
decentralisering, men den tar inte steget fullt ut och
lägger ansvaret på skolenheten. Vi anser att
skolenheten skall ha egen styrelse med bl a eget
budgetansvar. Genom samverkan mellan lärare,
elever och föräldrar kan ansvarstagande och
demokrati föras in i verksamheten. Med ett i
huvudsak elevrelaterat statsbidrag, som får
disponeras fritt av skolans styrelse, möjliggör vi för
denna att utnyttja resurserna efter de lokala
behoven och förutsättningarna.
En förutsättning för att den goda skolan skall
kunna förverkligas är nämligen, att de aktiva --
barn, lärare, föräldrar och annan personal på
skolan -- under frihet kan pröva sina egna idéer och
forma den undervisning de tror på. Detta är
speciellt viktigt för att få en god arbetsmiljö. Både
den psykosociala och fysiska arbetsmiljön är
avgörande för klimatet i skolan. Det är en fråga om
livskvalitet. Här måste skolans styrelse besluta hur
resurserna skall fördelas och prioriteras, inte bli
styrda uppifrån.
Ökad försöksverksamhet på frivillig grund är
betydelsefull. Förändringen skall växa fram inom
skolenheten med stöd av politiker och andra
ansvariga. Kooperativa skolor, fristående skolor
med olika inriktningar och profilskolor skall ha
samma möjligheter.
I propositionen nämns kommunens ansvar för
tillsättande av rektorer. För oss är benämningen
rektor inte viktig. Det som är viktigt är att finna
samarbetsformer och beslutsfunktioner som ökar
elevers, föräldrars och lärares engagemang och
inflytande i skolan. Vi anser att rektor eller
motsvarande skall tillsättas av skolans styrelse.
Statsbidragens utformning
Miljöpartiet föreslår att de nuvarande olika
statsbidragen till kommunerna,
skatteutjämningssystemet och Robin Hoodskatten
bör göras om till ett nytt statsbidragssystem som
består av tre delar, där de två första har relevans för
skolans verksamhet:
För det första:
inför ett generellt statsbidrag till kommunens
hela verksamhet i form av ett utjämningsbidrag
som beror på kommunens skattekraft och struktur.
Hänsyn skall tas till bl. a. antal barn,
familjestruktur, invandrartäthet, antal barn i
hemspråksundervisning och åldersstrukturen i
kommunen. Dessutom skall hänsyn tas till
kommunens yta, så att glesbygden på detta sätt kan
kompenseras för sina strukturkostnader.
För det andra:
statsbidraget för skolan skall utgå i form av en
elevpeng lika för hela landet som betalas ut till den
skola där eleven är inskriven. Skolan kan vara
kommunal, kooperativ eller privat, (fristående
skola), den måste dock vara godkänd och följa
gällande nationella bestämmelser.
För det tredje:
statsbidraget till barnomsorgen skall utgå i form
av en barnomsorgspeng som utbetalas till den
institution där föräldrarna valt att placera barnet.
Institutionen kan vara kommunal, kooperativ eller
privat. Den skall under inga förhållande drivas i
vinstsyfte, vilket utesluter exempelvis
aktiebolagsformen. Den måste finnas med i den
kommunala barnomsorgsplanen och följa gällande
nationella planer och bestämmelser.
Elevpeng och barnomsorgsplan kan variera
mellan olika åldrar och stadier.
Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att
återkomma med ett förslag enligt vad som har
anförts ovan. I väntan på detta förslag, dock längst
till 1 juli 1993, kan miljöpartiet de gröna acceptera
propositionens förslag till statsbidrag för skolan.
Specialresurser
I propositionen (s. 69) presenteras en
komplicerad beräkningsmodell som i huvudsak går
ut på att bibehålla de medel som redan idag går till
hemspråksundervisning och stödundervisning i
svenska. Emellertid finns det farhågor för att denna
undervisning inte kan garanteras enligt
propositionens förslag. Vi vill särskilt understryka
vikten av att denna undervisning inte får komma i
kläm vid en övergång till det statsbidragssystem
som vi förordar skall gälla fr.o.m. den 1 juli 1993.
Kommunal vuxenutbildning
I propositionen föreslås en ny beräkningsmodell
för fördelning av statligt bidrag till kommunal
vuxenutbildning. Förslaget tar ingen hänsyn till de
skillnader som idag föreligger mellan olika
kommuners engagemang och framgångar vad gäller
att utveckla Komvux. Om förslaget genomförs
kommer därför de kommuner som med betydande
insatser lyckats bygga upp en bra kommunal
vuxenutbildning att ''bestraffas'' genom att tilldelas
mindre bidrag. Samtidigt ''belönas'' kommuner
som inte har visat samma intresse för att utveckla
Komvux genom att tilldelas höjda bidrag.
Vi anser, däremot, att det är viktigt att ta vara
på och premiera engagemang i att utveckla
Komvux. Vårt förslag om elevpeng skulle för
Komvux del innebära att Komvux-enheter som har
stor elevtillströmning (eller som i hög grad
efterfrågas) också får bidrag i motsvarande mån. Vi
har föreslagit att ett bidragssystem baserat på en
elevpeng skall införas fr.o.m. den 1 juli 1993.
Fram till dess bör det av regeringen förslagna
bidragssystemet kunna accepteras under
förutsättning att viktningen tar hänsyn till Komvux-
enhetens förutvarande storlek. Detta kan
åstadkommas genom att tillföra en
viktningsvariabel som anger antalet studerande på
den aktuella Komvux-enheten under de senaste tre
åren. Denna viktningsvariabel bör väga lika tungt
som behovsvariabeln, dvs ca 30% av den totala
bedömningen.
Vi anser också att Komvux sätt att arbeta, dess
studieplaner och etappsystem, samt dess öppenhet
för alla människor som vill skaffa sig utbildning,
talar för att Komvux bör utökas på den traditionella
gymnasieskolans bekostnad. På längre sikt bör
''Komvux'' kunna ersätta stora delar av, eller
möjligen hela, det gymnasiala studiesystemet. Vi
återkommer till detta när propositionen om den
nya gymnasieskolan presenteras.
Vi noterar med tillfredsställelse den formulering
som regeringen föreslår i 9 § Lag om ändring i
skollagen (1985:1100):
Det offentliga skolväsendet för vuxna skall ge
vuxna tillfälle i enlighet med individuella önskemål
komplettera sin utbildning. Härigenom skall främst
de som erhållit minst utbildning få möjlighet att
stärka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella
och politiska livet.
Formuleringen tar sin utgångspunkt i individens
önskan, och hävdar därtill en rättviseaspekt vad
gäller den utbildning den enskilde tidigare fått.
Detta stämmer bra med miljöpartiets grundsyn i
dessa frågor.
Distansundervisning
I regeringens förslag nämns inget om stöd till
statens skolor för vuxna i Norrköping resp
Härnösand. Vi anser att dessa skolor erbjuder
unika möjligheter med hög utbildningskvalitet för
de som vill studera på distans. I Härnösand pågår
dessutom ett utvecklingsarbete i nära samarbete
med UR, utbildningsradion, som öppnar nya
möjliga arbetsfält. Vi anser därför att det är av
mycket stor vikt att regeringen slår vakt om statens
skolor för vuxna och att dessa garanteras en fortsatt
utveckling för att förbättra distansundervisningen.
Detta kan lösas inom ramen för vårt förslag om
elevpeng.
Fortbildning
Vi vill än en gång erinra om vikten av
skolpersonalens fortbildning. Rätten till en termins
studier/yrkespraktik minst vart sjunde år är ett
rimligt mål. I propositionen nämns
att''fortbildningen är så viktig att kommunernas
skyldighet att se till att lämplig fortbildning
anordnas bör lagfästas''. Vidare skall ''staten ha ett
särskilt ansvar för att det finns tillgång till sådana
fortbildningsinsatser som är betingade av centralt
beslutade reformer.''
Ovanstående inriktning ställer vi oss positiva till
och inväntar konkreta förslag från regeringen. Vi
anser att universiteten skall ha huvudansvaret för
fortbildningen.
Skolverkets lokalisering
Vi vill erinra regeringen om tidigare uttalanden,
att nya verk och myndigheter skall lokaliseras
utanför Stockholm. Vi finner det därför naturligt
att lokalisera skolverket till en ort som av
arbetsmarknads- och regionalpolitiska skäl blivit
särskilt drabbad de senaste åren, men som också
uppfyller kraven på goda kommunikationer.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att regeringens förslag
om nytt statsbidragssystem skall gälla längst till den
1 juli 1993 och ersättas med ett nytt
statsbidragssystem enligt vad som anförs i
motionen,
2. att -- vid avslag på yrkande 1 -- riksdagen
avslår propositionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att ett nytt förslag till statsbidragssystem,
enligt vad som anförs i motionen, bör läggas fram
för riksdagen och börja gälla senast 1 juli 1993,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att statsbidrag bör utgå i samma
omfattning till de fristående skolorna som till de
kommunala skolorna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförs om resurser till
hemspråks- och stödundervisning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförs om resurser till
komvux och statens skolor för vuxna,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförs om fortbildning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförs om lokalisering av
det nya skolverket,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i övrigt anförs i motionen om
självstyrd skola med lokal styrelse och ansvar för
verksamheten på skolenheten.
Stockholm den 26 oktober 1990
Claes Roxbergh (mp)
Eva Goe s (mp)
Inger Schörling (mp)
Kjell Dahlström (mp)
Hans Leghammar (mp)
Anna Horn af Rantzien (mp)
Lars Norberg (mp)