Under den senaste tiden har en rad detaljregleringar
inom skolans område avskaffats. Ett enklare
statsbidragssystem är på väg liksom en nedskärning av den
centrala och regionala skolbyråkratin. Dessa förändringar
ger kommunerna nya möjligheter att anpassa sin
verksamhet till lokala behov och förutsättningar. Det finns
dock fortfarande mycket kvar att göra inom detta område.
De regler som finns kvar omöjliggör bl.a. skoldrift i
entreprenadform. Det är i dag inte möjligt för en kommun
att ge en utomstående organisation eller ett företag i
uppdrag att driva utbildning på gymnasienivå. Enda
undantaget är så kallad inbyggd utbildning.
Särskilt i Stockholmsområdet skulle utbildning driven i
entreprenadform kunna vara en attraktiv möjlighet. Inom
regionen finns ett stort antal mycket specialiserade
utbildningslinjer. Många av dem fordrar dyr och
utrymmeskrävande utrustning för att kunna få den kvalitet
vi begär av våra skolor. Det är inte alltid möjligt för
kommunerna att leva upp till dessa krav utan att drabbas av
orimliga kostnader.
I flera fall ger samarbete med t.ex.
branschorganisationer en bättre och mer flexibel
utbildning. Entreprenad bör kunna vara en av flera möjliga
organisationsformer. En fördel vore att kommunerna inte
behöver binda kapital eller resurser i samma utsträckning
som annars, och det kan förutsättas att entreprenören ser
fördelar med att mer nära driva och organisera
grundutbildningsverksamhet som annars kanske inte ens
skulle kunna erbjudas ungdomar.
Det vore logiskt att följa upp decentraliseringen och den
minskade centrala styrningen inom andra av skolans
områden genom att avskaffa hindren för
gymnasieutbildning i entreprenadform.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
hindren för gymnasieutbildning på entreprenad undanröjs.
Stockholm den 25 januari 1991
Birgitta Rydle (m)
Elisabeth Fleetwood (m)
Jan Sandberg (m)
Knut Billing (m)