Den undervisning i hemspråk, som sedan många år ges
elever som behöver och önskar sådan, är av stor
omfattning. Hemspråksundervisningen är därför en mycket
viktig del av den svenska skolans verksamhet. Läsåret
1989/90 var antalet elever, som studerade ett hemspråk, ca
64 000.
Av de elever som har annat hemspråk än svenska
deltar 65 % i hemspråksundervisningen i grundskolan.
Motsvarande siffra för gymnasieskolan är 48 %. Sverige hör
till de länder som har erbjudit sina till landet invandrade
barn och ungdomar en hemspråksundervisning av stor
omfattning och kvalitet.
Det är oerhört angeläget att en hemspråksundervisning
av fortsatt hög kvalitet även i framtiden skall kunna
erbjudas de elever som av olika skäl har behov av en sådan
undervisning. Regeringens förslag till reducering av
anslaget till hemspråksundervisning innebär därför en
allvarlig risk för en försämring av invandrarelevernas
möjligheter att vidmakthålla och utveckla sitt hemspråk.
Den minskning av anslaget till hemspråksundervisningen
med 300 milj.kr., som föreslås, innebär att de medel som
kommer att användas till denna undervisning blir mindre än
hälften av vad den är i dag.
Den undersökning riksrevisionsverket (RRV) har gjort
visar att undervisningen i dag ofta bedrivs enskilt eller i
mycket små grupper. Därför kommer kravet på minst fem
deltagare i undervisningsgrupperna att försvåra för många
invandrarfamiljer utanför de utpräglade
invandrarområdena att få hemspråksundervisning åt sina
barn. Barn och ungdomar tillhörande mindre språkgrupper
eller boende i mindre kommuner löper risk att inte få någon
hemspråksundervisning över huvud taget.
Undervisningen i hemspråk bedrivs i allmänhet parallellt
med den ordinarie klassundervisningen trots att inga
formella hinder föreligger mot en annan ordning. Det
innebär att enskilda elever kan gå miste om den ordinarie
undervisningen. Det förekommer även att elever av detta
skäl avstår från hemspråksundervisningen.
Men kravet på förläggning av hemspråksundervisningen
utanför schemalagd undervisningstid kommer av många
elever att uppfattas som intrång på deras fritid. Mycket få
elever har förmågan att efter en lång skoldag börja träna
muntlig och skriftlig framställning och grammatik. Många
elever kommer att hoppa av undervisningen, särskilt de
elever som mest behöver vårt stöd. Detta riskerar att öka
utslagningen av invandrarungdomar.
En placering av hemspråksundervisningen utanför
skolschemat är och uppfattas som negativt för strävande till
skolans internationalisering och skapandet av ett jämlikt
multietniskt samhälle. Det innebär att man isolerar
hemspråksundervisningen från det övriga skolarbetet och
reducerar den till ett fritidsarbete. Det är inte heller möjligt
att schemalägga en heltidstjänst på ett fåtal
eftermiddagstimmar. Men det är samtidigt oerhört
angeläget att undervisningen i hemspråk organiseras utifrån
den enskilde elevens behov. Lärarens tjänstgöringsvillkor
är därvid inte avgörande.
De föreslagna förändringarna som av allt att döma
innebär en nedskärning av hemspråksundervisningen
minskar Sveriges framtida tillgång till tvåspråkiga personer,
som skulle kunna bli av stor betydelse både ekonomiskt och
kulturellt i en framtida ökad internationalisering.
Kommunerna kommer nu genom de beslutade
förändringarna inom skolområdet att få ett större ansvar för
organisationen av undervisningen och fördelningen av
skolans resurser. Kommunerna kommer därmed själva att
fatta beslut om hemspråksundervisning skall anordnas eller
inte, och det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att
de principer för elevers rätt till hemspråksundervisning som
riksdagen tidigare beslutat om skall ligga fast. Det är vidare
kommunens skyldighet att se till att studiehandledning på
hemspråk ges till elever, som annars inte skulle klara
undervisningen tillfredsställande. Denna skyldighet åligger
kommunen enligt skollagen.
De brister som finns i hemspråksundervisningen beror
främst på att den inte integrerats i skolarbete och inte heller
fått den tid och plats den behöver. Därför anser vi att
hemspråksundervisningen bör få väsentligt utrymme i
gundskolans timplan.
Det är därför alltjämt mycket angeläget att
hemspråksundervisningen integreras i skolarbetet.
Hemspråksundervisningen bör därför få utrymme i
grundskolans läroplan, där hinder inte föreligger på grund
av alltför litet antal elever. Det är nödvändigt att ha en
noggrann uppföljning av alla förändringar av
hemspråksundervisningen och en beredskap att sätta in nya
resurser för att uppnå hög kvalitet och stor omfattning av
undervisningen.
Kommunerna måste självfallet eftersträva en kvalitativt
god och rationell undervisning i hemspråk. I denna strävan
måste de alltid ha den enskilde elevens bästa i centrum för
sin planering.
Hemspråksundervisningen måste även i fortsättningen
vara en mycket betydelsefull uppgift för den svenska
skolan. Det åligger oss alla att tillse och genom beslut på
olika nivåer verka för att den hemspråksundervisning vi
erbjuder våra barn och ungdomar med invandrarbakgrund
även i fortsättningen kommer att vara av hög kvalitet och
genomföras i stor omfattning.
Förslaget till begränsningar och nedskärningar av
hemspråksundervisningen måste revideras med hänsyn till
vad som här framförts. I detta förslag till förändringar måste
även möjligheten till effektivisering tas till vara.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hemspråksundervisningens höga
kvalitet och stora omfattning och om dess integrering i
grundskolans schemalagda ordinarie undervisning.
Stockholm den 25 januari 1991
Hans Göran Franck (s)
Anita Johansson (s)
Christina Pettersson (s)