Gymnasieskolan för döva och hörselskadade elever
Kommunikationsmöjligheterna för döva och hörselskadade elever i teckenspråksmiljö är en förutsättning för deras kunskapsinhämtning och personlighetsutveckling. Skolan skall därför ha teckenspråkskunnig personal som undervisar på teckenspråk och som förstår eleverna.
Alla lärare på alla stadier som undervisar döva och hörselskadade elever måste, utöver sin ämneslärarutbildning, vara tvåspråkiga och ha goda kunskaper om dövas och hörselskadades livssituation.
Riksgymnasierna för döva och hörselskadade, TGDH, finns i Örebro kommun, som genom avtal med staten anordnar denna utbildning. Skolverksamheten är fördelad på fyra av kommunens gymnasiala skolenheter, vilket innebär att klasserna för döva respektive hörselskadade elever är utspridda.
Denna organisation innebär att lärare ofta hämtas från undervisningen av hörande elever, dvs de kan inget teckenspråk och har ej tidigare undervisat döva elever. Ett utbildningsprogram har genomförts de senaste åren för de lärare som undervisar dessa elever, men nya lärare utan kunskaper i elevernas första språk förekommer i större eller mindre omfattning ändå.
Sambruket av undervisningslokaler med övriga gymnasieskolan är värdefull, särskilt när det gäller de yrkesförberedande linjerna. Det finns emellertid stora fördelar för eleverna om de samlas i så stor utsträckning som möjligt på en skola. Kamratkretsen blir större, den teckenspråkiga miljön bättre, grupptillhörigheten och därmed tryggheten förstärks, lärarresurserna kan utnyttjas bättre, fler hörselskadade och döva kan anställas som lärare liksom till övriga tjänster inom skolan.
För att förbättra situationen för döva och hörselskadade elever på gymnasieskolan i Örebro bör en organisatorisk förändring liksom en förändring av huvudmannaskapet för skolan genomföras.
Samtliga verksamheter bör organiseras som en enhet. Huvudman för verksamheten bör vara den myndighet som skall ansvara för handikappade elever, dvs en statlig myndighet.
Den teoretiska utbildningen för samtliga döva och hörselskadade elever förläggs till denna gemensamma skolenhet. För elever som går på yrkesförberedande linjer förläggs undervisningens praktiska del till skolor med nödvändig utrustning.
Andra viktiga vinster är att fortbildning av lärare underlättas och att såväl elever, föräldrar som all personal får ett större engagemang för ''sin'' skola. En sådan förändring innebär schematekniska problem, men fördelarna är så stora för dessa elever att en noggrann prövning av möjligheterna måste göras.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att övervägande bör göras om en samlokalisering av RGD/H och att ansvarig myndighet bör bli densamma som för specialskolorna.
Stockholm den 24 oktober 1990 Bengt-Ola Ryttar (s)