Skolhälsovården har i vårt land en betydelse för
folkhälsoarbetet som inte i tillräckligt hög grad har
uppmärksammats. Det väsentligaste i lärarnas uppgift
måste vara att bedriva undervisning och i mycket liten del
att ersätta de insatser som skolhälsovården idag står för. Det
är därför oroande om i den nya skolorganisationen
skolhälsovården inte längre får en självskriven plats.
Alla barn i vårt land har skolplikt och det innebär att alla
barn också skall ha de praktiska förutsättningarna att klara
av skolgången. Skolhälsovården är ett ovärderligt stöd för
att detta skall bli möjligt. Många barn har tack vare
skolsköterskans insatser kunnat tillgodogöra sig sin
skolutbildning. Skolhälsovården utgör ett starkt stöd för
den pedagogiska personalen.
Handikappade barn med s k osynliga handikapp ökar,
det gäller främst allergiska barn. Skolsköterskorna är här
den naturliga samarbetspartnern för både föräldrar, lärare
och barn. Skolkuratorerna och skolsköterskorna får ofta
det första förtroendet från barn som far illa på grund av
föräldrars alkoholmissbruk, misshandel eller incest.
Det finns därför starka skäl att i den nya
skolorganisationen slå fast behovet av en fortsatt väl
fungerande skolhälsovård. Folkhälsan, skolan och inte
minst barnen tjänar på detta.
Hemställan
Med stöd av det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolhälsovårdens ställning i den
nya skolorganisationen.
Stockholm den 24 januari 1991
Karin Israelsson (c)