Hörselskadade bör liksom döva få möjligheter till en
skola som tillgodoser deras behov av egen identitet som
hörselskadade. Detta är en förutsättning för en stark
självuppfattning, gruppgemenskap och verklig
kommunikation. Dagens skolförslag om integrering
tillgodoser inte detta.
I dagens skola med talspråkig undervisning blir
hörselskadan ett problem och då används olika tekniska
hjälpmedel för att kompensera detta, men eftersom dessa
sällan fungerar på det sätt som man hoppats på, så kvarstår
kommunikationssvårigheter i dålig ljudmiljö. Eleven får
ofta påminna lärare och kamrater att använda mikrofon och
att ta hänsyn eller så måste den hörselskadade läppavläsa,
vilket kräver en oerhörd koncentration.
Den hörselskadade blir lätt utanför den sociala
gemenskapen både inne i klassrummet och utanför på
rasterna. En social dövhet uppstår.
Det behövs i stället en visuell kommunikation med
teckenspråk som gör att alla elever, oavsett hörselskada,
kan följa med i en diskussion. På detta sätt kan
barndomshörselskadade få en undervisning som inte
hämmas av hörselsvårigheter.
Enligt riksdagens beslut skall ett handikappinstitut
inrättas i Härnösand den 1 juli 1991. I institutet inordnas
också den regionala stödorganisationen för
handikappfrågor. Det nya institutets uppgifter skall vara
''inriktade på de särskilda stöd- och utvecklingsinsatser som
krävs för att elever med handikapp skall få sådana
förutsättningar att genomföra sin skolgång som är så
likvärdiga som möjligt med andra elevers''.
Vi anser att alla barn skall ha likvärdig utbildning och
anser att det skall framgå i de direktiv som
handikappinstitutet får. Vidare anser vi att institutet skall ta
till vara de lokala och regionala stödorganisationernas
erfarenheter i handikappfrågor. I dagsläget köper
länsskolnämnderna hörselpedagogisk expertis från
landstinget, men detta är inte tillräckligt, eftersom de egna
samlade erfarenheterna, inventeringarna, ger en bättre bild
av vilka behov de hörselskadade eleverna har.
Hemställan
Med anledning av det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tillgodose hörselskadade
elevers behov av undervisning på teckenspråk och
möjlighet till social gemenskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att direktiven till
handikappinstitutet skall tydliggöra alla barns rätt till
likvärdig utbildning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det nya handikappinstitutet
skall ta till vara de lokala, regionala
handikapporganisationernas erfarenheter.
Stockholm den 25 januari 1991
Eva Goe s (mp)
Anita Stenberg (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)