Under senare år har förhållandena i våra skolor kommit
alltmer i fokus i den allmänna skoldebatten. Nedslitna
skollokaler, trasiga skolböcker och kvaliteten på skolmaten
framhålls ofta som orsak till oro och dålig stämning på våra
skolor.
Det är uppenbart att en dålig fysisk miljö har en negativ
inverkan på arbetssituationen för såväl elever som lärare.
Det kan dock ifrågasättas om det har så stor betydelse som
det gjorts gällande.
Orsaken till ett dåligt arbetsklimat och en dålig stämning
på en skola beror i många fall på eleverna själva. Slarv med
att passa tider för lektioner, avsaknad av nödvändiga
tillbehör som penna och lärobok vid lektionsstart samt
skolk är orsaker som skapar både oro och dålig stämning i
en klass. Det är också störande för de elever som är
kunskapsinriktade och vill ha en god kunskapsgrund att
bygga sina vidare studier på.
Någon närvarokontroll finns inte i dag. Dåligt
uppförande gentemot kamrater och lärare drabbar inte
eleven själv på annat sätt än att han/hon får sämre
kunskaper vilket många elever inte insett resultatet av.
Ett betyg i ordning och uppförande skulle kunna bidra
till en bättre situation. Det skulle vara ett stöd för skolkande
elever som i slapphetens tecken inte insett värdet av att vara
närvarande på lektioner. Genom att ge betyg i ordning och
uppförande skulle man direkt visa eleverna att man inte
accepterar dåligt beteende eller upprepat slarv. Man skulle
även stödja eleverna i deras försök att bättra sig eftersom
det genast ger synligt utslag i form av bättre betyg.
Betyget skall endast mäta ordning och uppförande och
får inte vägas in i kunskapsbetygen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
återinföra betyg i ordning och uppförande inom
grundskolan.