Omvälvningarna i Europa skapar nya förutsättningar för
vår framtid. Detta ställer nya krav på såväl nationer som
enskilda människor. En förutsättning för medborgarnas
engagemang i ett demokratiskt förändringsarbete är tillgång
till information och möjligheter att skaffa sig kunskaper.
Framtidsforskare talar alltmer om att industrisamhället
övergår till ett kunskapssamhälle. Ett samhälle där
utbildning, kompetens och kreativitet blir betydelsefulla för
utvecklingen. Förändringarna i Europa, där på många håll
utvecklingen till ett jämlikare samhälle avstannat eller till
och med gått i motsatt riktning, visar på behovet av en bred
spridning av kunskaper och annan information till stöd för
en demokratisk utveckling.
Diskussionen om ett svenskt inträde i EG fokuseras
vanligen till ekonomi- och handelsområdet och dess lagar
och regler. Men de på längre sikt avgörande frågorna
kommer emellertid att handla om vad som sker mellan
människorna i Europa. Kunskaper i språk blir viktiga,
kunskaper om de olika ländernas kultur, osv. Ett samhälle
som vill ligga långt fram i utvecklingen måste vara starkt
medvetet om betydelsen av utbildning, pedagogisk
forskning och utvecklingsarbete.
En framgångsrik utbildningspolitik måste bygga på
forskning och utvecklingsarbete. Här finns i Sverige en
uppenbar obalans mellan det traditionella pedagogiska
området och vuxenpedagogisk forskning. Den pedagogiska
forskningen bör prioriteras men framför allt måste en större
del av forskningen gälla det vuxenpedagogiska området.
I vårt samhälle finns i dag tre huvudaktörer inom
vuxenutbildningen. I samhällets regi med exempelvis
grundvux, komvux och AMU. Därtill folkbildningen med
bland annat studiecirklar och som den tredje näringslivets
företagsinterna utbildningar. Den senare har under senare
år vuxit mycket kraftigt. Detta talar för att näringslivet inser
betydelsen av ökade kunskaper. Kunskap blir en
konkurrensfaktor.
Allmänt sett är det kunskapsnivån hos befolkningen som
avgör konkurrenskraften och därmed i ett längre perspektiv
levnadsförhållandena i en föränderlig värld. Inte bara
kunskaper i ekonomi, naturvetenskap och teknik, utan
även kunskaper om levnadsbetingelser, historia och kultur.
Den politiska diskussionen om fördelningen av
samhällets ekonomiska resurser är omfattande. Denna
diskussion leder förmodligen fram till avgörandet av den
viktigaste utvecklingsfaktorn för vårt samhälle. Här avgörs
vuxen- och folkbildningens framtida utformning.
En förändring i Sverige kan inom
vuxenutbildningsområdet förutses, som innebär att komvux
ingår i gymnasieskolan. Det kan leda till att
vuxenpedagogiken kan komma att få stå tillbaka och
ersättas av de metoder som normalt används inom den
traditionella ungdomsskolan.
Även om folkbildningen kommer att få en ökad frihet,
framstår frågan som betydelsefull om hur vuxenpedagogisk
forskning och utveckling kan förstärkas. Detta inte minst så
som fördelningen sker redan idag. Fördelningen av resurser
inom pedagogisk forskning har nämligen en övervikt för
barn- och ungdomsområdet. Enligt vår mening borde mer
av tillgängliga resurser styras över till vuxenområdet.
Den forskning som bedrivs måste i större utsträckning än
nu inriktas på vuxensektorns behov och handla om
utveckling av metoder, undervisning och arbetsformer.
Information och spridning av forskningsresultaten måste bli
bättre. Här måste prövas både ökade insatser från
högskolans sida och frågan om utbildningsaktörernas egen
information. För de senare är det en fråga om ökade
resurser.
Utvecklingsverksamheten måste bli mer
aktionsinriktad, handla mer om processer och
metodutveckling. Ett omfattande utvecklingsarbete sker i
det tysta genom att lärare och t.ex. cirkelledare på egen
hand utvecklar nya metoder. Men frågan blir hur detta
tillsammans med forskares arbete kan tas tillvara och
förstärkas. En samverkan mellan forskning, utveckling och
praktiskt fältarbete borde leda till en angelägen
effektivisering inom det vuxenpedagogiska området.
I den nuvarande utbildningen av lärare förekommer till
någon del även ämnet vuxenpedagogik. Det är emellertid
oklart om detta ens idag har en ställning som förutsetts.
Detsamma gäller i huvudsak fortbildningsverksamheten för
verksammma inom vuxenutbildningens övriga olika grenar.
Det finns en betydande risk för att vuxenpedagogiken i
framtiden och speciellt vid en fortsatt integrering av
komvux i gymnasieskolan kommer att ytterligare reduceras.
Denna utveckling kan inte accepteras.
Ställningen för forskningen, utvecklingsverksamheten
och utbildningen inom sektorn vuxenutbildning och
folkbildning måste således klarläggas liksom de framtida
behoven. Som en utgångspunkt bör därvid kunna gälla vad
som angivits i motionen ovan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av
vuxenpedagogikens ställning och utveckling.
Stockholm den 22 januari 1991
Berit Oscarsson (s)
Anders Nilsson (s)
Nils Nordh (s)