Miljöfrågorna har under de senaste årtiondena kommit
att inta en alltmer framskjuten roll i den förda
samhällsdebatten.
Det finns hos befolkningen, och då inte minst bland barn
och ungdomar, en påtagligt ökad medvetenhet om att
miljöförstörelsen måste förhindras och nya miljöhot
förebyggas. Denna medvetenhet måste tillvaratas.
Denna ökande insikt om behovet av att få till stånd en
lösning av dagens och morgondagens miljöproblem kräver
också kunskap, så att vi därigenom på ett ännu bättre sätt
skall kunna förstå sambanden i naturen och hoten mot
denna och vår miljö.
Ett sådant behov av kunskap skall självfallet tillgodoses
inom ramen för den undervisning som meddelas i grund-
och gymnasieskolan.
I grundskolan måste alla elever beredas möjlighet att
tillgodogöra sig baskunskaper om vår miljö och de
grundläggande ekologiska processerna. Dessa kunskaper
kan integreras i ämnen som biologi, fysik, kemi och
geografi. Det är därtill viktigt att även praktiskt
undersökande (exkursioner, laborationer m.m.) och
ämnesövergripande metoder ingår i den miljöundervisning
som lämnas. I detta syfte bör ett måldokument för
grundskolans miljöundervisning utformas.
När det sedan gäller gymnasieskolan och den
undervisning som där meddelas, är det av vikt att såväl de
allmänna som ämnesspecifika natur- och miljökunskaperna
ökar. Även här bör undervisningen ha praktiska inslag.
Det är ämnena biologi och naturkunskap som står i
centrum för miljöundervisningen, varför ämnet
naturkunskap bör tillföras de gymnasielinjer där ämnet
biologi inte ingår.
Vid revideringen av läroplanen för gymnasieskolan är
det av stor betydelse att en klar målsättning för
miljöundervisningen och dess innehåll uttalas.
Det har på olika sätt uttryckts den uppfattningen att den
nu bedrivna skolundervisningen inom miljöområdet inte
fått önskad prioritet och omfattning.
Det finns mot denna bakgrund all anledning att klart
markera att miljöundervisningen skall inta en framträdande
roll på alla stadier i grundskolan samt inom
gymnasieskolan, och då såväl vad gäller teoretiska som
yrkesinriktade linjer.
Sammanfattningsvis kan sägas att om vi för framtiden
skall kunna säkerställa att alla medborgare får, i vart fall,
grundläggande kunskaper kring sambanden i naturen och
hoten mot denna och vår miljö måste miljöundervisningens
roll stärkas i grund- och gymnasieskolan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att miljöundervisningen stärks i
grundoch gymnasieskolan.
Stockholm den 23 januari 1991
Kurt Ove Johansson (s)
Lars-Erik Lövdén (s)