En av skolans viktigaste uppgifter är att fostra eleverna till fria självständiga människor. Skolan har också en viktig roll som attitydförändrare.
Det råder i dag en enighet om jämställdhetsmålen som kan sammanfattas i följande punkter: Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att:ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende,vårda barn och hem,delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter.
Läroplanerna för grundskolan omfattar dessa mål och ger utgångspunkt för skolans arbete.
Det gäller att omsätta läroplanens mål och idéer om jämställdhet i skolans liv och arbete.
För att nå de målen måste utbildningen förändras.
Dagens skola klarar inte av att tillmötesgå det som är betydelsefullt för flickor. Såväl svensk som nordisk forskning inom skolområdet visar att skolans organisation inte passar flickor. I skolan blir pojkar tränade för den offentliga scenen medan flickor inte får samma goda tränning.
Det satsas för lite på flickorna. Arbetet sker på pojkarnas villkor. Undervisningen sker i arbetsformer som är allt annat än feminina. Klasserna är stora, eleverna konkurrerar med varandra. Det är en form som passar pojkar. Det ger dem möjlighet att öka sin status.
Eftersom skolans arbetsform mycket liknar livet utanför skolan behöver flickor tränas för detta, men på ett annat sätt än som nu sker i skolan.
Det finns en ojämn maktfördelning i samhället. Frågan måste ställas om kvinnorna ska förändras så att de anpassas till männens sätt att agera eller om man ska betona de kvinnliga synsätten? Flickor kommer idag in på alla utbildningar och konkurrerar bra med pojkarna till högre, typiskt manliga utbildningar. Det är andra saker än betygen som gör att de avstår att söka eller hoppar av.
En skola som ger flickor och pojkar samma möjligheter skulle se helt annorlunda ut.
Resultat inom forskningen visar att undervisningen spelar en stor roll vad gäller överföring av värderingar och attityder om mans- och kvinnovärlden till barn och ungdomar i skolan. Det är komplicerade förhållanden och behovet av fördjupad kunskap genom forskning och utvecklingsarbete är stort. Frågor att söka svar på är t.ex. varför pojkar ägnas mer tid än flickor under lektionerna, vad detta får för konsekvenser på kort och lång sikt och hur undervisningsmetoder ska kunna förändras och anpassas även till flickornas villkor och behov.
I den förestående läroplansöversynen är det angeläget att analysera de hinder som skolans organisation utgör samt ta tillvara de kunskaper inom forskningen för att förändra och utveckla undervisningsmetoder för en skola som ger flickor och pojkar samma möjligheter.
Det krävs ytterligare satsningar på forskning och utveckling inom undervisningen för att omsätta läroplanens mål och idéer om jämställdhet i skolans liv och arbete.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning och utveckling för jämställdhet i skolans liv och arbete,
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av skolans organisation för att nå målen om jämställdhet.
Stockholm den 22 januari 1991 Birthe Sörestedt (s) Karin Wegestål (s) Grethe Lundblad (s)