De två estniska skolorna i Göteborg och Stockholm har
med motiveringar från flera statliga utredningar
tillförsäkrats en viss ekonomisk stabilitet genom att staten
garanterat att täcka så gott som hela lärarlönekostnaden.
Den senaste utredningen i ärendet SOU 1981:34,
uttalade att statliga bidrag till de estniska skolorna i
Göteborg och Stockholm skulle utgå med 99 %
av lönekostnaden inklusive sociala kostnader för
lärare och skolledare. I regeringens proposition 1982/83:1,
om skolor med enskild huvudman m.m. förordades
utredningens förslag, vilket riksdagen senare antog (UbU
1982/83:10).
Under senare år har dock detta riksdagsbeslut om
statsbidragens andel av kostnaderna urholkats. För estniska
skolan i Göteborg innebar detta för läsåret 1989/90, att
statsbidragen täckte endast 68 %
av lönekostnaderna som uppgick till 879 000
kr. Statsbidragen uppgick till endast 597 300
kr.
Enligt budgetpropositionen 1990/91 föreslås bl.a. att
statsbidragen till de estniska skolorna tills vidare skall
'frysas på 1990/91 års nivå''. Detta gör situationen helt
ohållbar för de estniska skolorna. Först låter staten sitt
bidrag avlägsnas alltmera från det ursprungliga beslutet om
99% täckning av lärarlönekostnaderna, för att nu frysa det
vid den nuvarande låga nivån, ca 70%.
Anledningen till urholkning av statsbidragen är
skolöverstyrelsens tillämpningsförordning (SÖ-FS
1989:75). Riksdagens beslut har därmed frångåtts.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
bestämmelserna för bidrag till de två estniska skolorna så
att riksdagens beslut om statsbidragens andel kan
upprätthållas.
Stockholm den 18 januari 1991
Erling Bager (fp)
Kerstin Ekman (fp)
Ingela Mårtensson (fp)