För intagning till högre utbildning måste man om platserna inte räcker till göra ett urval bland de behöriga sökande. För detta urval finns särskilda poängberäkningsregler. Som huvudprincip kan sägas att man räknar fram ett medelvärde av betygen i samtliga obligatoriska ämnen i avgångsbetyget.
Om det sedan visar sig att betyget i idrott/gymnastik är lägre än eller lika med det framräknade betygsmedelvärdet skall det inte räknas med. Det kan naturligtvis finnas skäl för ett sådant synsätt. Emellertid är det av mycket stort värde att man som ung lär sig att sköta och hålla sin kropp i trim. Gymnastik medverkar till att den allmänna prestationsförmågan höjs och främjar en ändamålsenlig arbetsteknik. Dessutom har gymnastik en allmänt kroppsutvecklande uppgift.
Ämnet gymnastik/idrott har på senare år dessutom utvecklats till att bli mer av idrott och idrottsprestationer än ren gymnastik. Ämnet heter för övrigt idrott i dag. I grundskolans läroplan anges bland målen för ämnet idrott följande: ''Genom undervisningen skall eleverna lära känna grundformerna för rörelse och tillägna sig ett funktionellt rörelsesätt. De skall få möjlighet att uppleva rytm, att i rörelse uttrycka känslor och sinnesstämningar samt att utveckla sin självtillit och skapande förmåga. Eleverna skall skaffa sig kunskaper om riktiga arbetsställningar och arbetsrörelser.'' Trots att målen i läroplanen pekar på att gymnastiken skall ha en given plats i undervisningen, tycks fristående gymnastik knappast förekomma på lektionerna. I stället ägnas dessa mest åt bollspel.
I en rapport om idrottsämnet i gymnasieskolan i Hallands län påpekas med skärpa att det moment som får den allt överskuggande tidsmängden är bollspel. I gymnasieskolan tillämpas en ny kursplan för idrott från läsåret 1989/90. Däri ingår träningslära, ergonomi och hälsa, idrottsaktiviteter, rörelse, rytm och dans samt friluftsliv. Man kan konstatera att kursplanen för gymnasieskolan i och för sig är bred och varierande men vill man att eleverna skall få mer undervisning i gymnastik krävs en uppstramning av ämnet. Det skulle kunna ske t.ex. genom att kursplanen anger att varje idrottslektion borde inledas med en uppvärmning bestående av fristående gymnastik. Ämnet idrott/gymnastik borde därför lyftas fram som ett värdefullare ämne än som görs i dag.
Med hänsyn till att förslitningsskador blivit allt vanligare i arbetslivet och åldern för förtidspensionering sjunker, kan man fundera över om det är möjligt att göra gymnastiken värdefullare i skolan och därmed eleverna bättre rustade för arbetslivet när de slutar skolan. I varje fall kan man konstatera att poängräkningsreglerna för ämnet idrott ger fel signal till unga människor. Dessa kan lätt uppfatta det så att gymnastik inte är ett viktigt ämne. Av dessa skäl borde det göras en utvärdering av gymnastikbetygets betydelse för elevernas motivation och ambition i ämnet idrott.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av gymnastik och gymnastikbetygets betydelse.
Stockholm den 16 januari 1991 Britta Bjelle (fp)