I det nya Europa som växer fram blir det nödvändigt att
ha goda språkkunskaper. Den som tidigt grundlagt uttal och
lärt känna ett språk har avsevärt bättre förutsättningar att
lära sig ett språk ordentligt än den som inte haft möjlighet
att ta reda på de receptiva tidiga skolåren. I all synnerhet
är det viktigt att vi svenskar som inte har något av de stora
europeiska språken som modersmål försöker grundlägga en
bred språkförståelse i de stora språken i Europa. Det är fullt
möjligt att få en hel del kunskaper om ett språk långt innan
man är mogen för normala språkstudier med grammatik och
glosor. Det är slöseri med tid att inte låta en del av den lek
som ändå sker på lågstadier ske på ett främmande språk.
EFU, den europeiska kvinnounionen, den moderata
kvinnoorganisationen i Europa beslutade 1989 att i alla 16
medlemsstater verka för att barn skall börja bekanta sig
med nya språk från första klass. Detta bör ske i former som
passar respektive åldersgrupp det vill säga i form av lek,
dans, sagoläsning, video, film etc.
Även om inte fullständiga ideala lärarkrafter för en
sådan språkutvecklande verksamhet kan åstadkommas
samtidigt över hela landet, bör ändå de skolor som klarar att
få fram någon form av lågstadieverksamhet på främmande
språk få möjlighet att pröva en sådan. I vissa fall kan
lågstadielärare själva visa videor, sjunga visor från band etc,
i andra kan man få tag i en utländsk student eller
studieförbundslärare några timmar per vecka.
Regeringen bör ta fram förslag till undervisning/lek
avpassad för lågstadiet att bedrivas på försök i de skolor
som är intresserade av att på detta sätt stimulera barnens
språkintresse.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till
språkfrämjande försöksverksamhet för lågstadiet.
Stockholm den 14 januari 1991
Charlotte Cederschiöld (m)