Motion till riksdagen
1990/91:Ub206
av Sven-Gösta Signell och Birger Rosqvist (s)

Ändring av skolåret


För 15 år sedan föreslog vi i motion till riksdagen att man
borde frångå nuvarande system med årsklasser inom skolan
som nu med endast en intagning per år för att i stället övergå
till ett system med inskrivningar två gånger per år.
Motionen väckte stort intresse såväl bland skolfolk som
föräldrar och vi fick många positiva reaktioner på vårt
förslag. Tyvärr biföll riksdagen inte motionen, men
eftersom det nu har kommit förslag om en frivillig skolstart
för sexåringar för att få en individanpassad övergång mellan
förskolan och skolan, anser vi att det är angeläget att åter
aktualisera frågan om två intagningar per år till skolan.
Vi vill gärna tillstyrka förslaget om en frivillig skolstart
för sexåringar. Vi tror att de cirka 90 000 
svenska barn som i år kommer att fylla sex år inte är
sämre rustade än sexåringar i andra länder, och att de borde
ha goda förutsättningar att klara ett tidigareläggande av
skolstarten.
Det behövs inte några vetenskapliga undersökningar för
att konstatera att barn utvecklas olika. Detta är ett känt
faktum för alla som har eller har haft med barns fostran att
göra.
Under de första levnadsåren betyder varje månad stora
förändringar i barnets utveckling. Trots detta görs
uppdelningar av barn enligt födelseår. Man tar mycket litet
hänsyn till att barn som är födda i slutet av ett år inte har
haft samma långa tidsrymd att utvecklas på som barn födda
i början av året. Denna grova uppdelning av barn är mycket
tydlig vid inskrivning till förskolor, där levnadsåldern i
många fall kan skilja upp till över elva månader mellan
barnen. Jämförelser mellan barns anpassningsförmåga,
motorik m.m. görs efter födelseåret. Att detta blir
missvisande framgår klart.
När barnen börjar i grundskolans första årsklass
framträder åldersskillnaden ännu mer markant, eftersom de
nu för första gången i livet sätts på prov i vad det gäller att
lära sig skriva, läsa, räkna, m.m. De barn som då är födda i
början av året har av naturliga skäl större möjligheter att
hävda sig gentemot de barn som är födda i slutet av året.
Ett radikalt grepp för att komma till rätta med
olägenheten med de stora skillnaderna mellan barnens
levnadsålder i förskola och grundskola vore att frångå
nuvarande system med årsklasser. I stället för att som nu
endast göra intagningar en gång per år borde man övergå
till ett system där man har inskrivningar två gånger per år.
Man skulle därmed uppnå den fördelen att
åldersskillnaderna inte blev så stora. Vidare skulle de barn
som vid skolmognadsproven, av en eller annan orsak, inte
ansågs skolmogna vid den tidpunkten inte behöva
uppskjuta sin skolgång mer än ett halvår, mot nuvarande ett
helt år vilket ibland kan innebära onödigt stora nackdelar.
Detsamma gäller barn med en tidigt utvecklad
skolmognad.
Fördelen med inskrivningar två gånger per år begränsas
inte bara till barnens första skolår, utan fortsätter hela
skoltiden ut. Till detta skall också läggas den fördelen att
vid skoltidens slut inte en hel årskull kommer att söka sig ut
på arbetsmarknaden på en och samma gång. Denna
spridning skulle göra att arbetsmarknaden kunde vara
bättre rustad att ta emot de arbetssökande ungdomarna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
ändring av skolstarten från nuvarande en till två gånger per
år.

Stockholm den 11 januari 1991

Sven-Gösta Signell (s)

Birger Rosqvist (s)