För 15 år sedan föreslog vi i motion till riksdagen att man borde frångå nuvarande system med årsklasser inom skolan som nu med endast en intagning per år för att i stället övergå till ett system med inskrivningar två gånger per år.
Motionen väckte stort intresse såväl bland skolfolk som föräldrar och vi fick många positiva reaktioner på vårt förslag. Tyvärr biföll riksdagen inte motionen, men eftersom det nu har kommit förslag om en frivillig skolstart för sexåringar för att få en individanpassad övergång mellan förskolan och skolan, anser vi att det är angeläget att åter aktualisera frågan om två intagningar per år till skolan.
Vi vill gärna tillstyrka förslaget om en frivillig skolstart för sexåringar. Vi tror att de cirka 90 000 svenska barn som i år kommer att fylla sex år inte är sämre rustade än sexåringar i andra länder, och att de borde ha goda förutsättningar att klara ett tidigareläggande av skolstarten.
Det behövs inte några vetenskapliga undersökningar för att konstatera att barn utvecklas olika. Detta är ett känt faktum för alla som har eller har haft med barns fostran att göra.
Under de första levnadsåren betyder varje månad stora förändringar i barnets utveckling. Trots detta görs uppdelningar av barn enligt födelseår. Man tar mycket litet hänsyn till att barn som är födda i slutet av ett år inte har haft samma långa tidsrymd att utvecklas på som barn födda i början av året. Denna grova uppdelning av barn är mycket tydlig vid inskrivning till förskolor, där levnadsåldern i många fall kan skilja upp till över elva månader mellan barnen. Jämförelser mellan barns anpassningsförmåga, motorik m.m. görs efter födelseåret. Att detta blir missvisande framgår klart.
När barnen börjar i grundskolans första årsklass framträder åldersskillnaden ännu mer markant, eftersom de nu för första gången i livet sätts på prov i vad det gäller att lära sig skriva, läsa, räkna, m.m. De barn som då är födda i början av året har av naturliga skäl större möjligheter att hävda sig gentemot de barn som är födda i slutet av året.
Ett radikalt grepp för att komma till rätta med olägenheten med de stora skillnaderna mellan barnens levnadsålder i förskola och grundskola vore att frångå nuvarande system med årsklasser. I stället för att som nu endast göra intagningar en gång per år borde man övergå till ett system där man har inskrivningar två gånger per år. Man skulle därmed uppnå den fördelen att åldersskillnaderna inte blev så stora. Vidare skulle de barn som vid skolmognadsproven, av en eller annan orsak, inte ansågs skolmogna vid den tidpunkten inte behöva uppskjuta sin skolgång mer än ett halvår, mot nuvarande ett helt år vilket ibland kan innebära onödigt stora nackdelar. Detsamma gäller barn med en tidigt utvecklad skolmognad.
Fördelen med inskrivningar två gånger per år begränsas inte bara till barnens första skolår, utan fortsätter hela skoltiden ut. Till detta skall också läggas den fördelen att vid skoltidens slut inte en hel årskull kommer att söka sig ut på arbetsmarknaden på en och samma gång. Denna spridning skulle göra att arbetsmarknaden kunde vara bättre rustad att ta emot de arbetssökande ungdomarna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om ändring av skolstarten från nuvarande en till två gånger per år.
Stockholm den 11 januari 1991 Sven-Gösta Signell (s) Birger Rosqvist (s)