Folkbildningen är viktig för framtiden. Det är ett viktigt
led i utbildningspolitiken när det gäller att inte bara verka
för en allmän höjning av utbildningsnivån och för en
anpassning till förändrade krav i arbetslivet, utan också att
slå vakt om behovet av fördjupade medborgarkunskaper,
kultur och allmän bildning.
Folkbildningen har traditionellt varit av stor betydelse
för att hävda och vinna förståelse för de demokratiska
värdena och det demokratiska arbetet.
Studieförbundens cirklar och företagens
personalutbildning når vardera omkring 28 procent av
befolkningen. Komvux och folkhögskolan når vardera drygt
fyra procent av den arbetande delen av befolkningen.
Fristående kurser i högskolan, AMU och grundvux når
tillsammans omkring tre procent enligt SCB:s beräkningar.
Därför är det viktigt att ändra de förhållanden som hindrar
människor från att delta i studiecirkelutbildning.
Skolöverstyrelsen har i en promemoria hösten 1988
redovisat sin uppfattning, att fortsatt utveckling mot ett av
demokrati, rättvisa och omsorg präglat samhälle i hög grad
främjas av ett vitalt, fritt och frivilligt folkbildningsarbete t
ex inom studieförbunden. Utvecklingen hittills under 1980-
talet har snarast motverkat en sådan roll för
studieförbunden.
En av förutsättningarna för studieförbundens
verksamhet är att denna skall bygga på den fria
folkbildningens grund. I detta ligger att arbetet skall
bedrivas i så fria former som möjligt utan reglering från
statens eller myndigheternas sida. Denna grundsyn har sitt
utsprung i en tid, då verksamheten inriktades på att ge
deltagarna bildning och kunskap, som kunde bidra till deras
personliga förkovran och samhällets utveckling.
Detta synsätt har bestått och medfört att man även i
senare tid ansett, att folkbildningen inte skall engageras i
kompetensgivande utbildning. Detta skulle i så fall leda till
ett behov av auktorisation som skulle kunna hota
folkbildningens verksamhetsidé.
I dagens studiecirklar deltar många människor av
skiftande motiv. För många är studierna en hobby, för
andra ingår de i en långsiktig, personlig
kunskapsuppbyggnad. De kunskaper, som erhålls på detta
sätt, har inte ett mindre värde än de som fås genom andra
former av studier.
Man kan genom studier i cirkelform givetvis erhålla
kunskaper, som också bör kunna betygsättas. Genom att
betygsättning i dag inte är tillåten i studieförbunden,
hänvisas deltagarna till att på annat sätt dokumentera sina
kunskaper. Detta kan ske genom prövning i gymnasieskolan
eller Komvux.
Studieförbunden och den kommunala
vuxenutbildningen har i flera fall ett likartat studieutbud.
De konkurrerar således om samma elever. Konkurrensen
om deltagarna är stimulerande för alla parter och bidrar till
att ge en effektivare utbildning som anpassas till elevernas
önskemål.
Konkurrensen sker emellertid inte på lika villkor. Den
kommunala vuxenutbildningen är dels avgiftsfri, dels har
enbart den kommunala skolan rätt att utfärda betyg över
genomgångna kurser.
Studieförbunden kan i dag endast utfärda intyg, som
visar att man deltagit i en viss studiecirkel. Till intyget kan
fogas studieplan eller annan kursbeskrivning.
När det gäller avgifterna kan de enskilda kommunerna
påverka dessa på det sätt de finner önskvärt genom
utformningen av bidragssystemet. Beträffande betygsrätten
lägger emellertid det statliga regelsystemet hinder i vägen.
Studieförbundens möjlighet till flexibel organisation
talar för att det kan vara effektivt, att även låta dem bedriva
utbildningar efter vilka det kan utfärdas betyg.
De kursplanebundna universitetscirklar, som tidigare
förekom som ett reguljärt inslag i folkbildningen, är ett
exempel på att studieförbunden kan organisera även
kompetensgivande utbildning.
Det allmänna ger i dag stora bidrag till studieförbundens
verksamhet och har intresse av att den utbildning, som ges,
är av hög kvalitet. En rimlig kontroll av verksamheten är
därför motiverad av detta skäl. Denna kontroll bör även
kunna innefatta sådana moment, att studieförbunden kan
ges rätt att utfärda betyg i vissa delar av sin verksamhet utan
att folkbildningens grundläggande verksamhetsidé skulle
behöva bli hotad.
Det är viktigt att alla arrangörer av statligt understödd
vuxenutbildning skall ha likvärdiga möjligheter att svara för
denna. I detta ligger bland annat också att rättigheterna att
utfärda betyg skall vara lika.
Regeringen har till våren 1991 aviserat en proposition
om vuxenutbildningen, inkluderande såväl statlig som
kommunal vuxenutbildning som folkhögskola,
studieförbund m m. Vid riksdagens behandling av denna
bör frågan om rätt för studieförbunden att utfärda betyg
kunna behandlas. Principerna för det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet bör därvid ändras så att betyg kan
utfärdas inom vissa delar av studieförbundens verksamhet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
studieförbunden skall ges rätt att utfärda betyg i vissa delar
av sin verksamhet i enlighet med vad som anförts i
motionen.