Studier i andra länder påvisar mycket klara och positiva effekter av elevers hemarbete -- läxläsning. Läxläsningens betydelse kan uttryckas på många sätt. En jämförelse mellan läxläsning och socialgruppens påverkan visar att läxläsning kan ha upp till tre gånger starkare positiv effekt än hemmiljön.
Att ge läxor och att kontrollera att de utförs väl är således angeläget från såväl kunskaps- som jämlikhetssynpunkt. Socialdemokraternas huvudargument mot att ge läxor har varit precis det motsatta: att läxor ensidigt gynnar elever som kommer från hem med studievana. I stället är det tvärtom; genom att ställa bestämda och väl avpassade krav ökar möjligheterna till goda prestationer.
I Sverige har effekterna av läxläsning ägnats ringa intresse i såväl forskning som skoldebatt. Detta är beklagligt, eftersom väl avpassade läxor i hög grad kan öka elevernas kunskaper och färdigheter och därmed deras framtida utvecklingsmöjligheter. Hemarbetets utformning och effekter borde ägnas mycket större uppmärksamhet.
Orsakerna till att läxor i grundskolan inte spelar den roll de borde göra är flera. En är att skolans huvuduppgift att ge kunskaper och färdigheter inte ses som tillräckligt central. Skolan får ta på sig ansvar för allehanda aktiviteter, som sammantaget leder till att huvuduppgiften rentav kommer i bakgrunden. Att kravlöst orientera om än det ena, än det andra tar för mycket av tiden i dagens skola.
En annan orsak till inställningen till läxor i dagens skola får tillskrivas formuleringen i 1969 års läroplan. Där angavs att huvuddelen av studierna bör utföras i skolan. Detta uttryck kom, framför allt på de lägre skolstadierna, att uppfattas nära nog som förbud mot att ge hemläxor. Effekten blev att eleverna inte naturligen fick som vana att själva ta ansvar för en del av sina studier, en vana som sedan för många blev bestående även på högstadiet. Denna syn på läxor har levt kvar trots att Lgr 80 innebar att läxor där togs till heders igen.
Svenska skolbarn har ända tills i dag gått miste om mycken kunskap på grund av detta. Formuleringen i 1969 års läroplan har präglat grundskolans arbete och generationer av lärare.
Många generationer av skolbarn kom därför att prioritera sina fritidsintressen före hemarbetet. Praktiskt taget alla lärare har hört elever förklara att de ''inte hunnit med'' sina läxor därför att de hade något viktigare för sig.
I rapporten ''Läxor -- hemarbetets utformning och effekter'' visar professor Ebbe Lindell på de positiva effekter av hemarbete som framkommit i studier i andra länder. Han anser att läxläsningen borde ägnas avsevärt större uppmärksamhet i vår skolforskning. Vidare sägs i rapporten:
Det var emellertid djupt olyckligt att uttrycket (i Lgr 69) kom att uppfattas som att läxor inte borde ges alls. Troligen har svenska skolbarn under något decennium gått miste om åtskillig kunskap på grund av denna tolkning.
Moderata samlingspartiet anser att skolans huvuduppgift är att ge alla elever goda kunskaper och färdigheter. Detta skall klart framgå av skolans läroplan. Läroplanen skall utformas så att skolans uppgift blir tydlig och möjlig att genomföra. Hemläxornas självklara roll skall klart framgå av läroplanen.
Att målen för skolan sätter kunskaper och färdigheter i centrum och att läroplanerna är tydliga och anger läxor som en naturlig och nödvändig del av skolarbetet är desto viktigare i en målstyrd skola där ansvaret för skolan decentraliserats.
Att dagligen hemma repetera vad man gått igenom i skolan, att ta ansvar för en hemuppgift och att undan för undan få mer självständiga arbetsuppgifter torde vara en av de viktigaste vägarna att befästa vad skolan skall lära ut. Övning och repetition fördjupar kunnandet och kan ge tillfälle till eftertanke och även beredskap att lära mer.
Därtill är läxläsning nödvändig för att lära eleverna god studieteknik. De lär sig att planera sin tid, att ''övning ger färdighet'' och att skolarbetet då blir roligare. Om eleverna tidigt lär sig arbeta på rätt sätt har de en bättre beredskap för fortsatta studier som de har glädje av i gymnasieskolan och senare i livet.
Ett annat motiv för läxor uttrycks i den ovan nämnda rapporten på följande sätt:
I dag framträder det rentav som en moralisk plikt för skolan att ge mer läxor. Varje minut som barnen kan hållas borta från det destruktiva mediautbud, som dominerar i vissa hem, betyder en vinst för deras psykiska hälsa.
Läxorna kan och bör vara av olika slag: repetition, övning, bredvidläsning, intervjuer, studiebesök o.s.v. De bör vara noga förberedda i skolan och följas upp. De skall självfallet anpassas till elevernas ålder och mognad. Det är viktigt att eleverna redan från skolstarten får vänja sig vid läxor även om dessa då självfallet är av enkelt slag. Den goda vanan blir en del i en ökad beredskap att lära.
Föräldrarnas stöd och hjälp är givetvis av stor betydelse, inte minst när det gäller att skapa goda vanor och att följa upp att barnen verkligen gör sina läxor. Hemmen har olika goda förutsättningar att hjälpa till vid läxläsningen. Skolan måste ta ansvar för att informera om läxornas betydelse, om hur hemarbetet följs upp i skolan, om vikten av föräldrarnas stöd och av att barnen ges lugn och ro att läsa.
Hemarbete kan leda till värdefulla kontakter och samtal mellan hem och skola. Föräldrarna kan följa och bli delaktiga i barnens skolarbete och medverka som en aktiv part i barnens övning och inlärning.
Skolan skall kunna ställa lokaler, tid och hjälp till förfogande för elever som har svårt att få arbetsro och stöd i hemmet eller som av andra anledningar vill studera i skolan.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av att eleverna ges läxor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att föreskrifter om läxor skall finnas i läroplanen.
Stockholm den 10 januari 1991 Ann-Cathrine Haglund (m) Birgitta Rydle (m) Birger Hagård (m) Ulf Melin (m) Hans Dau (m) Birgit Henriksson (m) Rune Rydén (m) Göran Allmér (m) Elisabeth Fleetwood (m)