Studier i andra länder påvisar mycket klara och positiva
effekter av elevers hemarbete -- läxläsning. Läxläsningens
betydelse kan uttryckas på många sätt. En jämförelse
mellan läxläsning och socialgruppens påverkan visar att
läxläsning kan ha upp till tre gånger starkare positiv effekt
än hemmiljön.
Att ge läxor och att kontrollera att de utförs väl är
således angeläget från såväl kunskaps- som
jämlikhetssynpunkt. Socialdemokraternas huvudargument
mot att ge läxor har varit precis det motsatta: att läxor
ensidigt gynnar elever som kommer från hem med
studievana. I stället är det tvärtom; genom att ställa
bestämda och väl avpassade krav ökar möjligheterna till
goda prestationer.
I Sverige har effekterna av läxläsning ägnats ringa
intresse i såväl forskning som skoldebatt. Detta är
beklagligt, eftersom väl avpassade läxor i hög grad kan öka
elevernas kunskaper och färdigheter och därmed deras
framtida utvecklingsmöjligheter. Hemarbetets utformning
och effekter borde ägnas mycket större uppmärksamhet.
Orsakerna till att läxor i grundskolan inte spelar den roll
de borde göra är flera. En är att skolans huvuduppgift att ge
kunskaper och färdigheter inte ses som tillräckligt central.
Skolan får ta på sig ansvar för allehanda aktiviteter, som
sammantaget leder till att huvuduppgiften rentav kommer i
bakgrunden. Att kravlöst orientera om än det ena, än det
andra tar för mycket av tiden i dagens skola.
En annan orsak till inställningen till läxor i dagens skola
får tillskrivas formuleringen i 1969 års läroplan. Där angavs
att huvuddelen av studierna bör utföras i skolan. Detta
uttryck kom, framför allt på de lägre skolstadierna, att
uppfattas nära nog som förbud mot att ge hemläxor.
Effekten blev att eleverna inte naturligen fick som vana att
själva ta ansvar för en del av sina studier, en vana som sedan
för många blev bestående även på högstadiet. Denna syn på
läxor har levt kvar trots att Lgr 80 innebar att läxor där togs
till heders igen.
Svenska skolbarn har ända tills i dag gått miste om
mycken kunskap på grund av detta. Formuleringen i 1969
års läroplan har präglat grundskolans arbete och
generationer av lärare.
Många generationer av skolbarn kom därför att
prioritera sina fritidsintressen före hemarbetet. Praktiskt
taget alla lärare har hört elever förklara att de ''inte hunnit
med'' sina läxor därför att de hade något viktigare för sig.
I rapporten ''Läxor -- hemarbetets utformning och
effekter'' visar professor Ebbe Lindell på de positiva
effekter av hemarbete som framkommit i studier i andra
länder. Han anser att läxläsningen borde ägnas avsevärt
större uppmärksamhet i vår skolforskning. Vidare sägs i
rapporten:
Det var emellertid djupt olyckligt att uttrycket (i Lgr 69)
kom att uppfattas som att läxor inte borde ges alls. Troligen
har svenska skolbarn under något decennium gått miste om
åtskillig kunskap på grund av denna tolkning.
Moderata samlingspartiet anser att skolans
huvuduppgift är att ge alla elever goda kunskaper och
färdigheter. Detta skall klart framgå av skolans läroplan.
Läroplanen skall utformas så att skolans uppgift blir tydlig
och möjlig att genomföra. Hemläxornas självklara roll skall
klart framgå av läroplanen.
Att målen för skolan sätter kunskaper och färdigheter i
centrum och att läroplanerna är tydliga och anger läxor som
en naturlig och nödvändig del av skolarbetet är desto
viktigare i en målstyrd skola där ansvaret för skolan
decentraliserats.
Att dagligen hemma repetera vad man gått igenom i
skolan, att ta ansvar för en hemuppgift och att undan för
undan få mer självständiga arbetsuppgifter torde vara en av
de viktigaste vägarna att befästa vad skolan skall lära ut.
Övning och repetition fördjupar kunnandet och kan ge
tillfälle till eftertanke och även beredskap att lära mer.
Därtill är läxläsning nödvändig för att lära eleverna god
studieteknik. De lär sig att planera sin tid, att ''övning ger
färdighet'' och att skolarbetet då blir roligare. Om eleverna
tidigt lär sig arbeta på rätt sätt har de en bättre beredskap
för fortsatta studier som de har glädje av i gymnasieskolan
och senare i livet.
Ett annat motiv för läxor uttrycks i den ovan nämnda
rapporten på följande sätt:
I dag framträder det rentav som en moralisk plikt för
skolan att ge mer läxor. Varje minut som barnen kan hållas
borta från det destruktiva mediautbud, som dominerar i
vissa hem, betyder en vinst för deras psykiska hälsa.
Läxorna kan och bör vara av olika slag: repetition,
övning, bredvidläsning, intervjuer, studiebesök o.s.v. De
bör vara noga förberedda i skolan och följas upp. De skall
självfallet anpassas till elevernas ålder och mognad. Det är
viktigt att eleverna redan från skolstarten får vänja sig vid
läxor även om dessa då självfallet är av enkelt slag. Den
goda vanan blir en del i en ökad beredskap att lära.
Föräldrarnas stöd och hjälp är givetvis av stor betydelse,
inte minst när det gäller att skapa goda vanor och att följa
upp att barnen verkligen gör sina läxor. Hemmen har olika
goda förutsättningar att hjälpa till vid läxläsningen. Skolan
måste ta ansvar för att informera om läxornas betydelse, om
hur hemarbetet följs upp i skolan, om vikten av föräldrarnas
stöd och av att barnen ges lugn och ro att läsa.
Hemarbete kan leda till värdefulla kontakter och samtal
mellan hem och skola. Föräldrarna kan följa och bli
delaktiga i barnens skolarbete och medverka som en aktiv
part i barnens övning och inlärning.
Skolan skall kunna ställa lokaler, tid och hjälp till
förfogande för elever som har svårt att få arbetsro och stöd i
hemmet eller som av andra anledningar vill studera i skolan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av att eleverna ges
läxor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att föreskrifter om läxor skall
finnas i läroplanen.
Stockholm den 10 januari 1991
Ann-Cathrine Haglund (m)
Birgitta Rydle (m)
Birger Hagård (m)
Ulf Melin (m)
Hans Dau (m)
Birgit Henriksson (m)
Rune Rydén (m)
Göran Allmér (m)
Elisabeth Fleetwood (m)