med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)
I den del av kompletteringspropositionen som berör
utbildningsdepartementets huvudtitel behandlas i huvudsak
frågor som berör den högre utbildningen och forskningen.
Den statliga skoladministrationen för ungdomsskolan har
redan utsatts för en omfattande rationalisering och
effektivisering som har lett till att de uppsatta målen redan
har uppfyllts.
När det gäller den högre utbildningen har
förändringstakten fram till nu varit synnerligen låg.
Behoven av en mycket kraftig utbyggnad av den högre
utbildningen har länge framstått som mycket angelägna för
alla som haft insikt i utbildningsfrågor -- utom för
regeringen. Centern har under en följd av år krävt en
kraftigt ökad dimensionering av den högre utbildningen,
utbyggnad av högskoleväsendet till fler orter, fasta
forskningsresurser till de regionala högskolorna och
utveckling till nya universitet på fyra orter i landet. Något
eller några av dessa nya universitet bör kunna utvecklas som
s.k. nätverksuniversitet.
Samtidigt har vi -- också under lång tid -- krävt en
uppluckring av det nuvarande stela linjesystemet,
införandet av vetenskaplig grundkurs i alla utbildningar, en
ökad decentralisering med ett ökat lokalt ansvarstagande
för högskolans verksamhet och en översyn av
byggnadsstyrelsens uppgift som lokalupplåtare för
högskolan, allt i syfte att stärka den lokala nivån i
högskoleväsendet.
Trots det tidigare motståndet kommer nu helt plötsligt
en rad förslag från regeringen i
kompletteringspropositionen. Flera av
förändringsförslagen innehåller positiva inslag men de flesta
presenteras enbart som besparings- och
rationaliseringsförslag, utan att man försökt sätta in dem i
ett utbildningspolitiskt sammanhang. Vi motsätter oss
naturligtvis inte ett rationellt utnyttjande av de resurser som
ställs till högskolans förfogande, men det är oerhört viktigt
att vi i en omdaningsprocess inte ger avkall på
kvalitetsmålen. Redan det förhållandet att regeringens
förslag presenteras i kompletteringspropositionen och inte i
en stor, utbildningsbetingad reformproposition om den
högre utbildningen är i sig illavarslande. Vi står snart inför
nästa treåriga budgetperiod för högskolan och det är inför
det arbetet som riktlinjerna nu bör dras upp.
Högskolans organisation
Enligt propositionen skall högskolans interna
organisation effektiviseras så att 35 milj.kr. kan sparas.
Främst är det på institutionsnivå som
rationaliseringsvinsterna förväntas uppstå genom en
strävan mot större arbetsenheter. Enligt vår uppfattning
kan sådana effekter endast uppnås genom förändringar som
växer fram som resultatet av ett internt utvecklingsarbete
och inte som ett resultat av ett uppifrån kommande
besparingskrav. Vissa institutioner kan med fördel göras
större medan andra åter verkar under sådana betingelser att
det varken är lämpligt eller möjligt. Det viktigaste torde
ändock vara att verksamheten fungerar bra, att man inte
gör avkall på det demokratiska inflytandet för de som är
verksamma inom institutionerna och att de uppkomna
besparingarna kommer undervisningen till godo.
Den centrala myndigheten
Med de förändringar -- och besparingar -- som föreslås i
propositionen kommer UHÄs uppgifter att i hög grad
kännetecknas av utvärdering av högskolornas verksamhet.
Detta är en naturlig följd av den ökade graden av
decentralisering, men det förutsätter också -- som framhålls
i propositionen -- att högskoleenheterna respekterar UHÄs
beslut i tillsynsärenden. För att understryka detta bör UHÄ
ha någon form av sanktionsmöjlighet.
I propositionen föreslås att riksrevisionsverket bör få
utreda frågan om att avgiftsbelägga den s.k.
ekvivaleringsverksamheten. Centern anser detta vara fel
väg att gå. I en tid av ständigt ökad internationalisering och
när Sverige är på väg att få tillgång till EGs utbytesprogram
för högre studier är det viktigt att ha tillgång till god
information om studier utomlands och goda möjligheter att
få studier i andra länder utvärderade och tillgodoräknade.
Ekvivaleringsenheten på UHÄ besitter en unik kompetens
inom detta område med en samlad kunskap om utländsk
högskoleutbildning. Det är viktigt att ha tillgång till denna
kompetens utan att de studerande skall belastas med
avgifter.
I kompletteringspropositionen föreslås ingen ändring i
den nuvarande organisationen vad avser högskolans
grundutbildningsråd. Redan vid rådets tillkomst förordade
centern att rådet skulle ges en fristående ställning utanför
UHÄs organisation. Vi anser att denna fråga nu bör
övervägas ytterligare i samband med den organisatoriska
översynen.
Studieorganisationen
Redan i inledningen av denna motion har vi påpekat att
centern under många år drivit kravet på en uppluckring av
linjesystemet. Vi har därför inga formella invändningar mot
den beskrivning som nu görs av den framtida inriktningen
på högskolans studieorganisation. Vi vill dock redan nu
understryka hur viktigt det är att vissa utbildningar även
fortsättningsvis måste ges en likvärdig och jämförbar
kvalitet. Dit hör t.ex. lärarutbildningarna. I samband med
lärarutbildningsreformen 1985 slog riksdagen fast att
lärarutbildningen är ett av de viktigaste instrumenten som
staten har för att styra skolans utveckling. Den centralt
fastställda utbildningsplanen har just till syfte att
''säkerställa kvaliteten och jämförbarheten i utbildningen
på olika orter i landet''.
Trots den utbildningsplan som gällt har
lärarutbildningen kommit att utformas mycket olika på
olika håll i landet. Detta har vi från centern påpekat i
tidigare motioner till riksdagen och så sent som i samband
med propositionen om ''Ansvaret för skolan'' aviserade
skolministern en översyn med syfte att utröna om
lärarutbildningen fungerade så som var avsett. Om
linjesystemet avvecklas är det nödvändigt att finna nya
former för att garantera att lärarutbildningen blir likvärdig
och behåller sin karaktär av yrkesutbildning.
Dimensionering av grundläggande högskoleutbildning
Som vi tidigare framhållit är det oerhört angeläget att det
snarast kommer till stånd en kraftfull uppdimensionering av
antalet utbildningsplatser inom högskolan. Centern har
argumenterat utförligt för detta behov, senast i vår
kommittémotion om högskolan som vi redovisade under
allmänna motionstiden i januari. Vi nöjer oss därför att nu
hänvisa till vad vi tidigare anfört, samtidigt som vi än en
gång beklagar att regeringen varit så handlingsförlamad i
denna viktiga fråga. På något sätt är det symtomatiskt att,
när man nu äntligen kommer till ett beslut, så är det som ett
led i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Självfallet har
ett ökat antal utbildningsplatser sin betydelse även i detta
sammanhang, men det borde väl i första hand vara de
utbildningspolitiska målen som är vägledande för
utbildningspolitiken.
Eftersom riksdagens utbildningsutskott redan fattat
beslut i dimensioneringsfrågan är regeringens förslag redan
överspelat. Som av en händelse råkar regeringens förslag
om 5 000
ytterligare platser i den grundläggande
högskoleutbildningen helt sammanfalla med
utbildningsutskottets redan offentliggjorda förslag, så där
krävs inga ytterligare åtgärder. Däremot föreslår regeringen
nu en annan fördelning på högskoleenheter varför vi nödgas
yrka avslag på regeringens proposition i denna del.
Utskottets fördelning mellan linjeplatser och fristående
kurser liksom fördelningen på högskoleenheter skall
således ligga fast.
I detta sammanhang vill vi erinra om vår reservation till
utbildningsutskottets betänkande 1990/91:UbU12 där vi
föreslår ytterligare 1 000
platser utöver ramen på 5 000
platser.
Lokalförsörjning m.m.
Under detta anslag hänvisar vi till våra tidigare förslag
om 500 milj.kr.
till lokaler och inredning och 500 milj.kr.
till utrustning. Detta förslag ingår även i den
partimotion som centern väcker med anledning av
kompletteringspropositionen.
Statens skolverk
I propositionen anmäls, för riksdagens kännedom, att
riksdagens tidigare beslut om tidsbegränsade förordnanden
för skolverkets fältpersonal endast kan tillämpas i
begränsad omfattning. Skälet för detta anges vara att det
föreligger svårigheter för berörd personal att erhålla
erforderlig tjänstledighet i de nya anställningsförhållanden
som nu råder med kommunalt reglerade tjänster inom
skolväsendet. Enligt vår uppfattning är detta en så väsentlig
del av det tidigare riksdagsbeslutet att det måste behandlas
skyndsamt. Enligt vår uppfattning bör det även ligga i
kommunernas intresse att intentionerna från
riksdagsbeslutet kan bibehållas varför det bör vara fullt
möjligt att via kommunförbundet nå en lämplig
överenskommelse i denna fråga. Centern anser att
riksdagen med all kraft bör hävda det tidigare beslutet om
tidsbegränsade förordnanden för personalen i skolverkets
fältorganisation.
Med anledning av den medelsberäkning som nu
redovisas för statens skolverk vill vi erinra om vårt
ställningstagande i samband med årets budgetproposition.
Enligt vår uppfattning bör skolverket inte ha till uppgift att
förmedla bidrag till organisationer av olika slag.
Bidragsgivningen till elev- och föräldraorganisationer bör
kunna ske direkt från utbildningsdepartementet och
bidragen till löntagarorganisationerna bör upphöra helt.
Som en följd av detta bör anslaget till skolverket minskas i
motsvarande omfattning.
Statens institut för handikappfrågor
I samband med besluten om ''Ansvaret för skolan''
förordade centern ett sammanhållet skolverk som även
skulle ha ansvaret för handikappfrågorna. Detta samlade
skolverk skulle enligt vårt förslag lokaliseras till Härnösand.
En majoritet i riksdagen avvisade våra förslag. Skolverket
skall lokaliseras till Stockholm och handikappfrågorna
kommer att hanteras i ett fristående institut, Statens institut
för handikappfrågor. Den nödvändiga samordningen
mellan de olika delarna av skoladministrationen skall,
enligt regeringen, ske genom ett nära samarbete.
Nu föreslår regeringen att den centrala förvaltningen av
handikappinstitutet förläggs till Härnösand. Vi befarar att
en sådan lokalisering kan komma att försvåra samarbetet,
men framför allt är vi oroade över hur
handikapporganisationerna skall ges möjligheter till insyn
och påverkan i den nya organisationen. För att
verksamheten skall kunna fungera på avsett vis är det
nödvändigt att staten tar ett större ansvar för att ge
handikapporganisationerna goda förutsättningar till
samverkan med Handikappinstitutet. Detta kan t.ex. ske
genom att staten tar på sig ansvaret för de merkostnader
som handikapporganisationerna kommer att drabbas av om
institutet lokaliseras till Härnösand.
Vi föreslår att denna fråga blir föremål för en snabb
översyn och att regeringen därefter återkommer till
riksdagen med äskande om erforderliga medel för detta
ändamål.
När det gäller konsulenttjänsterna inom den
specialpedagogiska stödorganisationen förutsätter vi att
dessa ges en sådan placering, att den på allt sätt underlättar
det nödvändiga samarbetet med skolverkets
fältorganisation.
Slutligen vill vi, beträffande specialskolorna, slå fast att
det är alldeles nödvändigt att dessa även i fortsättningen
leds av en egen styrelse för varje specialskola. Den lokala
och regionala förankring som de nuvarande styrelserna
innebär för specialskolorna är ett omistligt stöd i deras
verksamhet. Det vore högst olyckligt om detta stöd skulle
gå förlorat.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att effektiviseringen av
högskolans interna organisation måste växa fram som ett
resultat av internt utvecklingsarbete och att de uppkomna
besparingarna skall komma undervisningen till godo,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att UHÄ bör ha någon form av
sanktionsmöjligheter gentemot högskoleenheterna i
tillsynsärenden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att någon avgiftsbeläggning av
den s.k. ekvivaleringsverksamheten inte bör införas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att överväga en mer fristående
ställning för högskolans grundutbildningsråd,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lärarutbildningens
likvärdighet skall garanteras även vid ett avskaffande av
linjesystemet,
6. att riksdagen avslår proposition 1990/91:150 såvitt
avser fördelningen av de föreslagna 5
000 ytterligare högskoleplatserna på högskoleorter.
(Utbildningsutskottets redan fattade beslut om fördelning
av dessa platser skall ligga fast.),
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tidsbegränsade förordnanden för
personalen i skolverkets fältorganisation,
8. att riksdagen beslutar att anslaget till skolverket
minskas med 7
608
000 kr. motsvarande den del som används till
bidragsgivning till olika organisationer,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurser för
handikapporganisationernas samverkan med
handikappinstitutet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att konsulenttjänsterna inom den
specialpedagogiska stödorganisationen ges en sådan
placering att det nödvändiga samarbetet med skolverkets
fältorganisation underlättas,
11.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att specialskolorna även i
fortsättningen bör ledas av en egen styrelse för resp. skola.
Stockholm den 8 maj 1991
Larz Johansson (c)
Marianne Jönsson (c)
Jan Hyttring (c)
Marianne Andersson (c)
i Vårgårda
Stina Gustavsson (c)