I den del av kompletteringspropositionen som berör utbildningsdepartementets huvudtitel behandlas i huvudsak frågor som berör den högre utbildningen och forskningen. Den statliga skoladministrationen för ungdomsskolan har redan utsatts för en omfattande rationalisering och effektivisering som har lett till att de uppsatta målen redan har uppfyllts.
När det gäller den högre utbildningen har förändringstakten fram till nu varit synnerligen låg. Behoven av en mycket kraftig utbyggnad av den högre utbildningen har länge framstått som mycket angelägna för alla som haft insikt i utbildningsfrågor -- utom för regeringen. Centern har under en följd av år krävt en kraftigt ökad dimensionering av den högre utbildningen, utbyggnad av högskoleväsendet till fler orter, fasta forskningsresurser till de regionala högskolorna och utveckling till nya universitet på fyra orter i landet. Något eller några av dessa nya universitet bör kunna utvecklas som s.k. nätverksuniversitet.
Samtidigt har vi -- också under lång tid -- krävt en uppluckring av det nuvarande stela linjesystemet, införandet av vetenskaplig grundkurs i alla utbildningar, en ökad decentralisering med ett ökat lokalt ansvarstagande för högskolans verksamhet och en översyn av byggnadsstyrelsens uppgift som lokalupplåtare för högskolan, allt i syfte att stärka den lokala nivån i högskoleväsendet.
Trots det tidigare motståndet kommer nu helt plötsligt en rad förslag från regeringen i kompletteringspropositionen. Flera av förändringsförslagen innehåller positiva inslag men de flesta presenteras enbart som besparings- och rationaliseringsförslag, utan att man försökt sätta in dem i ett utbildningspolitiskt sammanhang. Vi motsätter oss naturligtvis inte ett rationellt utnyttjande av de resurser som ställs till högskolans förfogande, men det är oerhört viktigt att vi i en omdaningsprocess inte ger avkall på kvalitetsmålen. Redan det förhållandet att regeringens förslag presenteras i kompletteringspropositionen och inte i en stor, utbildningsbetingad reformproposition om den högre utbildningen är i sig illavarslande. Vi står snart inför nästa treåriga budgetperiod för högskolan och det är inför det arbetet som riktlinjerna nu bör dras upp.
Högskolans organisation
Enligt propositionen skall högskolans interna organisation effektiviseras så att 35 milj.kr. kan sparas. Främst är det på institutionsnivå som rationaliseringsvinsterna förväntas uppstå genom en strävan mot större arbetsenheter. Enligt vår uppfattning kan sådana effekter endast uppnås genom förändringar som växer fram som resultatet av ett internt utvecklingsarbete och inte som ett resultat av ett uppifrån kommande besparingskrav. Vissa institutioner kan med fördel göras större medan andra åter verkar under sådana betingelser att det varken är lämpligt eller möjligt. Det viktigaste torde ändock vara att verksamheten fungerar bra, att man inte gör avkall på det demokratiska inflytandet för de som är verksamma inom institutionerna och att de uppkomna besparingarna kommer undervisningen till godo.
Den centrala myndigheten
Med de förändringar -- och besparingar -- som föreslås i propositionen kommer UHÄs uppgifter att i hög grad kännetecknas av utvärdering av högskolornas verksamhet. Detta är en naturlig följd av den ökade graden av decentralisering, men det förutsätter också -- som framhålls i propositionen -- att högskoleenheterna respekterar UHÄs beslut i tillsynsärenden. För att understryka detta bör UHÄ ha någon form av sanktionsmöjlighet.
I propositionen föreslås att riksrevisionsverket bör få utreda frågan om att avgiftsbelägga den s.k. ekvivaleringsverksamheten. Centern anser detta vara fel väg att gå. I en tid av ständigt ökad internationalisering och när Sverige är på väg att få tillgång till EGs utbytesprogram för högre studier är det viktigt att ha tillgång till god information om studier utomlands och goda möjligheter att få studier i andra länder utvärderade och tillgodoräknade. Ekvivaleringsenheten på UHÄ besitter en unik kompetens inom detta område med en samlad kunskap om utländsk högskoleutbildning. Det är viktigt att ha tillgång till denna kompetens utan att de studerande skall belastas med avgifter.
I kompletteringspropositionen föreslås ingen ändring i den nuvarande organisationen vad avser högskolans grundutbildningsråd. Redan vid rådets tillkomst förordade centern att rådet skulle ges en fristående ställning utanför UHÄs organisation. Vi anser att denna fråga nu bör övervägas ytterligare i samband med den organisatoriska översynen.
Studieorganisationen
Redan i inledningen av denna motion har vi påpekat att centern under många år drivit kravet på en uppluckring av linjesystemet. Vi har därför inga formella invändningar mot den beskrivning som nu görs av den framtida inriktningen på högskolans studieorganisation. Vi vill dock redan nu understryka hur viktigt det är att vissa utbildningar även fortsättningsvis måste ges en likvärdig och jämförbar kvalitet. Dit hör t.ex. lärarutbildningarna. I samband med lärarutbildningsreformen 1985 slog riksdagen fast att lärarutbildningen är ett av de viktigaste instrumenten som staten har för att styra skolans utveckling. Den centralt fastställda utbildningsplanen har just till syfte att ''säkerställa kvaliteten och jämförbarheten i utbildningen på olika orter i landet''.
Trots den utbildningsplan som gällt har lärarutbildningen kommit att utformas mycket olika på olika håll i landet. Detta har vi från centern påpekat i tidigare motioner till riksdagen och så sent som i samband med propositionen om ''Ansvaret för skolan'' aviserade skolministern en översyn med syfte att utröna om lärarutbildningen fungerade så som var avsett. Om linjesystemet avvecklas är det nödvändigt att finna nya former för att garantera att lärarutbildningen blir likvärdig och behåller sin karaktär av yrkesutbildning.
Dimensionering av grundläggande högskoleutbildning
Som vi tidigare framhållit är det oerhört angeläget att det snarast kommer till stånd en kraftfull uppdimensionering av antalet utbildningsplatser inom högskolan. Centern har argumenterat utförligt för detta behov, senast i vår kommittémotion om högskolan som vi redovisade under allmänna motionstiden i januari. Vi nöjer oss därför att nu hänvisa till vad vi tidigare anfört, samtidigt som vi än en gång beklagar att regeringen varit så handlingsförlamad i denna viktiga fråga. På något sätt är det symtomatiskt att, när man nu äntligen kommer till ett beslut, så är det som ett led i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Självfallet har ett ökat antal utbildningsplatser sin betydelse även i detta sammanhang, men det borde väl i första hand vara de utbildningspolitiska målen som är vägledande för utbildningspolitiken.
Eftersom riksdagens utbildningsutskott redan fattat beslut i dimensioneringsfrågan är regeringens förslag redan överspelat. Som av en händelse råkar regeringens förslag om 5 000 ytterligare platser i den grundläggande högskoleutbildningen helt sammanfalla med utbildningsutskottets redan offentliggjorda förslag, så där krävs inga ytterligare åtgärder. Däremot föreslår regeringen nu en annan fördelning på högskoleenheter varför vi nödgas yrka avslag på regeringens proposition i denna del. Utskottets fördelning mellan linjeplatser och fristående kurser liksom fördelningen på högskoleenheter skall således ligga fast.
I detta sammanhang vill vi erinra om vår reservation till utbildningsutskottets betänkande 1990/91:UbU12 där vi föreslår ytterligare 1 000 platser utöver ramen på 5 000 platser.
Lokalförsörjning m.m.
Under detta anslag hänvisar vi till våra tidigare förslag om 500 milj.kr. till lokaler och inredning och 500 milj.kr. till utrustning. Detta förslag ingår även i den partimotion som centern väcker med anledning av kompletteringspropositionen.
Statens skolverk
I propositionen anmäls, för riksdagens kännedom, att riksdagens tidigare beslut om tidsbegränsade förordnanden för skolverkets fältpersonal endast kan tillämpas i begränsad omfattning. Skälet för detta anges vara att det föreligger svårigheter för berörd personal att erhålla erforderlig tjänstledighet i de nya anställningsförhållanden som nu råder med kommunalt reglerade tjänster inom skolväsendet. Enligt vår uppfattning är detta en så väsentlig del av det tidigare riksdagsbeslutet att det måste behandlas skyndsamt. Enligt vår uppfattning bör det även ligga i kommunernas intresse att intentionerna från riksdagsbeslutet kan bibehållas varför det bör vara fullt möjligt att via kommunförbundet nå en lämplig överenskommelse i denna fråga. Centern anser att riksdagen med all kraft bör hävda det tidigare beslutet om tidsbegränsade förordnanden för personalen i skolverkets fältorganisation.
Med anledning av den medelsberäkning som nu redovisas för statens skolverk vill vi erinra om vårt ställningstagande i samband med årets budgetproposition. Enligt vår uppfattning bör skolverket inte ha till uppgift att förmedla bidrag till organisationer av olika slag. Bidragsgivningen till elev- och föräldraorganisationer bör kunna ske direkt från utbildningsdepartementet och bidragen till löntagarorganisationerna bör upphöra helt. Som en följd av detta bör anslaget till skolverket minskas i motsvarande omfattning.
Statens institut för handikappfrågor
I samband med besluten om ''Ansvaret för skolan'' förordade centern ett sammanhållet skolverk som även skulle ha ansvaret för handikappfrågorna. Detta samlade skolverk skulle enligt vårt förslag lokaliseras till Härnösand. En majoritet i riksdagen avvisade våra förslag. Skolverket skall lokaliseras till Stockholm och handikappfrågorna kommer att hanteras i ett fristående institut, Statens institut för handikappfrågor. Den nödvändiga samordningen mellan de olika delarna av skoladministrationen skall, enligt regeringen, ske genom ett nära samarbete.
Nu föreslår regeringen att den centrala förvaltningen av handikappinstitutet förläggs till Härnösand. Vi befarar att en sådan lokalisering kan komma att försvåra samarbetet, men framför allt är vi oroade över hur handikapporganisationerna skall ges möjligheter till insyn och påverkan i den nya organisationen. För att verksamheten skall kunna fungera på avsett vis är det nödvändigt att staten tar ett större ansvar för att ge handikapporganisationerna goda förutsättningar till samverkan med Handikappinstitutet. Detta kan t.ex. ske genom att staten tar på sig ansvaret för de merkostnader som handikapporganisationerna kommer att drabbas av om institutet lokaliseras till Härnösand.
Vi föreslår att denna fråga blir föremål för en snabb översyn och att regeringen därefter återkommer till riksdagen med äskande om erforderliga medel för detta ändamål.
När det gäller konsulenttjänsterna inom den specialpedagogiska stödorganisationen förutsätter vi att dessa ges en sådan placering, att den på allt sätt underlättar det nödvändiga samarbetet med skolverkets fältorganisation.
Slutligen vill vi, beträffande specialskolorna, slå fast att det är alldeles nödvändigt att dessa även i fortsättningen leds av en egen styrelse för varje specialskola. Den lokala och regionala förankring som de nuvarande styrelserna innebär för specialskolorna är ett omistligt stöd i deras verksamhet. Det vore högst olyckligt om detta stöd skulle gå förlorat.
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att effektiviseringen av högskolans interna organisation måste växa fram som ett resultat av internt utvecklingsarbete och att de uppkomna besparingarna skall komma undervisningen till godo,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att UHÄ bör ha någon form av sanktionsmöjligheter gentemot högskoleenheterna i tillsynsärenden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att någon avgiftsbeläggning av den s.k. ekvivaleringsverksamheten inte bör införas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överväga en mer fristående ställning för högskolans grundutbildningsråd,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lärarutbildningens likvärdighet skall garanteras även vid ett avskaffande av linjesystemet,
6. att riksdagen avslår proposition 1990/91:150 såvitt avser fördelningen av de föreslagna 5
000 ytterligare högskoleplatserna på högskoleorter. (Utbildningsutskottets redan fattade beslut om fördelning av dessa platser skall ligga fast.),
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidsbegränsade förordnanden för personalen i skolverkets fältorganisation,
8. att riksdagen beslutar att anslaget till skolverket minskas med 7
608
000 kr. motsvarande den del som används till bidragsgivning till olika organisationer,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för handikapporganisationernas samverkan med handikappinstitutet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att konsulenttjänsterna inom den specialpedagogiska stödorganisationen ges en sådan placering att det nödvändiga samarbetet med skolverkets fältorganisation underlättas,
11.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att specialskolorna även i fortsättningen bör ledas av en egen styrelse för resp. skola.
Stockholm den 8 maj 1991 Larz Johansson (c) Marianne Jönsson (c) Jan Hyttring (c) Marianne Andersson (c) i Vårgårda Stina Gustavsson (c)