Psykologutbildning vid Umeå universitet
Regeringen föreslår i propositionen en ökning av antalet nybörjarplatser vid landets universitet och högskolor. Regeringen har valt att låta ökningen ske inom ramen för de lokala och individuella linjerna samt de fristående kurserna -- det s.k. LIF-anslaget.
Antalet utbildade och legitimerade psykologer har minskat kraftigt i antal sedan psykologlinjen infördes 1982. Pensionsavgångarna inom psykologkåren kommer att bli stora i slutet på seklet. Det har också visat sig att minskningen kommer att bli större än vad man tidigare räknade med eftersom många psykologer trappar ned sin arbetstid mot slutet av sin yrkesverksamma ålder. Dessutom har efterfrågan på psykologer ökat. Sammantaget har detta lett till en stor psykologbrist i hela landet. Men mest av allt märks bristen i inlandet och allra störst är bristen i Norrland.
Studenterna på psykologlinjen vid Umeå universitet är mycket attraktiva på arbetsmarknaden. Många blir erbjudna arbete redan under den sista terminen av sina studier. Den stora bristen på psykologer leder också till att flera kommuner omvandlar psykologtjänster till socionomtjänster eftersom de inte kan få behöriga sökanden. Samtidigt beklagar kommunerna detta, eftersom de har behov av psykologer och bara ser alternativet att anställa socionomer som en nödlösning.
Jag anser att det är nödvändigt att öka antalet studieplatser på psykologlinjen vid Umeå universitet. Det finns kapacitet att utbilda ytterligare 10 psykologer per år vid universitet. Jag föreslår därför att riksdagen beslutar att antalet intagningsplatser på psykologlinjen vid Umeå universitet skall utökas med 10 platser och att ekonomiskt utrymme för detta skapas genom en motsvarande neddragning på det totala LIF-anslaget.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att öka antalet utbildningsplatser på psykologlinjen vid Umeå universitet i enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 8 maj 1991 Britta Bjelle (fp)