Statens institut för handikappfrågor
Konturerna till det nya statens institut för handikappfrågor (SIH) klarnar alltmera. Det kommer att bli en liten central myndighet som har en stor regional organisation. Centralt ska ca 27 anställda arbeta med att leda verksamheten och regionalt är ca 1 200 personer knutna till SIH. Av de regionalt anställda tillhör ca 70 Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel (RPH) i Örebro, Umeå, Solna och Göteborg. Dessa kommer från tidigare statens institut för läromedel (SIL). Vidare finns regionalt ca 118 konsulenter som tillhör den specialpedagogiska stödorganisationen och ca 850 personer i specialskolornas verksamhet inklusive resurscenter (RC).
Till detta kommer regionala verksamheter som helt eller delvis finansieras med statliga pengar, t.ex. vid fem permanenta kunskapscentra för döv/hörselfrågor (KC) liksom utvecklingsverksamhet vid sex dataresurscentra (DRC).
Det är omvittnat att de som arbetat med att smälta samman allt detta har varit lyhörda för olika intressenters uppfattningar. De har därmed lagt en grund för att verksamheten ska fungera på ett smidigt och bra sätt.
Vi anser emellertid att det finns några frågor som bör ytterligare diskuteras.
En fråga gäller om lokalisering till Härnösand är lämpligast för placering av institutets centrala ledning. Handikapporganisationerna är t.ex. mycket bestämda i sin uppfattning att Härnösand är olämplig som lokaliseringsort, de förordar Stockholm. Vi anser att en av de orter där rikscentralerna (RPH) redan har lokaler borde kunna vara både lämplig och ekonomiskt fördelaktig som lokaliseringsort. Man kan då utnyttja befintliga lokaler och samutnyttja utrustning, t.ex. telefonväxel. Valet står då mellan Örebro, Göteborg, Solna eller Umeå.
En annan fråga som bör diskuteras i detta sammanhang och som också berörs i propositionen gäller de nio specialskolornas status som egna myndigheter. Utredaren har föreslagit att de i fortsättningen inte skall vara egna myndigheter med egna styrelser utan nu inordnas i institutets organisation. Propositionen delar den uppfattningen men vill i alla fall utreda frågan ytterligare. Vi delar utredarens uppfattning att förändringen för de nio specialskolorna bör genomföras i samband med att institutet startar, dvs. från den 1 juli 1991.
En tredje fråga som inte nämns i propositionen gäller det tryckeri som drivits av tidigare SIL. På samma sätt som utredaren angett att gamla SIL-lagret ska avvecklas anser vi att den nya myndigheten inte ska ägna sig åt tryckeriverksamhet. Vi utgår ifrån att den nya myndigheten på sikt inte kommer att driva tryckeri i samband med rikscentralerna.
Den sista fråga som bör diskuteras gäller den Nordiska bildbanken, ett arv från tidigare SIL. Frågan nämns inte i utredningen om SIHs framtida arbetsuppgifter och några pengar för att finansiera projektet finns heller ej upptagna. Därmed utgår vi ifrån att något svenskt deltagande i projektet inte är aktuellt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det nya handikappinstitutet bör samlokaliseras med någon av rikscentralerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att specialskolorna bör avvecklas som egna myndigheter fr.o.m. starten av SIH,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rikscentralernas tryckeri,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om projektet Nordisk bildbank.
Stockholm den 7 maj 1991 Siw Persson (fp) Kjell-Arne Welin (fp)