med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.
Centerpartiet har under en lång föjd av år verkat för en
ökad decentralisering -- inte minst inom skolans område. Vi
kan nu konstatera att vi nått långt på den vägen eftersom
kommunerna genom beslutet om ''ansvaret för skolan'' har
fått det hela och fulla ansvaret för genomförandet av
skolverksamheten. Det nya statsbidragssystemet ger
dessutom ett stort utrymme för den självbestämmanderätt
som utgör grundvalen för den kommunala demokratin.
Innan vi går in på de frågor som är särskilt belysta i den
föreliggande propositionen vill vi ta upp en passus i den
föreslagna lagtexten. I 4 kap. 3 § Grundskolan sägs att
''Grundskolan skall ha nio årskurser. Av dessa utgör 1--3
lågstadium, 4--6 mellanstadium och 7--9 högstadium.''
Därefter fortsätter paragrafen med bestämmelser om
läsårets indelning etc.
Centern hävdar att grundskolans stadieindelning nu
spelat ut sin roll. Den var tidigare betingad av
lärarutbildningens och de statligt reglerade avtalens
indelning i skilda lärarkategorier samt av
statsbidragssystemets skilda delningstal för de olika
stadierna. Eftersom dessa betingelser inte längre föreligger
behövs det inte heller några bestämmelser i skollagen om
stadieindelning.
Centerns förslag:
Att bestämmelserna om grundskolans indelning i stadier
utgår ur skollagen.
Överprövning av beslut
I samband med gymnasiepropositionen ''växa med
kunskaper'' föreslog regeringen att vissa beslut om
antagning etc skulle kunna överklagas till domstol.
Centerpartiet avvisade det förslaget och vi kan nu
konstatera att regeringen följt vårt råd och nu föreslår
inrättandet av en ''skolväsendets överklagandenämnd''. Vi
har inga invändningar mot det förslaget.
Flexibel skolstart
Regeringen återkommer nu med förslag till lagreglering
av den flexibla skolstart som man tidigare aviserat i dels det
s.k. krispaketet som en besparingsåtgärd, dels i årets
budgetproposition. Centerpartiet anser nu, liksom tidigare,
att utgångspunkten för en diskussion om skolstartsåldern
och skolpliktens omfattning, dvs nio eller tio år, måste vara
för barnens bästa. I grunden måste också ligga en
pedagogisk bedömning och inte i första hand en ekonomisk.
Redan i dag går 98 % av 6-åringarna i förskolan och
omfattas av en pedagogisk verksamhet med för ändamålet
utbildad personal. Att utan vidare byta den verksamheten
för vissa sexåringar mot den verksamhet som bedrivs för 7-
åringar i grundskolan förefaller inte vara väl genomtänkt.
Det gemensamma måldokument som omnämns i
propositionen föreligger inte. I verkligheten är det så att
den läroplanskommitté som skall ta fram detta
''gemensamma måldokument'' först i dagarna har inlett sitt
arbete och resultatet beräknas föreligga först hösten 1992.
I många kommuner råder det brist på utbildade lärare för
lågstadiets behov och vi står inför en period av kraftigt
växande barnkullar som skall börja skolan.
Med en tidigarelagd skolstart, enligt regeringens förslag,
kommer många elever att få en kortare skoltid. Det
nuvarande förskoleåret försvinner och alltfler elever
kommer då att sluta grundskolan vid 15 års ålder. I
propositionen är det inte klarlagt vad detta kommer att få
för konsekvenser för elevernas val till gymnasieskolan eller
för vissa yrkesutbildningar. Redan idag är det många som
hävdar att eleverna är för unga t ex för den fysiskt och
psykiskt påfrestande vårdutbildningen. Kort sagt, förslaget
är inte tillräckligt väl genomarbetat.
''På kort sikt är de ekonomiska konsekvenserna mer
svårbedömbara'', skriver regeringen i sin proposition. Vi
menar att det är anmärkningsvärt att redovisa ett förslag där
kommunerna som utbildningsanordnare inte kan utläsa vad
som blir de omedelbara effekterna för den kommunala
ekonomin. Centerpartiet bedömer -- på grundval av det
knapphändiga underlag som nu föreligger -- att förslaget
leder till en ytterligare övervältring av kostnader från staten
på kommunerna.
Centerns förslag:
Att riksdagen avslår regeringens förslag om en flexibel
skolstart.
Elevinflytande m m
Under denna rubrik redovisar regeringen en uppfattning
som stämmer väl överens med den uppfattning som centern
hävdar. I betänkandet (SOU 1985:30) ''skola för
delaktighet'' föreslogs att rätten till inflytande skulle
regleras centralt men att formerna för elevernas delaktighet
i besluten -- och därmed också ansvaret -- skulle beslutas
lokalt. Centern stod bakom det förslaget 1985 och vi har
samma uppfattning i dag. Vi kan bara beklaga att det tagit
så lång tid för regeringen att komma fram till samma beslut.
Skolhälsovården
Vi har inga invändningar mot propositionens förslag vad
avser skolhälsovårdens organisation. Vi vill dock redan nu
påpeka att statens skolverk som skall vara tillsynsmyndighet
för skolhälsovården, ges erforderliga personella resurser för
denna uppgift. Vi återkommer till frågan i samband med
kompletteringspropositionen.
Val av skola
I huvudsak kan vi instämma med propositionens förslag
på denna punkt. Vi anser dock att man starkare bör
understryka de ekonomiska aspekterna i de fall
föräldrarnas önskemål om val av annan skola medför
betydande merkostnader för kommunen. Enligt vår mening
bör önskemål om placering vid annan skola beaktas så långt
det är praktiskt och ekonomiskt möjligt utan att man
åsidosätter andra elevers berättigade krav på placering i en
skola nära hemmet.
Centerns förslag:
Att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hänsyn till ekonomiska faktorer vid val av skola.
Förläggning av icke obligatoriska inslag i utbildningen
Förslagen i denna del av propositionen förefaller vara
helt tillrättalagda efter regeringens tidigare förslag om
besparingar riktade mot hemspråksundervisningen. Syftet
tycks dessutom vara att göra denna undervisning så lite
efterfrågad som möjligt genom att göra den svårtillgänglig
och oattraktiv för eleverna. Elever som -- för att få tillgång
till hemspråksundervisning -- nödgas att gå i skolan på sen
eftermiddagstid eller på lördagar när deras kamrater är
lediga, kommer närmast att uppfatta undervisningen som
ett straff. Undervisning på lördagar är ett steg tillbaks till
50-talet.
Riksdagens utbildningsutskott har dessutom avvisat
regeringens besparingsförslag vad gäller
hemspråksundervisningen. Utskottet hänvisar i sitt
betänkande till principerna för det nya generella
statsbidragssystemet som riksdagen tidigare fattat beslut om
(prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76). Vidare
understryker utskottet vikten av att invandrareleverna ges
en kvalitativt god hemspråksundervisning. Som utskottet
tidigare anfört i betänkandet 1987/88:Ubu14 är det en
tillgång för vårt land om många av landets invånare har en
naturlig tvåspråkighet. Detta kommer enligt utskottets
uppfattning att få allt större betydelse i framtiden i och med
ett ökat internationellt samarbete inom olika
samhällsområden.
Avslutningsvis vill utskottet stryka under att
hemspråksundervisningen självfallet bör ha samma
ställning som undervisningen i andra ämnen i skolan och
därvid ges likvärdiga arbetsmöjligheter.
Regeringens förslag till förändringar i skollagen i detta
avseende strider mot utbildningsutskottets klara uttalande
om hemspråksundervisningens arbetsvillkor och bör därför
avvisas.
Centerns förslag:
Att riksdagen avslår regeringens förslag om förläggning
av icke obligatoriska inslag i undervisningen.
Fristående skolor för skolpliktiga elever
När det gäller godkännandet av fristående skolor för
fullgörandet av skolplikt bör detta ankomma på skolverket.
Därigenom får man en likvärdig bedömning över hela
landet.
Däremot kan vi inte dela regeringens uppfattning om
sättet att fördela det ekonomiska stödet till de fristående
skolorna. Enligt propositionen skall regeringen även
fortsättningsvis fatta beslut om statsbidrag till dessa skolor.
Centerpartiet har under en följd av år hävdat att de
fristående skolorna bör ges samma bidrag som skolor i
kommunal regi. Senast i samband med propositionen om
ansvaret för skolan och budgetpropositionen har vi
redovisat hur ett sådant system bör vara utformat. I korthet
innebär det följande:
Vid övergången till ett generellt finansiellt stöd till
skolväsendet bör samtliga i kommunen boende elever
räknas in i bidragsunderlaget. Statsbidraget betalas i sin
helhet ut till kommunen som därefter fördelar resurser efter
behov till samtliga skolor inom kommunen, såväl offentliga
som fristående. Därvid beaktas inte endast den statliga
bidragsdelen utan jämväl den kommunala delen av
skolkostnaden. Med ett sådant system får de fristående
skolorna verka på likvärdiga villkor med övriga skolor.
Eleverna i de fristående skolorna kommer då också i
åtnjutande av de skolsociala förmåner som gäller för elever
inom den kommunala skolan, skolskjutsar, skolmåltider,
skolhälsovård, fria läromedel etc, dvs alla de förmåner som
finansieras med skattemedel.
Centerns förslag:
Att riksdagen med avslag på propositionen i den del som
avser frågan om statsbidrag till de fristående skolorna ger
regeringen till känna vad som anförts om att samtliga elever
skall ingå i kommunernas bidragsunderlag och att
kommunerna skall besluta om ekonomiskt stöd till de
fristående skolorna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om grundskolans stadieindelning,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om flexibel
skolstart,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hänsyn till ekonomiska faktorer
vid val av skola,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om förläggning
av icke obligatoriska inslag i undervisningen.
5. att riksdagen avslår regeringens förslag i den del som
avser beslut om statsbidrag till fristående skolor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kommunerna skall besluta om
ekonomiskt stöd till de fristående skolorna.
Stockholm den 16 april 1991
Larz Johansson (c)
Stina Gustavsson (c)
Jan Hyttring (c)
Marianne Andersson (c) (c)
Marianne Jönsson (c)
i Vårgårda