med anledning av prop. 1990/91:115 Vissa skollagsfrågor m.m.
1. Inledning
Mycket har hänt de två senaste åren på skolans område.
Miljöpartiet de grönas krav på avveckling av SÖ, förändrat
statsbidragssystem, mer inflytande i skolan för elever, lärare
och föräldrar m m
har fått gehör men inte fullt ut. Istället för
''länsparlament'' växer ett skolverk upp. Istället för ett
förenklat statsbidragssystem, elevpeng -- som skall följa
varje elev, även de i fristående skolor -- har ett nytt
bidragssystem med krångliga beräkningsfaktorer införts.
Möjligheten att delegera till en egen styrelse på den
enskilda skolan saknas.
Det finns åtskilligt kvar att förändra organisatoriskt,
men lika viktigt är innehållet i skolan och hur snabbt alla
dessa förändringar skall ske. Det är också direkt avgörande
för ett gott resultat att de berörda i skolan hinner med i de
tvära kasten. Detta har inte alltid skett.
Kommunaliseringen avgjordes under pågående
löneförhandlingar, där lärargrupper sattes mot varandra.
Ett nytt fall är den nu föreslagna flexibla sexårsstarten, där
lärare, förskollärare m fl samt kommunerna överrumplats.
2. Tidigarelagd skolstart 2.1.
Bakgrund
I det s k krispaketet togs den flexibla skolstarten med
samverkan mellan barnomsorg och skola upp, som en
social, pedagogisk och ekonomisk vinst. Detta har sedan
dess hunnit ifrågasättas från många håll, främst från lärare,
förskollärare och företrädare för lärarutbildningarna. I
Krispaketet kunde man läsa att om man börjar skolan som
sexåring så ''kommer arbetsmarknaden att tillföras
ytterligare en åldersklass''. Vad man glömt är att
uppföljningsansvaret fortfarande skall gälla. Detta innebär
att de som inte väljer att fortsätta i gymnasieskolan ändå
kommer att kosta, i takt med att arbetslösheten bland
ungdomar ökar. Den svenska grundskolan omfattar idag nio
år, men så gott som varje sexåring går i förskola. Detta
innebär att barnet i praktiken har tio års ''skola''. Att
tidigarelägga skolstarten och därmed sluta skolan vid
femton års ålder för att bli en ''produktionsfaktor'', blir
ingen kvalitetsvinst för samhället. Skollängden blir
sammanlagt 9 år och barnet pressas in i skolan tidigare i den
nuvarande skolan som inte är anpassad till ett barn i den
åldern.
2.2. Sexåringar skall inte anpassas till den nuvarande
skolformen
Om vi utgår från barnens bästa så måste själva
skolformen förändras, förskollärare och lärare fort- och
vidareutbildas och undervisningen anpassas till
sexåringarna -- inte tvärtom. Skolans nuvarande betoning
på kunskapsinhämtande förhindrar utvecklingen av
barnens övriga förmågor som känsla, kreativitet, praktiska
färdigheter och värderingsförmåga. I förskolan tar man
dock hänsyn till detta; man har en helhetssyn på barnet.
Matti Bergström, expert på hjärnan och dess utveckling,
betonar att barnet måste få leka sig till kunskap. Inlevelse
och upplevelse är betydelsefullt för inlärningen, för
förståelsen av det lärda. Han anser att det skulle vara bättre
att skjuta på skolstarten till åtta års ålder, så att
hjärnan/hjärnstammen kommit längre i sin utveckling innan
den blockeras och hämmas av för tidig inlärning och
indoktrinering.
En annan undersökning vid psykologiska institutionen,
Umeå universitet, angående sambandet mellan barns
självuppfattning och förmåga att läsa och skriva, visade att
elever med svårigheter har en betydligt mer negativ
självbild än normalpresterande elever. Det tragiska är att
även om de ursprungliga problemen inte längre existerar
har deras självförtroende blivit så knäckt så att
svårigheterna kvarstår. Sexåringar som kommer
oförberedda och omogna till grundskolan riskerar att
hamna i ett sådant underläge resten av livet.Miljöpartiet
de gröna kräver att pedagogiken och undervisningen
anpassas till sexåringarna.
2.3. Först gemensamt måldokument
I regeringens proposition om vissa skollagsfrågor nämns
det att regeringen beslutat om direktiv för en översyn av
skolans läroplaner och barnomsorgens måldokument.
Direktiven innebär att grundskolan och motsvarande
skolformer och barnomsorgen får ett gemensamt
måldokument. Vi anser att ett minimikrav är att ett sådant
gemensamt måldokument tas fram innan man beslutar om
skolstart vid sex års ålder. Miljöpartiet de gröna kräver att
villkoren om små grupper, integrering av förskollärare i
skolan, årskurslöshet, förändring av pedagogiken,
fortbildning av lärare, måste vara uppfyllda för att
sexårsstart över huvud taget skall vara möjlig.
2.4. Pengarna får inte vara avgörande
Kommunerna har framfört önskemål om att den flexibla
skolstarten skall hanteras på särskilt sätt i fråga om
statsbidragen. Vi anser att det är viktigt att kommunerna
justerar daghemstaxorna för berörda sexåringar så att de
ekonomiska skälen inte blir avgörande för om ett barn får
en för tidig skolstart i en skola vars form ännu ej till fullo
är beredd att ta hand om sexåringen. Miljöpartiet de gröna
anser att de ekonomiska skälen inte får vara avgörande för
om ett barn börjar tidigare i skolan, därför bör uppdrag ges
åt regeringen att göra nödvändiga justeringar.
3. Rätt att välja skola
I Sverige har vi några plikter kvar; skolplikt och
värnplikt. Det borde istället vara en rättighet att gå i skolan.
Enligt FNs mänskliga rättigheter skall alla barn ha rätt till
undervisning. Miljöpartiet de gröna anser att man skall ha
rätt att gå 10 år i grundskolan och att välja skola. Detta bör
innebära att barn som önskar gå i annan skola, t ex
Montessoriskola, också skall ha rätt att välja en sådan
skola.
4. Skolskjuts
Eleverna skall garanteras möjlighet att komma till
skolan. För elever som går i fristående skolor eller annan
skola skall ersättning utgå enligt principen skolskjuts till
närmsta skola. Miljöpartiet de gröna anser att hänsyn skall
tas till trafik och ålder och inte enbart avståndet till skolan.
5. Hemspråk
Vi anser att det skall vara ett obligatorium för
kommunerna att anordna undervisning i hemspråk.
Förslaget om att lägga detta utanför skoldagen och på
lördagar är direkt fel. Detta innebär att dessa elever får ett
splittrat socialt liv. På lördagar isoleras de från sina
klasskamrater eller andra vänner och kan inte dela deras
gemenskap i ett fotbollslag eller liknande. Konsekvensen av
att kommunen lägger ut hemspråksundervisningen på
lördagar blir helt enkelt att de flesta väljer bort denna
undervisning.
De signaler som redan gått ut till kommunerna har
resulterat i att brev skickats ut till föräldrar med förfrågan
om man kan tänka sig att deras barn går i annan skola för
sin hemspråksundervisning och läsa på lördagar. Detta är
ett faktum och djupt beklagligt, ty om man lägger
undervisningen utanför skoldagen omöjliggör man
dessutom samplanering mellan svenska som andra språk,
studiehandledning och hemspråksundervisning.
Miljöpartiet de gröna anser att hemspråksundervisning ej
skall läggas in på skolfri dag som lördag.
6. Skolhälsovården
Den obligatoriska skolhälsovården som garanterar att
alla får en hälsoundersökning per stadium bör bibehållas.
Ingen skall särskiljas och tvingas till undersökning, ej heller
skall någon förbigås. Det är viktigt med närheten och att
skolsköterskan och skolläkaren finns i barnens närmiljö, så
att de kan få omedelbar hjälp. För barn är tiden av stor
betydelse, en timme, en vecka är ofattbara tidsbegrepp för
ett litet barn. Skolhälsovården skall vara en naturlig
vardaglig kontakt för barnen.Vi anser att
skolhälsovården skall vara obligatorisk.
7. Gymnasieskolan
Miljöpartiet de gröna har i den nyligen lagda
gymnasiemotionen lagt förslag som vi här upprepar:
lagfäst rätt till 3 års gymnasieutbildninglagfäst rätt till
individuellt program för varje elevlagfäst rätt till
studieavbrott under skoltiden
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att införa årskurslös förskola--
skola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att anpassa pedagogiken till
sexåringarna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ta fram ett gemensamt
måldokument för barnomsorg och grundskola först innan
man beslutar om sexårsstart,
4. att riksdagen, vid avslag på yrkandena 1--3 avslår
propositionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de ekonomiska skälen inte
skall vara avgörande för en tidigare skolstart,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förskollärare och lärare skall
ha erforderlig utbildning/fortbildning innan sexårs skolstart
införs,
7. att riksdagen beslutar om lagfäst rätt att välja skola,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att hänsyn skall tas till trafik och
ålder, inte enbart avstånd, vid beslut om skolskjuts,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om obligatorium för kommunerna
att anordna hemspråksundervisning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att hemspråksundervisningen ej
skall förläggas på lördagar,
11. att riksdagen beslutar att bibehålla lagfäst rätt till
obligatorisk skolhälsovård,
12. att riksdagen beslutar om lagfäst rätt till tre års
gymnasium,
13. att riksdagen beslutar om lagfäst rätt till individuellt
program på gymnasiet,
14. att riksdagen beslutar om lagfäst rätt till
studieavbrott.
Stockholm den 16 april 1991
Eva Goe s (mp)
Claes Roxbergh (mp)
Hans Leghammar (mp)