med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper -- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen
I regeringens proposition 1990/91:85 Växa med
kunskaper betonas att eleverna i gymnasieskolan skall få en
bred medborgerlig utbildning -- att utbildning bör inriktas
på grundläggande kunskaper och ge en bred kompetens.
Det är bra, det ställer vi upp på. I beskrivningen av
huvuddragen i gymnasieskolan erinras vidare om de viktiga
miljöfrågorna. ''Vår tid kännetecknas av
befolkningsexplosion, förslösning av naturresurser, skador
i ekosystem. För att klara välstånd och en tillväxt i balans
behövs en allmän kunskap om vad som är fel i dagens
system.''
Sådan kunskap skall alla elever få. Det är också bra.
Men tyvärr nämns ingenting om den inre miljön. Enligt vår
mening är det hög tid att också lyfta fram den, lyfta fram
frågor om etik, moral och normer. Alltför många människor
i vårt samhälle mår dåligt idag. Rotlöshet och
normupplösning har blivit en grogrund för våldet.
Samhället har förändrats så att generationerna glidit
ifrån varandra. Vuxenkontakterna har blivit färre. De
traditionella normbildarna i samhället föräldrarna, kyrkan,
skolan har fått en svagare ställning och till viss del ersatts av
andra som TV, reklam och kompisar. Religionens betydelse
har tunnats ut för både individen och samhället. Risken är
stor att detta kommer att fortsätta. Vad vi har kunnat utläsa
av propositionen föreligger nämligen en nedskärning av
ämnet religionskunskap, jämfört med vad som finns idag.
Vi anser det vara mycket olyckligt och helt fel om så sker.
Religionskunskapsämnet borde istället få en mer
framskjuten ställning än vad det har idag. Detta gäller även
på de mer yrkesinriktade linjerna. I undervisningen bör
kristendomen ges en prioriterad ställning. En ställning som
motsvaras av den roll och betydelse kristendomen haft för
vårt kulturarv och för samhällets utveckling. Skall eleverna
få den livskompetens som också betonas i propositionen
krävs kunskapsgrunder som gör att de kan ta ställning i
livsåskådningsfrågor och att utveckla en egen tro, till hjälp
för dem själva och därmed också för hela samhället.
Frågor kring människosynen blir allt viktigare inom
såväl sociala som ekonomiska och tekniska områden. Inom
hela vårdsektorn står det klart, på ett helt annat sätt än
tidigare, att vi måste ta oss an ''hela människan''. Inom
sjukvården vårdas exempelvis många äldre patienter.
Kunskaper om deras barndomstro och uppfattningar om
livsåskådning, liksom elementär religionspsykologi är
viktiga för vårdpersonalen i det dagliga vårdarbetet. Då
måste de också ges en ärlig chans att möta de svåra frågor
de ställs inför. Kunskaper i religion behövs som grund för
att i umgänget med människor kunna visa respekt för och
hänsyn till andra livsåskådningar, tänkesätt och kulturer och
för att överbrygga generationsklyftor.
Gedigna kunskaper om olika religioner, och då främst
kristendomen, gör det lättare att förstå de grundvalar vårt
eget samhälle bygger på. Det gör det också lättare att förstå
andra folk och kulturer. Sverige har blivit ett
mångnationellt och mångkulturellt samhälle. Kunskaper
om det svenska kulturarvet, liksom respekt för andras rätt
att hålla sitt kulturarv levande skapar goda förutsättningar
att förstå både främmande kulturer och det egna samhället.
Enligt vår mening är religionskunskap ett mycket viktigt
ämne och får absolut inte utsättas för en neddragning.
Istället bör religionskunskap få en starkare ställning i
framtidens skola. Det är angeläget att de kristna
värderingarna förs vidare till kommande generationer. För
att kvalitén på undervisningen också skall nå en godtagbar
nivå krävs det att läraren har utbildning och behörighet i att
undervisa i ämnet. Här finns dock brister -- inget annat
ämne har idag så få behöriga lärare som just ämnet
religionskunskap. Det är angeläget att detta
uppmärksammas och åtgärdas i utbildningen, i
fortbildningen och inte minst i rekryteringen av lärarna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om religionskunskapens ställning i
skolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av att slå vakt
om lärarkompetensen och att satsa på fortbildning i ämnet
religionskunskap.
Stockholm den 14 mars 1991
Kersti Johansson (c)
Stina Gustavsson (c)