med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper -- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Det är positivt att miljö och ekologi nu föreslås få en
framträdande plats i den nya gymnasieskolan. Några citat
från propositionen: ''Sverige bör därför på nytt bli ett
föregångsland, denna gång för hur kunskaper om ett
ekologiskt samhälle kan utvecklas och tillämpas'' och
''Hoten mot vår miljö är svåra att rationellt uppfatta för
dem som saknar elementära naturvetenskapliga insikter. En
rationell debatt om miljöproblemen har blockerats av ett
allmänbildningsideal som uteslutit naturvetenskapliga
kunskaper. Den nödvändiga miljömedvetenheten
förutsätter en naturvetenskaplig alfabetisering -- -- -- om
besluten skall vara gripbara för ett demokratiskt
beslutsfattande.''

Tyvärr tar inte regeringen konsekvenserna av dessa
vackra ord genom att ge gymnasieskolans elever möjlighet
att få just de här kunskaperna.

Det finns ett behov på gymnasieskolan av ett
obligatoriskt ämne som kan ge en samlad bild av
människans verksamhet på jorden (med avseende på
jordbruk, fiske, skogsbruk, energi, råvaror, industri,
transporter, bosättning, bebyggelse m.m.) från ekologisk
synpunkt och kopplat till miljöfrågorna. Ett ämne som är
tvärvetenskapligt till sin karaktär och som binder samman
naturvetenskap med samhällsvetenskap och humaniora.
Ämnet bör utgå från de lokala förhållandena för att vidgas
till att gälla Sverige, Norden, Europa och hela världen. Det
bör belysa de för framtiden viktiga frågorna om människan
på jorden; hennes livsvillkor, överlevnadsproblemen,
resurs- och miljöfrågorna. Det bör genomsyras av
humanekologiska idéer.

Det enda ämne som förenar allt detta och som kan ligga
till grund för en fortsatt miljöundervisning är
geografiämnet. Att tro att dessa kunskaper skall kunna
uppnås genom en samverkan mellan naturkunskap och
samhällskunskap är en utopi och har aldrig fungerat.
Regeringen borde vara medveten om att när man trycker så
starkt på kärnkunskaper i miljökunskap så går det inte utan
att geografin finns med. Det måste finnas behöriga lärare i
geografi och ämnet måste in som ett kärnämne i samtliga
program.

På sidan 99 i propositionen står det: ''Först kommer
miljöfrågorna. Vår tid kännetecknas av
befolkningsexplosion, förslösande av naturresurser, skador
i ekosystemen. För att klara välstånd och en tillväxt i balans
behövs en allmän kunskap om vad som är fel i dagens
system. Sådan kunskap ska alla elever få.''

Inom geografiämnet finns en forskningsbas inom just de
områden som framhävs. Svenska geografer har spelat en
framträdande roll både inom UNESCO och i stora
ekologiska u-landsprojekt.

Trots detta finns inte ordet geografi omnämnt i
propositionen.

Med anledning av ovanstående resonemang menar vi att
geografin bör bli ett kärnämne i samtliga program och
omfatta 40 timmar, vilka kan disponeras delvis från de
individuella valen och delvis ur naturkunskap och
samhällskunskap.

Hemställan

Med anledning av det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att geografin skall bli ett kärnämne
i samtliga program i gymnasieskolan och omfatta 40 timmar.

Stockholm den l4 mars 1991

Marianne Andersson (c)

i Vårgårda

Ingbritt Irhammar (c)