med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper -- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen
Den aktuella propositionen har en lovvärd och insiktsfull
ansats, när den beskriver kunskapssamhällets utmaningar.
Det är dock angeläget att den följs upp av konkreta förslag,
som verkligen förankrar tankegångarna i en framtida
gymnasieskola. Därför är det olyckligt att en uppföljning
saknas vad gäller en viktig faktor i den sk.
kunskapsexplosionen, nämligen bilden -- härmed avses
hantverkliga bilder såväl som foto, film, video,
datorgrafiska bilder, m.m.
Den moderna medietekniken vilar i hög grad på visuell
kommunikation. Bilden är obunden av verbala språk och
därmed ett oerhört viktigt medel i kommunikation när
nationsgränser suddas ut.
Detta borde ha beaktats bättre i gymnasiepropositionen,
som en följd av de principiella ståndpunkterna. Därutöver
finns andra skäl för att bildens ställning inom framtidens
gymnasieskola behöver förbättras.
Kunskapsprocessen och bilden
Idag är det allmänt erkänt att barns och ungdomars
kunskapsprocesser i hög grad baseras på integrationen av
skilda språkformer såsom bild, ord, musik, etc. Insikter om
bildens och konstens betydelse för personlighets- och
kunskapsutveckling utgör en självklar grund för decenniers
reformpedagogiska tänkande.
Av tradition har dessa insikter främst realiserats inom
undervisningen för yngre elever. Bildämnet har därför fått
en helt annan och fastare förankring inom grundskolan.
Aktuell forskning har dock visat att bildtänkandet och
bildkunnandet även för vuxna är av betydligt större vikt än
vad man tidigare förstått och speciellt för det kreativa
tänkandet. Redan idag är en väsentlig del i individens
förmåga att möta kunskapssamhällets utmaningar en fråga
om dennes kompetens vad gäller visuellt tänkande och
visuell kommunikation.
Bland annat därför bör bildundervisningens ställning
stärkas jämfört med gymnasiepropositionens förslag, som
över huvud taget inte beaktar bildens betydelse för
inhämtande av kunskap. Grundskolans jämförelsevis
framsynta ansatser bör följas upp även i en gymnasieskola
för framtiden.
Den moderna informationsteknologin
Den moderna informationsteknologin och
masskommunikationen är intimt förbunden med
industrisamhällets utveckling. Redan designens betydelse
vid massproduktion av varor kan förstås i dessa termer.
Genom den teknologiska utvecklingen har massmedierna
expanderat explosionsartat.
Masskommunikationen har skapat informationsflöden
som i vissa avseenden fördjupat demokratin men den har
också skapat problem. Masskommunikationen är nämligen
i hög grad enkelriktad och auktoritär och individen utsätts
genom medierna för en ständig påverkan, inte minst genom
ett påträngande men ibland subtilt bildspråk.
Gymnasiepropositionens förslag om ett medieprogram
och ett estetiskt program berör dessa frågor, men alla
individer behöver genom bildundervisningen bygga upp
en kompetens att självständigt och kritiskt kunna granska
och välja i medieutbudet.
Med datoriseringen förs informationsteknologin framåt
med stormfart. Datorgrafiken intar rollen av
spjutspets i utvecklingen mot framtiden, inte bara genom
datorbildens utveckling utan genom att datoriserad
information alltmer bearbetas och framställs på ett visuellt
sätt. Det mest slående exemplet härpå är diagrammens
betydelse inom affärslivet. Även arbetet med s k desk
top publishing blir alltmer självklart inom de flesta
samhällssektorerna. Grafisk bearbetning av stora mängder
datoriserad information är av stor betydelse inom industri,
sjukvård och forskning. Kvaliteten i sådana nya arbetssätt
och kommunikationsformer hänger till väsentlig del på att
man besitter visuell kompetens.
Informationsteknologins utveckling talar för att
bildundervisningen behöver nå alla gymnasieelever som ett
s k huvudämne. Alla medborgare bör erhålla en
grundläggande kompetens att arbeta kritiskt och
demokratiskt i samhället. Alla ungdomar bör åtnjuta
samma kompetens för att bättre kunna ta till sig hur man
inom en mängd yrken arbetar på ett specialiserat sätt med
en grafiskt, visuellt orienterad information och
kommunikation.
Bilden i skolan
Vad som anförts utgör grunden för bildens och
bildundervisningens ställning och roll i skolan. Historiskt
har bilden i läromedlen alltid spelat en stor roll, men genom
de moderna mediernas utveckling har bildundervisningens
betydelse ökat.
Även pedagogikens egen utveckling mot
ämnesövergripande arbetssätt bidrar till detta.
Bildkunskapens betydelse är stor när eleverna arbetar med
självständigt informationssökande inom alla ämnen, liksom
när de arbetar tematiskt och ämnesövergripande och måste
skapa konkreta, sammanfattande redovisningar i form av
utställningar, bildspel, videos etc. På ett konstruktivt och
kreativt sätt skall eleven kunna kombinera verbal och
visuell information på basis av egna och andras texter och
bilder. Betydelsen av sådana grundläggande
kommunikationsfärdigheter är stor i allt kreativt skolarbete
och i alla skolans ämnen, också de tekniska,
naturvetenskapliga och samhällsorienterande ämnena.
Att sådana pedagogiska arbetssätt kunnat utvecklas
inom grundskolan får tillskrivas det faktum att båda
ämnena svenska och bild är tydliga och obligatoriska
kommunikationsämnen.
Det framstår som utomordentligt viktigt att dessa
förutsättningar följs upp på ett tydligt och konsekvent sätt
inom gymnasieskolan. I den aktuella propositionen saknas
emellertid sådana förutsättningar eftersom
bildundervisningen inte föreslås bli obligatorisk för alla
elever.
Alla elever måste få en grundläggande undervisning i
visuell kommunikation, i nära anslutning till övrig
undervisning i grundläggande kommunikationsfärdigheter
och i enlighet med det moderna kunskapssamhällets
kommunikationsformer.
Kulturarvet i Europa
Med förslaget till den nya gymnasieskolan försvinner
ämnet Konst- och musikhistoria. Vi anser att motsvarande
kunskaper bör ges garanterat utrymme i gymnasieskolan.
Genom en god bildundervisning kan eleverna
tillgodogöra sig mycket av det kulturarv som finns
inneboende i dagens informationsteknologier, som arbetar
med visuell kommunikation: bildspråket i vårt samhälle har
utvecklats inom den västerländska bild- och konsthistoriska
kultursfären.
Genom internationaliseringen ökar betydelsen av att
människor uppmärksammar såväl det egna nationella
kulturarvet som ett gemensamt europeiskt kulturarv. Här
får kulturkunskap och traditionell konsthistoria ökad
betydelse.
Sammanfattningsvis vill vi framhålla att det är av
största betydelse att man vid utformningen av en dynamisk
gymnasieskola beaktar forskningens rön om den visuella
förmågans betydelse för den enskildes kunskapstillväxt och
kreativitet. Man bör även ge den enskilde förutsättningar
för att självständigt och kritiskt möta de bildflöden som
ständigt och i ökande grad översköljer människan. Man bör
även arbeta i samklang med den moderna
medieutvecklingen och informationsteknologin.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att alla gymnasieelever skall ges
en mer omfattande och grundläggande bildundervisning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bildens och
bildundervisningens roll inom det estetiska programmet
förstärks,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bild- och konsthistorien ges
en framträdande plats inom gymnasieskolans
kulturkunskap.
Stockholm den 14 mars 1991
Ingela Mårtensson (fp)
Ylva Johansson (v)
Kaj Nilsson (mp)
Marianne Andersson (c)
i Vårgårda