Regeringens förslag till ''reformering'' av gymnasieskolan innebär dramatiska nedskärningar av undervisningstiden. Inte minst drabbar detta ämnena filosofi och psykologi.
Filosofi är ett tvärvetenskapligt ämne som i hög grad ger eleverna träning i att tänka och resonera självständigt, kritiskt och konstruktivt. Sådan träning ges även i andra ämnen, men studier i filosofi kan beskrivas som just kritisk träning.
Eleverna får språklig och logisk övning i att bedöma egen och andras argumentering. De får inblick i hur man bygger upp och utvecklar kunskap om sig själv och omvärlden och de får inblick i olika sätt att se. De får kunskap om vetenskapliga metodproblem och källkritiska överväganden. Ämnet ger eleverna möjlighet att diskutera de etiska frågor som vi alla numera ställs inför mer än tidigare generationer, t.ex. på grund av miljöförstöringen eller den snabba utvecklingen inom datateknik och bioteknik.
Psykologiämnet ger praktisk och teoretisk människokunskap. Eleven får möjlighet både att förstå sig själv och att förstå medmänniskan som individ, medlem i grupp och samhällsmedlem. Detta är nödvändigt i en demokrati med höga krav på förståelse och tolerans mellan individer och mellan olika grupper.
Studium av psykologiska teorier öppnar vägar till en djupare förståelse av konst, musik och litteratur. Så förbinds vårt kulturarv med strömningar från andra kulturer. Skönlitteratur är även en viktig utgångspunkt i psykologiundervisningen, där den ofta utnyttjas för fördjupad människokunskap.
På motsvarande sätt ger filosofin en viktig del av det kulturella arv som vi vill att skolan skall föra vidare till nya generationer. Många filosofer har också varit framstående författare och vetenskapsmän. Filosofin kan som inget annat ämne i skolan ge det perspektiv som den klassiska definitionen syftar på; filosofin som kärlek till vishet, sökande efter sanningen.
Jämförelser med ett antal länder visar att de aktuella planerna på nedskärning av undervisningen i filosofi och psykologi, som nu föreslås av regeringen, är helt ur fas med den internationella utvecklingen.
Sammantaget innebär regeringens förslag sådana försämringar att det inte bör läggas till grund för beslut. Förslaget bör, i sin helhet, avvisas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag. Därvid bör regeringen tillse att ämnena filosofi och psykologi får en omfattning som minst motsvaras av de studietider som gäller i dag.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnena filosofi och psykologi i den framtida gymnasieskolan.
Stockholm den 14 mars 1991 Rune Rydén (m)